Girigheten bedrar visheten
Sent omsider har jag nu läst förbundsstyrelsens motivering för att avslå den motion jag dristade mig att skriva till kongressen i våras.
Jag föreslog att förbundet skulle sluta att köpa aktier för medlemmarnas pengar. Min motivering är ganska enkelspårig: att inneha aktier är att utnyttja ett orättvist system där de rika skor sig på de fattiga.
Men förbundsstyrelsen och sedan kongressen tyckte annorlunda. "Ur avkastningssynpunkt har aktier historiskt sett varit överlägset ränteplaceringar", lyder kärnan i försvaret av rådande ordning.
Förbundsstyrelsen – och kongressen – resonerar överhuvudtaget inte om det demokratiska underskottet i aktiesystemet, man nöjer sig med en hänvisning till placeringsreglementet enligt vilket "investeringar bör ske i instrument som är etiskt och miljömässigt försvarbara". Vad som är etiskt försvarbart rymmer förstås vida tolkningar och brukar variera med nivån på kurserna.
Förbundsstyrelsen påpekar också i sitt motionssvar att förbundet inte "direktäger…några aktier i medieföretag". Men indirekt har man kanske via sina omhuldade fonder lite placeringar hos till exempel Schibsted.
Under året har index för aktier och fonder sjunkit med nära 50 procent. Hade förbundet intagit en neutral ställning, undvikit aktiemarknaden och placerat våra tillgångar i statsobligationer eller – ännu bättre – hos JAK skulle läget varit betydligt bättre och dessutom försvarbart.
Lars Litzén
