Grundlagsskydda public service

Idag har riksdagen fattat det historiska beslutet att göra om radio och tv-avgiften till en public service-avgift som dras via skattsedeln. Journalistförbundet har länge motsatt sig att public service ska finansieras via skattsedeln. Vi har varnat för att det kommer att påverka oberoendet. Öppna upp för klåfingriga politiker. Göra public service innehåll till en fråga som styrs av plånboksargument.

Innan beslutet ens hade fattats inträffade det som vi varnat för. Från olika håll börjades det talas om vilka krav som nu kan ställas på public service när alla ska vara med och betala för innehållet.

Ansvaret vilar nu tungt på de politiker som säger sig vilja skydda public service. Förutom att inte använda public service som en bricka i det politiska spelet finns det framför allt tre saker som vi förväntar oss av er:

Annons

1.Grundlagsskydda public service. Den utredning som just nu ser över tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen ska också föreslå hur public service kan grundlagsskyddas. Ett sådant extra starkt skydd för public service måste komma på plats efter nästa val, år 2022.

2.Håll vad ni lovat. Det nya avgifts-systemet bygger på att riksdagen beslutar om hur mycket pengar public service-bolagen ska få en gång inför varje tillståndsperiod. Det ska inte vara möjligt för riksdagen att under pågående tillståndsperiod minska medlen till public service. Det är en hederssak och partierna måste hålla vad de lovat.

3.Bakbind inte public service. Journalistförbundet har precis lämnat sitt yttrande angående hur de nya sändningstillstånden bör se ut. En viktig synpunkt från förbundet är att inte binda upp public service-bolagen vid gamla tekniklösningar. Bolagen måste ha möjligheter att möta teknikutvecklingen, annars kommer public service inte kunna nå publiken där publiken finns.

Det finns mycket vi hade önskat var annorlunda en sådan här dag. Vi hade hellre sett en moderniserad radio- och tv-avgift på behörigt avstånd från Skatteverket och budgetförhandlingar.

Vi hade också gärna sett att riksdagen hade beslutat om en tio år lång tillståndsperiod såsom regeringen föreslog. Det hade gett public service bättre förutsättningar till långsiktig planering. Nu blev den sex år istället som Alliansen och SD ville.

Vi hade också önskat att dagens beslut innebar att vi kunde luta oss tillbaka och pusta ut: ”nu är äntligen finansieringen säkrad framöver”. Tyvärr vet vi att så inte är fallet. Vi kommer att göra det vi kan för att se till att vi även i framtiden har ett starkt, oberoende, public service med ekonomi att göra kvalitetsjournalistik.

                               Jonas Nordling, ordförande Journalistförbundet
                               Ulrika Hyllert, vice ordförande Journalistförbundet