Cicci Renström Suurna: : Vi känner oss svikna
Så har då Journalistförbundets styrelse, efter ett visst klädsamt krumbuktande, ändå beslutat sig för att stödja Klys och den rättsliga processen mot TV4 med anledning av reklamavbrotten i Claes Erikssons och Vilgot Sjömans filmer.
Så har då Journalistförbundets styrelse, efter ett visst klädsamt krumbuktande, ändå beslutat sig för att stödja Klys och den rättsliga processen mot TV4 med anledning av reklamavbrotten i Claes Erikssons och Vilgot Sjömans filmer. Precis som man ville från början, alltså, och därmed har vårt eget fackförbund valt sida och kört över oss medlemmar här på TV4. Vi känner oss svikna. Tilliten har försvunnit och misstron tagit över. Många vill lämna förbundet och kommer förmodligen att göra det.
I januari kom förslaget att Journalistförbundet skulle stödja Klys med juridisk och ekonomisk hjälp för att stämma TV4. Klubben på TV4 fick ingen information. Det var genom en notis i Journalisten vi kunde läsa oss till att förbundsstyrelsen två dagar senare skulle klubba igenom ett beslut som i allra högsta grad angår oss.
Vi protesterade. Förslaget bordlades.
Vi kallades till ”krismöten” och Agneta Lindblom Hulthén och Magnus Lindström träffade också medlemmarna här på TV4. Ganska hätskt. Åsikt stod mot åsikt .De hävdade att om inte Journalistförbundet deltar i denna process kan den sluta i katastrof för alla journalister.Vi var skeptiska och har kollat med både upphovsrätts- och processjurister. Dom delar inte detta skräckscenario eftersom en stämning enbart kan handla om huruvida placeringen av avbrotten i just Hajen som visste för mycket var kränkande eller ej. TV4 har följt Radio- och TV-lagen.
Det är ju ingen hemlighet vad Claes Eriksson och Klys har som yttersta mål, nämligen att ändra lagen så att reklamavbrott förbjuds i alla filmer, oavsett genre. Eftersom TV4 finansieras enbart med reklam och inte licenspengar innebär en lagändring att kanalen inte kan sända långfilmer i framtiden. Inte heller dokumentärer.
Mediepolitik
Förbundsstyrelsen hävdar att vi överdriver och att stödet till Klys inte alls handlar om mediepolitik utan enbart om upphovsrätt. Vi har svårt att förstå det efter att ha läst Claes Erikssons stämning mot TV4. Förbundets upphovsrättsjurist Olle Wilöf har varit med och formulerat stämningen som är full av mediepolitiska ställningstaganden. Läs gärna själva!
Vi värnar också om upphovsrätten! Självklart ska Claes Eriksson och Vilgot Sjöman stämma TV4 om dom är kränkta. Men Journalistförbundet ska inte delta i denna process som kan slå undan benen på kommersiell TV och därmed hotar våra jobb. Som vårt fackförbund borde Journalistförbundet vara konfliktneutralt eller stå på vår sida.
Vi bad förbundsledningen att inte fatta ett formellt beslut om stöd till Klys för att markera den mediepolitiska neutraliteten och vi trodde faktiskt att vi fått gehör. Så icke. Beslutet klubbades igenom med en del kosmetiska ändringar i beslutsformuleringen och Agneta Lindblom Hulthén gömmer sig bakom svepande formuleringar om att ”samma reklamregler ska gälla för alla reklamfinansierade etermedier som distribueras i Sverige”. Det betyder faktiskt ingenting i den här frågan.
För övrigt är upproret (eller vad man nu ska kalla det) mot reklamavbrotten i just TV4 så fullt av dubbelmoral, inte minst bland Sveriges regissörer. För det första Claes Eriksson som sålde sina filmer för visning i TV4, trots att han hatar reklam. Borde inte han som reklamhatare stå för sina principer genom att inte sälja sina filmer till kanalen? Det är faktiskt frivilligt.
Sedan Ingmar Bergman som ger sitt filmpris till Vilgot Sjöman för att han ska stämma TV4. I sin motivering uppger Bergman att hans blodtryck stiger och att han drabbas av en emotionell chock när han ser reklamavbrott i filmer i TV. Tydligen är detta bara ett tillstånd som uppkommer i Sverige för när Bergman säljer sina filmer utomlands så ar det helt okej att dom bryts för reklam.Detsamma gäller Lukas Moodysson som till och med vägrar att ställa upp för intervjuer i TV4 på grund av reklamavbrotten. Han har heller inga som helst restriktioner när det gäller dom egna filmerna utanför Sveriges gränser. Det kallar vi hyckleri och dubbelmoral.
Raljerande
Dagens Nyheters Mårten Blomkvist dummar sig allt vad han kan i sin krönika härom veckan och påstår raljerande att journalisterna på TV4 är de enda han mött som tycker om att se filmer med reklamavbrott . Detta trots att jag före publiceringen av Blomkvists krönika förklarade att debatten enbart handlar om Journalistförbundets agerande och inte om vad vi som journalister och TV-tittare tycker om reklamavbrott i filmer. Det ville han inte höra. Man ska ju som bekant inte kolla en bra story, då tenderar den att förlora sin spets.
Det absurda i denna sorglustiga historia är att Klys ordförande Peter Curman däremot förstod och respekterade vår ilska när jag träffade honom informellt nyligen. Han som driver processen förstår alltså vår ståndpunkt – men inte vårt eget fackförbund eller våra kolleger.
