Brå lurade skjortan av Regeringsrätten
Vad säger landets lagstiftare om att myndigheter numera till synes busenkelt kan kringgå offentlighetsprincipen genom att undanhålla obekväma interna skrivelser med hänvisning till att handlingen ingår som en del i ett ännu inte avslutat ärende?
Vad säger JO och JK, vad säger Journalistförbundets ordförande Agneta Lindblom HUlthén om att myndigheter på detta vis kan kringgå offentlighetsprincipen? Samma princip som svenska regeringar inte minst i EU-sammanhang brukar framhålla som omistlig för den fria opinionsbildningen, rättssäkerheten och en effektiv förvaltning.
Bakgrunden är följande: I december förra året fick jag ett tips om att personalchefen vid Brottsförebyggande rådet hade tagit emot en kritisk skrivelse riktad mot ledningen från ett tjugotal nuvarande och tidigare anställda vid myndigheten. Jag vänder mig då till Brå och ber att få titta på handlingen men nekas med hänvisning till att det rör sig om en intern skrivelse. Jag överklagar avslaget till Kammarrätten. Där invänder Brå att skrivelsen inte kan lämnas ut eftersom den är en synpunktspromemoria som ingår i ett ärende rörande arbetsmiljöfrågor som fortfarande pågår och som ”planeras pågå under det första halvåret 2009”.
I rond två i Kammarrätten påpekar jag det uppenbara, att Brås nya invändning luktar efterhandskonstruktion lång väg och bara syftar till att köpa tid. Genom att hänvisa till ett pågående arbete vill myndighetens ledning skjuta avslöjandet om skrivelsens känsliga innehåll på framtiden. Till dess att kritiken har förlorat sin sprängkraft.
Men Kammarrätten gick alltså på Brås linje. Domstolen konstaterar i och för sig att skrivelsen innehåller klagomål mot ledningen och en uppmaning till arbetsgivaren att vidta åtgärder i personalens intresse. Ändå menar Kammarrätten att skrivelsen inte behöver lämnas ut förrän det interna arbetsmiljöärendet är slutbehandlat, och återger godtroget Brås uppgift att detta kan förväntas ske under första halvåret 2009. Domen blir definitiv i och med att Regeringsrätten inte meddelar prövningstillstånd.
I dag skriver vi den 2 november 2009 och något avslut i ärendet har ännu inte skett. När jag i mitten av oktober var i kontakt med Brå för att på nytt begära ut skrivelsen fick jag beskedet att ringa om två veckor igen, det vill säga i onsdags förra veckan. Då skulle jag äntligen få ett datum för när ärendet kan väntas vara slutfört. Ett besked fick jag mycket riktigt, senast på fredag (6/11) är jag lovad att ärendet ska vara färdigbehandlat. Om det sedan betyder att jag också får ta del av den kritiska handlingen återstår att se.
En grundläggande regel i Tryckfrihetsförordningen säger att en intern skrivelse hos en myndighet blir allmän handling senast när ärendet som den hör till har slutbehandlats. Kammarrättens tolkning av bestämmelsen öppnar en möjlighet för manipulativa myndigheter att hemlighålla obekväma handlingar i princip hur länge som helst. Det räcker att handlingarna sorteras in i evighetslånga påhittade ”projektärenden”. Med följden att varken medborgarna, journalistkåren eller politiker kan få del av klagomål på myndigheten förrän kritiken är överspelad och därmed ofarlig för ledningen.
Detta är ingen acceptabel ordning, men likväl resultatet av att Brå i detta fall lyckades grundlura både Kammarrätten och Regeringsrätten. Medan jag i snart ett år vackert har fått vänta med att ta del av personalens synpunkter gällande situationen på Brås enhet för forskning och organiserad brottslighet, inklusive kritiken som där riktas mot enhetens chef Lars Korsell.
Uppenbart behövs det en lagändring om den svenska offentlighetsprincip inte ska reduceras till ett tomt skal.
