Janne Näsström: Solidariteten gäller bara de anställda
Jag är en av frilansjournalisterna som valt att lämna Journalistförbundet. De flesta av oss torde ha haft samma skäl för beslutet. Jag har under en längre tid varit missnöjd med att den fackliga solidariteten bara gäller den anställda majoriteten. Den höjda avgiften fick mig att göra slag i saken.
Jag är en av frilansjournalisterna som valt att lämna Journalistförbundet. De flesta av oss torde ha haft samma skäl för beslutet. Jag har under en längre tid varit missnöjd med att den fackliga solidariteten bara gäller den anställda majoriteten. Den höjda avgiften fick mig att göra slag i saken.
Jag var tidigare redaktionschef på kundtidningsföretaget Roxx. Organisationen är identisk med en landsortstidning. Därför vet jag hur kalkylen ser ut för svensk dagspress. Det finns ingen svensk tidning som kan producera journalistik billigare än en frilans. Anställda kolleger går i taket när jag säger det. Knappt någon anställd journalist tjänar 750 kronor i timmen, lägsta nivå enligt frilansrekommendationen. De anställdas logik ser ut så här: jag tjänar
20 000 kronor. En månad har 160 arbetstimmar. Alltså kostar jag 125 kronor i timmen.
Vad anställda glömmer är att det tillkommer arbetsgivaravgift, olika pålagor enligt lagar och avtal, semesterlön, sjuklön under de första 14 dagarna och så vidare. En anställd som får 20 000 brutto kostar arbetsgivaren bortåt
40 000 kronor. Ovanpå detta tillkommer omkostnader för lokaler, arbetsredskap, kommunikation samt en betydande kostnad för chefer och administratörer. Lägg därtill att lön även utgår vid toalettbesök, skrivkramp, vidareutbildning och sjukdom.
Frilansar driver företag med samma förpliktelser som stora medieföretag. Det är inte så att chefer och administratörer rullar tummarna. Allt arbete som de utför, måste även frilansen utföra i sitt företag.
Invändningen att stora tidningen har dyra lokaler och andra kostnader, som ensamma frilansar slipper, är struntprat. Vitsen med att sluta sig samman i större organisationer är att fördela fasta kostnader på fler, låta människor specialisera sig för att bli duktigare och effektivare samt att väl fungerande grupper skapar en dynamik som ytterligare förbättrar effektiviteten. Dessa fördelar är motivet till att organisationer och företag slås ihop till större enheter. Om stora tidningar har högre kostnader per medarbetare än frilansen är företaget vanskött.
Skälet till att frilansar kostar mindre är att den anställda majoriteten, av okunnighet och för att ställa sig in hos arbetsgivaren, pressar sina kolleger till att jobba mer, med sämre villkor och för lägre lön.
Den borgerliga regeringen tänker avskaffa förbudet för f-skattare att bara arbeta för en enda uppdragsgivare. Det tillkom för att hindra arbetsgivare från att kringgå fackliga avtal genom att tvinga medarbetarna att starta egna företag.
Om Journalistförbundet inte prioriterar frilansarna, kommer anställda journalister att tvingas leva på de låga frilansarvoden som de själva har förhandlat fram.
Förbundet prioriterar visst frilansar
Svar: Tack för din utförliga presentation av hur frilansarna måste räkna för att kunna få ihop sina arvoden. Det är ungefär samma presentation som förbundet och frilansarna tagit fram.
En sak glömde du nämna: det stämmer att en frilans inte kan ta betalt för hela sin arbetstid – men det kan inte en arkitekt eller en organisationskonsult heller göra. Precis som frilansen måste de här företagarna ta betalt för administration, säljtid, datorinköp och en massa annat som krävs för att jobbet ska kunna göras.
När du påstår att Journalistförbundet inte prioriterar frilansfrågan håller jag inte med. Vi har under det senaste året i stor omfattning arbetat med sambandet frilansarvoden och anställdas löner.
Solidariteten mellan förbundets olika medlemsgrupper är central för att vi ska kunna lyfta alla journalisters villkor. Där tillhör kampen för den individuella upphovsrätten, bra kollektivavtal och vettiga frilansarvoden, det viktigaste. Ditt beslut att lämna förbundet fattades på grund av den ”höjda avgiften”, skriver du. Avgiften till förbundet har inte höjts alls, men regering och riksdag har beslutat om en höjning av avgiften för a-kassan. Bland annat för att finansiera den sänkning av inkomstskatten, som gör att de som har jobb trots allt får mer pengar kvar. Du kan titta på förbundets hemsida och se utfallet för dig i en tabell. Jag beklagar att du lämnade Journalistförbundet. Om du mejlar ett kort ja till ak@sjf.se och ett telefonnummer ringer jag gärna för att prata utförligare med dig om medlemskapet i förbundet.
vice ordförande, Journalistförbundet
