”Friskolorna måste omfattas av offentlighetsprincipen”

Skolan är en ständigt aktuell och debatterad fråga. Friskolornas vinster, glädjebetyg och lärartäthet är ett frekvent återkommande diskussionsämne i vid lunchborden i Sverige. Oavsett inställning i sakfrågorna är nog de flesta överens om att det vore bra med mer information om hur det faktiskt ser ut i friskolorna. Vi journalister är smärtsamt medvetna om hur svårt det är att få ut information och vi vet att lösningen på problemet stavas offentlighetsprincipen.

För Journalistförbundets medlemmar som arbetar med att bevaka skolfrågor är detta nu vardag. Kommunala skolor är i regel transparenta och deras verksamhet är lätt att skapa sig en bild av. Friskolorna däremot är slutna och väldigt resurskrävande att granska. Eftersom offentlighetsprincipen är en förutsättning för journalistisk granskning har vi idag ett skolsystem där vissa aktörer tjänar på hemlighetsmakeriet och journalister som arbetar i ständig motvind.

Redan 2015 kom en utredning med förslag om att införa offentlighetsprincipen i friskolor men den blockerades av Centerpartiet under Socialdemokraternas tid vid makten. Nu tycks det dock finnas en politisk ljusning. I Tidöavtalet står det något kryptiskt: ”Det behövs bättre insyn i fristående skolor, både juridisk, ekonomisk och pedagogisk. Eftersom offentlighetsprincipen lämpar sig dåligt för mindre friskolor borde det klargöras i en insynsprincip som gäller fristående skolor och blir motsvarigheten till offentlighetsprincipen för kommunala huvudmän.”

Annons

Vi vet inte ännu vad denna kombination av 38 ord kommer att innebära i praktiken. I april kom Skolinformationsutredningen som innehöll förslag, dels om hur offentlighetsprincipen kunde införas i friskolor, dels hur en helt ny insynslag skulle kunna se ut. När utredningen skulle ut på remiss skickades det dock med ett extra förslag, framtaget på Regeringskansliet. Förslaget i den promemorian innebär att offentlighetsprincipen införs, men med ”lättnader” för vissa friskolor. Idag är sista dagen att lämna remissvar till utredningen och Journalistförbundet är en av remissinstanserna.

Det är bra att regeringen går vidare med offentlighetsprincipen. Mindre bra är lättnadsreglerna. De kan på ett teoretiskt plan framstå som väl övervägda. Det handlar om frågor som hur, var och när allmänna handlingar ska lämnas ut. För Journalistförbundet vars medlemmar är beroende av handlingsoffentligheten och tillämpar offentlighetsprincipen regelbundet framstår dock dessa lättnader som verklighetsfrånvända. Ett exempel är kravet på att en handling enligt offentlighetsprincipen ska lämnas ut ”skyndsamt”, med lättnadsregeln blir det istället ”inom rimlig tid”.

Redan idag, med offentlighetsprincipen, är det svårt att snabbt ta del av allmänna handlingar. Det finns myndigheter som sköter sig exemplariskt, men det finns också skräckexempel, myndigheter som tillsynes avsiktligt försenar journalistiska granskningar och inte lever upp till skyndsamhetskravet. Ett exempel är Utrikesdepartementet som för att citera Justitieombudsmannen (JO) ”fått återkommande kritik från såväl JO som riksdagens konstitutionsutskott och Justitiekanslern för att departementet hanterar framställningar om att få ta del av allmänna handlingar på ett sätt som står i konflikt med tryckfrihetsförordningens krav på skyndsamhet.”

Det finns också en annan avgörande skillnad mellan Skolinformationsutredningens förslag och det alternativa förslag som tagits fram inom Regeringskansliet. Skolinformationsutredningens förslag byggde på att gränsen för en mindre aktörer skulle dras vid skolor med max 200 elever. Enligt det alternativa förslag ska medelstora aktörer omfattas av administrativa lättnader det vill säga ”huvudmän som har högst två enheter eller som ingår i en koncern där koncernföretagen sammantaget är godkända som huvudman inom skolväsendet för höst två enheter”.

Det är svårt att förstå de praktiska motiven till att införa ett parallellt system för medelstora friskoleaktörer. Det framstår snarare som en politisk eftergift, ett spel för galleriet, ett hundben som kastas åt friskolelobbyn så att politikerna kan göra det som borde gjorts för länge sen – införa offentlighetsprincipen. För som det gamla talesättet lyder: bättre (30 år för) sent än aldrig.

Ulrika Hyllert
ordförande Journalistförbundet

Fotnot: Idag är sista dagen för att skicka in remissvar till Skolinformationsutredningens förslag, bland annat om offentlighetsprincipen ska införas i friskolor. Journalistförbundet är remissinstans och kommer att lämna in och publicera sitt remissvar under dagen. Det finns att läsa här.