”Därför varslar vi om strejk”

Sedan i februari har vi i Journalistförbundet förhandlat med arbetsgivarorganisationen Medieföretagen inom Almega om ett nytt kollektivavtal för våra medlemmar på SVT, Sveriges Radio och UR. Precis som på våra andra avtalsområden har vi på public service krävt kortare arbetstid, reallöneökningar, bättre villkor för visstidsanställda och att deltidsanställda ska få övertidsersättning.

Efter intensiva förhandlingar med motparten denna vecka körde förhandlingarna fast i fredags kväll på avtalsområdet public service. Vi kom inte längre då motparten ställde upp orimliga krav för att införa arbetstidsförkortning och att deltidsanställda ska ha rätt till samma ersättning vid övertidsarbete som heltidsarbetande. Public service-bolagen vill ha mer betalt för våra krav än vad andra arbetsgivare på svensk arbetsmarknad har fått. Därför tvingades vi varsla om strejk med start 25 april på delar av SVT i Stockholm. Övriga arbetsplatser på SVT, samt Sveriges Radio och UR, omfattas inte av detta varsel om strejk på avtalsområdet.

Vi har inte tagit beslutet om att varsla om strejk lättvindigt. Konflikt är inget vi önskar och det är en sista åtgärd för att komma framåt kring de krav Journalistförbundet ställt för att ett jobb i mediebranschen ska vara hållbart hela yrkeslivet.

Det är många som kan vittna om hur markant mediebranschen förändrats sedan 1973, då lagen om 40 timmars arbetsvecka infördes i Sverige. Arbetsuppgifterna har blivit fler, kollegorna färre och möjligheten till återhämtning har försämrats. Den digitala omställningen, ständig närvaro i sociala medier och ett högt arbetstempo har suddat ut gränsen mellan arbete och vila. Vi förväntas dessutom arbeta högre upp i åldrarna och vi ska hålla till pensionen. Situationen är inte hållbar.

Att vi kräver tid för mer återhämtning är inte nytt. I flera avtalsrörelser har Journalistförbundet gång på gång ställt krav på olika former av arbetstidsförkortning: fler semesterdagar, möjlighet att byta semestertillägg mot ledighet, arbetstidsförkortning vid många skiftbyten och ledighet i stället för pengar för obekväma arbetstider. Men arbetsgivarna har inte lyssnat.

I år är det annorlunda. Arbetstidsförkortning har blivit en viktig och prioriterad fråga i såväl avtalsrörelsen som samhället i stort. Flera andra fackförbund har redan kommit överens med arbetsgivare om arbetstidsförkortningar, till exempel med en extra ledig dag per år. En utveckling som visar att det går, om viljan finns.

När andra branscher i år får gehör för kravet på mer återhämtning, finns det ingen anledning att mediebranschen ska stå utanför. Vi arbetar i en bransch präglad av högt tempo, ständig beredskap och stort ansvar. Vi kräver inte mer än andra. Vi vill ha samma rätt till utökad vila, motsvarande 1 extra ledig dag per år. Vi vill se en modell som byggs ut över tid.

Vårt strejkvarsel på SVT är inte en signal om att Journalistförbundet gett upp om en lösning genom förhandling. Det är en signal om att vi menar allvar och vi är beredda att agera om det behövs. Utöver public service har vi dessutom fyra andra avtalsområden i mediebranschen att förhandla under våren där medlemmar också behöver arbetsförkortning.

Journalistförbundet varslar inte om strejk för att släcka ner delar av SVT. Vi strejkar för en framtid där SVT och andra mediebolag ska kunna fortsätta leverera med medarbetare som har bra arbetsvillkor för att orka hela arbetslivet.

Ulrika Hyllert, ordförande Journalistförbundet
Katarina Dahlskog, förhandlingschef Journalistförbundet