Därför hotar de nya reglerna om dataavläsning källskyddet
De nya reglerna om hemlig dataavläsning är ett hot mot källskyddet. Den regel som ska skydda journalisternas källor är dessutom inte utformad efter den digitala verklighet journalister verkar i. Källor som använder ”fel” kontaktväg faller utanför skyddet.
Regeringen presenterade nyligen sitt förslag om hemlig dataavläsning. Förslaget har mött kritik från flera håll eftersom det anses kränka rätten till privatliv. Journalistförbundet riktade kritik mot förslaget redan när utredningen presenterades för två år sedan bland annat eftersom förslaget hotar källskyddet.
Att kunna skydda källor är avgörande för oss som journalister. Om inte källorna känner sig trygga vågar de inte vända sig till en journalist. Utan informationen från källorna riskerar oegentligheter och korruption att aldrig uppmärksammas. Vi på Journalistförbundet har länge jobbat med digitalt källskydd. Bland annat genom att hjälpa journalister att kommunicera krypterat.
Hemlig dataavläsning innebär att polisen kommer att kunna gå in i en persons dator och ta del av innehållet. Som journalist innebär det att källor riskerar att avslöjas även om kommunikationen skett i skydd av kryptering eller gjorts analogt och sedan lagts in i datorn. Det behövs därför en säkerhetsmekanism så att uppgifter som omfattas av källskydd inte riskerar att bli föremål för hemlig dataavläsning.
När det gäller andra hemliga tvångsmedel finns det denna typ av säkerhetsmekanismer. Om ett telefonsamtal mellan en journalist och en källa avlyssnas ska polisen genast avbryta avlyssningen och förstöra inspelningen. När det gäller hemlig rumsavlyssning får en plats som stadigvarande används för journalistisk verksamhet inte avlyssnas.
Även vid hemlig dataavläsning vill regeringen att det ska finnas säkerhetsmekanismer. Skyddet för källorna vid hemlig dataavläsning är utformat så att den inte får avse ett avläsningsbart informationssystem som stadigvarande används i journalistisk verksamhet. Problemet är att regeringen, istället för att utgå ifrån hur källskyddet för oss journalister ser ut, har kopierat den bestämmelse som redan finns för hemlig rumsavlyssning. Som så ofta när lagstiftaren tar en gammal regel, anpassad efter analoga förhållanden, och applicerar den på en digital miljö så slår det helt fel.
För att förstå varför det inte går att ha samma regler för en fysisk redaktion som för ”ett avläsningsbart informationssystem” måste man förstå vad det begreppet egentligen betyder. Enligt förklaringen i lagen handlar det om elektronisk kommunikationsutrustning till exempel en dator eller en mobiltelefon. Men det kan också handla om ett användarkonto till en kommunikationstjänst. För våra medlemmar innebär det att kontakter med källor endast är skyddade om de görs via arbetsgivarens dator, mobiltelefon eller mailkonto. För våra frilansmedlemmars del krävs det att kontakterna sker i företagsverksamheten och inte privat.
Problemet som regeringen inte tycks ha tänkt på är att det blir omöjligt för källorna att veta när de är skyddade eller inte. En källa som tar kontakt med en journalist kan maila via jobbmailen men källan kan lika gärna ta kontakt via ett privat Facebook-konto. Källan kan googla journalisten, få upp det privata numret och sms:a. Källan kan kontakta journalisten via Twitter eller Linkedin – får polisen gå in och läsa meddelanden där?
Tryckfrihetsförordningen är tydlig, källskyddet är kopplat till journalisten som person, inte det företag som journalisten jobbar på. Juridiskt spelar det därför ingen roll vilken kontaktväg som källan väljer – källskyddet ska gälla oavsett.
Detta problem var något som vi i Journalistförbundet lyfte redan i vårt remissvar. Vi påtalade svårigheten i att bedöma om ett visst informationssystem används ”stadigvarande” för ett privat ändamål eller inte. Istället för att ta problematiken på allvar väljer regeringen alltså att lägga fram förslaget i princip oförändrat.
Vi i Journalistförbundet tar ansvaret för källskyddet på största allvar. Men för att kunna skydda källor och bedriva granskande journalistik behöver källorna känna sig trygga när de vänder sig till oss. Då behövs en lagstiftning som är anpassade efter hur källskyddet faktiskt ser ut.
Ulrika Hyllert, ordförande Journalistförbundet
