Försvara demokrati och yttrandefrihet under corona
Krigets första offer är sanningen, sa den amerikanske senatorn Hiram Johnson för drygt hundra år sedan. Även under den pågående coronapandemin sprids desinformation.
Redan i februari varnade Världshälsoorganisationen för att pandemin riskerar att efterföljas av en infodemi. Såväl FN som andra organisationer har larmat om nya former av förtryck i både öppna och auktoritära stater.
Vi har under året sett exempel på att corona används som ursäkt för att inskränka grundläggande fri- och rättigheter. Journalister, medier och människorättsförsvarare är aktörer som bidrar till att upprätthålla demokratin. När deras yttrandefrihet begränsas är det ett hot mot det öppna samhället. Inskränkningar i yttrandefriheten har även påverkat barn och unga i form av till exempel ökad övervakning av sociala medier. Vi kan aldrig acceptera att barn och ungas rätt att göra sin röst hörd begränsas.
Förtrycket drabbar också människor som runt om i världen demonstrerar på gator och torg för sina grundläggande mänskliga rättigheter. Enligt Freedom House och Reportrar utan gränser är trenden mest akut i vår egen del av världen, Europa. I Ungern och Serbien vidtas åtgärder för att begränsa fri journalistik. Rättsväsendets oberoende inskränks. I Belarus strider människor för demokrati och i Polen demonstrerar människor mot skärpta abortlagar. Människor i Hongkong kämpar desperat för att få behålla den frihet de tillförsäkrades i avtalet mellan Kina och Storbritannien för drygt 30 år sedan. Precis som i Europa möts de av övervåld och arresteringar.
I en nyligen publicerad Unesco-rapport om journalisters säkerhet och faran med straffrihet uppmärksammas att många journalister mördas när de utför sitt arbete. Hittills i år har 51 mord på journalister rapporterats, vilka alla har fördömts av Unescos generaldirektör Audrey Azoulay. Endast ett av tio mord leder till att ansvariga ställs inför rätta.
Azoulay betonar att stater genom rättsliga åtgärder måste garantera journalisters möjlighet att åtnjuta grundläggande yttrande- och pressfrihet. Unesco har också noterat en trend där journalister som rapporterar om protester utsätts för hot och våld, ibland med dödlig utgång. I en av världens ledande demokratier, USA, har pressfriheten varit under stort tryck de senaste fyra åren. Denna trend kan förhoppningsvis vändas genom nytt ledarskap av den tillträdande presidenten Joe Biden som också har lovat att driva en mer ansvarsfull omvärldspolitik.
FNs kontor för mänskliga rättigheter har under pandemin noterat en mer repressiv politik mot civilsamhällesorganisationer i ett 40-tal länder. Kvinno-, hbtq-, minoritets- och urfolksorganisationer är särskilt utsatta.
Vi ser också hur hälso- och sjukvårdspersonals yttrandefrihet inskränks. Läkaren Li Wenliang, som först larmade om coronaviruset i kinesiska Wuhan, anklagades för att sprida falska rykten. I Belarus avskedas läkare som vårdar skadade efter polismaktens bryska framfart. I krigets Syrien har vårdinrättningar länge varit ett mål för bombningar genomförda av regimen under president al-Assad. Dessa angrepp kränker inte bara yttrandefriheten utan också rätten till liv och hälsa.
Coronapandemin kommer att påverka vår vardag och våra samhällen under lång tid. Ju längre pandemin pågår desto större är risken att auktoritära regimer begränsar mänskliga rättigheter och grundläggande friheter ytterligare. Genom att peka på och kritisera övergrepp kan vi bidra till att de mänskliga rättigheterna skyddas, respekteras och främjas i hela världen.
Annelie Börjesson
ordförande Svenska FN-förbundet
Pernilla Baralt
generalsekreterare Unicef Sverige
Petra Engberg
verksamhetschef UN Women Sverige
Anna-Karin Johansson
generalsekreterare Svenska Unescorådet
