”Hemlösheten ökar men medierna visar oroväckande ointresse”

De två senaste åren har antalet artiklar om hemlöshet i svensk dagspress minskat rejält. Mellan 2020 och 2021 med hela 50 procent, från 23 755 till 12 166. År 2022 är minskningen mindre, 25 procent jämfört med 2020, men trenden är tydlig. Minskningen syns bland annat i alla de fyra stora dagstidningarna: DN, SvD, Aftonbladet och Expressen. Det är inte så att det saknas medieutrymme, det äts bara upp av annat. Som en tankeväckande jämförelse har antalet artiklar om Nato ökat från 3 785 artiklar år 2020 till 37 394 år 2022, en ökning med nästan 900 procent.

Det är mycket uppseendeväckande siffror. De frågor som behandlas i medierna påverkar allas vår världsbild och vilka diskussioner som blir aktuella i samhället. Detta påverkar i sin tur både socialpolitiken och det sociala arbetet.

Hemlösheten i Sverige har ökat under de senaste 20 åren. Den senaste mätningen av Socialstyrelsen gjordes 2017 och visade att drygt 33 000 lever i hemlöshet. Men många är överens om att denna siffra är en underskattning eftersom den exkluderar grupper som bland andra papperslösa, asylsökande och utsatta EU-migranter. Tjugo procent av socialförvaltningarna svarade inte på enkäten. Socialstyrelsen visar också att antalet hemlösa som sover utan tak över huvudet eller i offentliga utrymmen har ökat med 130 procent sedan 2011.

Annons

2023 ska en ny mätning genomföras av Socialstyrelsen, ett initiativ vi välkomnar. Men även denna gång exkluderas flera grupper, vilket gör att vi inte kommer att få en fullständig bild av problemet.

Att Sverige dessutom är sämst i klassen visar en jämförelse med våra nordiska grannar. Sverige har en högre andel hemlösa: 3,3 hemlösa per 1 000 invånare medan motsvarande siffror för Finland är 1,3, Danmark 1,1 och Norge 0,75.

Att utbildning av journalister krävs är vi övertygade om eftersom medierna ofta framställer hemlösa antingen som offer eller som en grupp utstötta som ägnar sig åt droger eller kriminella handlingar. Detta utan att ta hänsyn till den komplexitet som gruppen rymmer. Och inte sällan ägnar sig medierna åt sensationsjournalistik, där endast de absolut värsta fallen blir omskrivna.

Som en person som lever i hemlöshet själv säger: ”Försök att söka jobb som hemlös. Det är omöjligt så länge medierna fortsätter leverera bilden att hemlösa är tandlösa människor i tungt narkotikamissbruk. Jag är också hemlös. Och jag har aldrig hållit på med droger.”

Av de drygt 33 000 hemlösa är ”bara” cirka 5 900 i akut hemlöshet medan resten bor på olika typer av institutioner, i boendelösningar ordnade av kommunen eller tillfälligt och kontraktslöst hos vänner, bekanta eller familj.

I medielogiken ingår tyvärr alltför ofta att redan utsatta blir ytterligare utnyttjade, kanske i bästa välmening eller i ren aningslöshet. Här behöver både de som blir intervjuade och de som intervjuar utbildas, det handlar både om rättigheter och ett etiskt förhållningssätt.

Vi saknar journalistik som beskriver de faktorer som kan ligga bakom hemlöshet. Man brukar tala om social hemlöshet där det finns ett beroende eller psykisk ohälsa som gör att det är svårt att behålla sin bostad. Det finns även strukturell hemlöshet som drabbar hushåll utan social problematik – här handlar problemet till exempel om bostadsbrist eller att det ställs för höga ekonomiska krav för att få en bostad.

Vi vill också se att läsarna får ta del av fler reportage som beskriver framgångsrika lösningar både i Sverige och i andra länder.

Något som inte heller förekommer i den grad vi anser befogat är berättelser från människor som själva lever i hemlöshet. Var finns den nyfikna journalistiken som är beredd att leta upp och möta människor i hemlöshet i deras vardag?

Vi genomför just nu en enkät bland människor som lever i utsatthet om vad de själva anser om rapporteringen om hemlöshet i medierna. Detta resultat, tillsammans med ny forskning på området, konkreta förslag på hur media kan rapportera mer nyanserat om hemlöshet, kommer vi att presentera under vårt kommande  journalistseminarium ”Förnya det sociala reportaget”. Vi förutsätter att chefredaktörerna för DN, SvD, Expressen och Aftonbladet och andra medier skickar sina reportrar för en konstruktiv dialog om hur vi ska bli bättre på att rapportera om hemlöshet.

För ”Förnya det sociala reportaget”,
ett projekt med stöd från Allmänna Arvsfonden

Anna Fredriksson, journalist
Maria Nilsson, journalist
Elin Engström, journalist
Anders Löwdin, fotograf
Fredrik Bergman, journalist
Ingela Sommarström, fotograf
Malin Jakobsson, journalist
Niklas Lindstedt, journalist

Läs också Sarah Britz, Faktums chefredaktörs, replik: ”Det finns genomarbetad journalistik om hemlöshet – i Faktum”

Källor:
Kungliga biblioteket, söktjänst Svenska dagstidningar
Källa för akut hemlöshet: Socialstyrelsen 2011 och 2017
https://www.socialstyrelsen.se/kunskapsstod-och-regler/omraden/hemloshet/
Nordiska siffror: https://forte.se/app/uploads/2020/05/forskning-i-korthet-hemloshet.pdf