”Fattar ni att det nya mediestödet blir ett stålbad?”
Mediebranschen står inför ett stålbad nästa år. Tidningar kommer att stryka med. Men var är diskussionen? Det frågar sig Anna-Klara Bratt, chefredaktör på Fempers nyheter.
Jag undrar hur många journalister det är som har förstått hur stora nerdragningar medievärlden står inför? Hur många jobb som kommer att försvinna i takt med att det så kallade utfasningsstöden tar slut efter gamla presstödet? Visst finns det en möjlighet att det ploppar upp en rad nya enmanstidningar på småorter med det eventuella nya mediestödet, men en hel del tidningar kommer att stryka med. Både stora och små. Det kommer att bli ett stålbad.
Svenskan blir av med stödet – det vet ju alla, höll jag på att säga – men också en hel del landsortstidningar – konstigt nog eftersom syftet var att motverka så kallade vita fläckar – blank spots. Till det kommer de så kallade nischtidningarna, som Fempers, Syre eller Etc, få dela på mindre pengar fördelat på färre titlar, med besked i efterskott och sedan stöd – i efterskott. Det är helt orimligt för de allra flesta företag och organisationer, eller enmansredaktioner. Blir det någon lön den här månaden? Frågan närmar sig med stormsteg.
Det har redan börjat. Det hör till saken att nischtidningarna glömdes bort erkände utredaren utan omsvep. En uppmärksam sekreterare noterade detta, men glömde att det också fanns nischade dagstidningar. Rörigt?
Summa summarum blir det färre tidningar, färre jobb och frilansuppdrag. Nya stödet baseras endast på fast personal, men i stort sett bara på fyra personer. Några av oss kanske startar en ny lokaltidning på en vit fläck och vitaliserar den närmaste orten? I så fall är det dags att börja tänka på det nu.
Det gör väl inte något om en av världens få feministiska nyhetstidningar läggs ner? Eller världens kanske enda gröna dagstidning? Oavsett vad man tycker så kommer ingen annan att göra det vi gör. Det samma gäller för de andra nischtidningarna. SVT skryter med att de har många tittare på Helgsmålsringning för i huvudsak kristna, betydligt fler läsare än så kommer att bli hemlösa när nya mediestödet är infört.
Eller ta en aktör som TT. De allra flesta tidningar som kommer att bli av med både presstöd och distributionsstöd prenumererar i dag på TT. Detta blir ett stort avbräck för TT när de läggs ner. Däremot kanske inte för kunden, då TT alltjämt står att finnas i de kvarvarande medierna? Kanske försvinner bara några tjänster där?
En annan aktör som kommer att förlora pengar är Sifo Audit Kantar – före detta TS – tidningsstatistik. Idag som framgår, en del av Sifo. Samtliga titlar som idag uppbär driftstöd betalar duktigt för de årliga upplagerevisionerna. Nu verkar det vara Google som gäller, mest för hela slanten. Kanske gör det inte så mycket att TT och Sifo eller Postnord får mindre presstödspengar – men det kommer att försvinna jobb, ge ringar på vattnet och förändra branschen och dess aktörer.
Samtidigt – suget efter och möjligheterna till god journalistik har aldrig varit bättre. Bild, text, ljud, rörligt varhelst du befinner dig.
Varför dra ner stödet samtidigt som den största teknikrevolutionen sedan tryckpressen börjar hitta formen?
Jo, för att det har inte gått att få stöd i riksdagen för något annat. Om du är frilans och undrar var jobben har tagit vägen så ska du veta att alla uppdragsgivare som uppbär presstöd inte har en aning om hur det nya mediestödet kommer att se ut. Men det ska börja i januari nästa år. Debatten har varit minimal, tiden är knapp, och en propp verkar komma tidigast i juni. Efter sommaren, till riksdagen – sedan till EU. Alla försöker gissa. Gissar och håller i pengarna, uppdragen. En hel vegetation av frilansare riskerar sin försörjning.
En annan tråkig detalj är att detta nu sammanfaller med ett Europa i krig, Sverige på väg in i Nato och Sverigedemokraterna på regeringskansliet. Tror inte att vi har haft så stort behov av fria och oberoende medier sedan förra sekelskiftet. Det är helt orimligt att så omfattande nerdragningar av branschen bara passerar i tysthet. Nerdragningarna gäller nu inte bara medier, utan även bibliotek och studieförbund, delar av civilsamhället – allt det som herr Jomshof “hatar på” i sociala medier.
Tvärtom skulle medier prioriteras enligt nya moderata kulturministern, utan att det kom några mer pengar i budgeten. Det vill säga mer nerdragningar på fria scener, musik och annan kultur. Däremot har medier en särställning i tider av krig. Nyss var vi både samhällsnyttiga och samhällsbärande – nu är vi varken eller?
Det har inkommit en massa kritiska remissvar på Mats Svegfors hastiga mediestödsutredning, den tredje på mindre än tio år – och tyvärr den sämsta. På kulturdepartementet, ny stab, bland annat från Timbro. Faktiskt vad som helst kan komma ut ur den processorn, med de politiska scenförändringarna som tillstött efter valet. Svegfors förordar för övrigt att stödet grundlagsförankras. Kanske är lika bra, synd bara att så tråkig modell. Teknik- och innovationsstöd försvinner, förresten. Mitt i teknikrevolutionen – en av Sveriges paradgrenar. Dålig timing, igen.
Här avstannar nya innovationer för ökad läsning, affärs- och betalmodeller, utveckling av hybridmedier – eller ska vi helt enkelt lämna över det till Schibsted? Utredningens blinda fläck är just kostnader förknippade med digital distribution. De är inte små. Tvärtom behöver både små och stora tidningar lika fungerande tekniska lösningar. Vi har redan förlorat minst tio år i betallösningar. Digital press saknar inte distributionskostnader – de ser bara annorlunda ut: GDPR, minskad postutdelning – allt pekar bort från utveckling och nytänk.
Nuvarande regler gäller året ut heter det – fine – men gäller de nya reglerna redan nu för mätningarna nästa år? Ring mig om du vet, eller ännu hellre – länk, please! Det är nu det behöver diskuteras – även om det är lätt att förlora sig i de egna mediehusens krisplaner. Det gäller hela branschen, plantskolorna, journalistutbildningar – todos.
Anna-Klara Bratt
journalist och chefredaktör Fempers nyheter
