EU-direktiver riskerar visseblåsarfunktionen
Ett nytt EU-direktiv riskerar att urholka skyddet för visselblåsare i Sverige. Syftet med direktivet är gott – ett gemensamt regelverk ger starkare skydd för visselblåsare i alla EU-länder. Problemet är att det förslag som nu ligger på bordet riskerar att göra mer skada än nytta. Journalistförbundets ordförande Ulrika Hyllert befarar att direktivet leder till ett försämrat visselblåsarskydd i Sverige.
I Sverige har vi ett relativt starkt skydd för visselblåsare som avslöjar missförhållanden på arbetsplatsen. Anställda som upptäcker korruption eller andra oegentligheter har möjlighet att vända sig till myndigheter och media för att avslöja problemen. På den offentliga sidan och inom vissa privata verksamheter finns dessutom meddelarskyddet. Det är ett grundlagsreglerat skydd som gör det möjligt för anställda att lämna uppgifter till media om i princip vilket ämne som helst så länge syftet är att uppgifterna ska publiceras. Det nya EU-direktivet har nyligen varit föremål för förhandling i Europeiska rådet där stats- och regeringschefer från EU-länderna ingår. Sverige lyckades i förhandlingarna få med en bestämmelse i direktivet som säger att Sverige kan fortsätta tillämpa meddelarskyddet. Det är bra, men det är inte tillräckligt som garanti för att det svenska visselblåsarskyddet inte försämras.
Journalistförbundet ser flera risker med det nya direktivet:
• För svensk del kommer den så kallade visselblåsarlagen som trädde i kraft 2017 att behöva ses över och ändras. I värsta fall kan det leda till minskade möjligheterna för visselblåsare att gå direkt till en myndighet eller till media med information om oegentligheter.
• Enligt direktivet ska det bli obligatoriskt med så kallade interna visselblåsarkanaler. Det betyder att företag och myndigheter med ett visst antal anställda är skyldiga att upprätta interna rapporteringssystem dit visselblåsare kan vända sig. Denna typ av system finns redan idag på vissa håll. Enligt Journalistförbundet undergräver detta meddelarskyddet eftersom det för den anställde kan framstå som att information i första hand ska lämnas till det interna rapporteringssystemet.
• Den grundlagsskyddade offentlighetsprincipen är stark i Sverige. Enligt offentlighetsprincipen är uppgifter som kommer in till en visselblåsarfunktion på den offentliga sidan allmän handling. Detta är en central princip som leder till insyn, vilket också är viktigt för att undvika oegentligheter. EU-direktivet innehåller starka regler om anonymitet och skydd för de uppgifter som lämnas till en visselblåsarfunktion. Risken är stor att våra principer om insyn får stå tillbaka när direktivet ska införas i svensk rätt.
Det är inte bara Journalistförbundet här i Sverige som är kritiskt till förslaget. Även den europeiska journalistfederationen, EFJ, ser problem med förslaget. Inte minst när det gäller visselblåsarens möjligheter att lämna uppgifter till media. Nu pågår så kallade trilog-förhandlingar i Bryssel. Det innebär att EU-parlamentet, kommissionen och rådet förhandlar om hur direktivtexten ska se ut. Än är det alltså inte för sent för Sverige att stå upp för visselblåsares rättigheter. Journalistförbundet förutsätter att den svenska regeringen värnar om de svenska principerna om meddelarskydd och offentlighet. Men om inte regeringen också står upp för rätten att lämna information till media riskerar det att underholka visselblåsarskyddet såväl i Sverige som i andra EU-länder.
Ulrika Hyllert, ordförande Journalistförbundet
