”Förlegad mediebild av äldre kan avskräcka arbetsgivare”
En gråtrist gestalt böjd över en rollator – så bildsätts alltför många reportage om personer över 70. Mediernas bild av äldre som ömkansvärda stackare riskerar att bli självförstärkande och avskräcka arbetsgivare från att anställa personer över 50.
Fattig, trött, grå och förbrukad. Ungefär så brukar äldre människor skildras i medier och samhällsdebatt av idag. Undantag finns naturligtvis, som SVTs program Hotell Romantik. Tyvärr når inte ens det programmet ända fram. Det är ett gott steg på vägen, men trots de goda intentionerna blir det lätt plojigt att klämma in 28 singlar på ett alphotell i realityformat.
Idag jobbar tre av tio 70-åringar, två av tio 75-åringar och faktiskt en av tio 81-åringar i någon utsträckning. Totalt sett har 25 procent av männen och 17 procent av kvinnorna över 65 år någon form av arbetsinkomst. Det visar vår studie där vi undersökt inkomsterna för alla svenskar över 55 år.
För den som är mitt i livet och som längtar efter ett mera stillsamt pensionärsliv kan det kanske låta konstigt att så många seniorer väljer att jobba vidare. Men frågar man jobbonärerna själva så är det nyfikenhet, arbetsglädje och den sociala stimulansen på en arbetsplats som är den främsta drivkraften. De allra flesta jobbar för att de vill, inte för att de egentligen behöver det.
Visst finns det äldre i Sverige som har det tufft. Ibland riktigt tufft. Det kan bero på en pressad ekonomi, en vacklande hälsa eller en djup känsla av ensamhet för att nämna några orsaker. Deras verklighet måste vi orka se och synliggöra. Men vi behöver också synliggöra alla de andra – de betydligt fler faktiskt – som har en helt okej ekonomi, som trots att krämporna kommer smygande lever aktiva liv och som trots en stor årsrikedom nyfiket fortsätter att blicka framåt.
Hopklumpandet av flera miljoner seniora människor leder våra tankar fel och riskerar att göra både oss själva och samhället en otjänst. För hur stora är egentligen likheterna mellan en sängbunden långvårdspatient och en nybliven 66-åring med heltidsjobb och aktiv fritid? Ganska små såklart. Och ändå buntas de av medier ofta ihop som ”våra äldre”. Spelar det någon roll? Ja, jag tror det.
För det första tror jag att många äldres uppfattningar om vad de är kapabla till kan få sig en törn. Ett slags åldrandets motsvarighet till jantelagen träder in. För det andra tror jag att yngres syn på äldre tar skada. Om 65-plussare av media nio gånger av tio framställs som offer vill väl ingen åldras?
För det tredje tror jag att mediernas benägenhet att redan idag betrakta äldre som ömkansvärda stackare kan bli självförstärkande. För det fjärde tror jag att arbetsgivares bild av vad äldre anställda kan bidra med förvrängs. Många arbetsgivare skriker efter kompetenta medarbetare med erfarenhet samtidigt som sökande över 50 år läggs åt sidan direkt vid rekryteringar. När ska det vansinnet upphöra?
Vad bör medier göra? För det första, och det här borde vara relativt enkelt, skulle bildredaktörer och inslagsproducenter kunna tänka ett varv till när de bildsätter reportage om äldre. Sluta använda den till leda återupprepade bilden på en gråtrist gestalt som går böjd över en rollator så fort det handlar om någon som är äldre än 70. Den bilden är förlegad och stämmer helt enkelt inte längre. Finns det inte tillräckligt med trovärdiga bilder att välja mellan så behöver bildbankerna bli större.
För det andra, och det här borde också vara rätt enkelt, kan reportrar använda fler äldre experter. Ansträng er för att bredda den ”vanliga” skaran av experter. Erfarenhet, en förmåga att kunna se skeenden över tid och att dra lärdom av historien är gravt underskattade egenskaper i dagens samhällsdebatt.
För det tredje, och här riktar jag mig till partier och politiker framför allt på riksdagsnivå, säkerställ att era listor innehåller fler äldre. Hur ska vi kunna skapa ett gott samhälle för äldre om de äldre själva helt stängs ute från beslutsfattandet?
En mer mångfacetterad bild av äldre i medier som visar att också den som är över 65 ofta aktivt är en del av samhället och den offentliga sfären kan bidra till att fler vågar vara friare i sina livsval, utan att begränsas av omgivningens förväntningar på att en äldre människa ska se ut och bete sig på ett visst sätt. Det är bra för individen, oavsett om du är äldre eller yngre, men också för arbetsgivare och det svenska samhället i stort.
Staffan Ström
pensionsekonom på tjänstepensionsbolaget Alecta
