”Kränkningar mot journalister ett demokratiproblem”
Medvetenheten om internet som en arena för hat och hot mot journalister har ökat under den senaste tiden. En lagrådsremiss om hur vi bättre ska skydda enskildas integritet på nätet kom i mitten av juni. Medieinstitutet Fojo fick precis regeringens uppdrag att ta fram råd och stöd för journalister som drabbas av hot och hat. Och MSB har lyft problematiken i sin utredning om hot, risker och sårbarheter i mediebranschen.
Med det sagt tycker vi att de kränkningar enskilda reportrar får ta emot inom ramen för sitt yrke behöver uppmärksammas ännu mer. Kränkningar mot journalister är ett demokratiproblem och det är hög tid att lagstiftaren börjar betrakta det på detta sätt.
Under våren 2017 kom två fällande domar för olaga hot mot journalister på Aftonbladet. Domarna i sig är inte särskilt förvånande. Det rör sig om grova hot som enligt domstolen tveklöst varit ägnade att framkalla allvarlig rädsla hos de utsatta journalisterna. Det är med rådande lagstiftning ett av kraven för att olaga hot ska anses vara uppfyllt. Något som överraskade oss positivt var att det i den ena domen tydligt angavs att ett angrepp på journalister också är ett angrepp på demokratin.
Både den statliga medieutredningen (SOU 2016:80) och MSB har konstaterat att det behövs en översyn av det straffrättsliga skyddet för journalister. Vi ansluter oss till den ståndpunkten. Journalistförbundet har redan tidigare ställt sig positivt till förslaget att modernisera och förtydliga bestämmelsen om ofredande så att den bättre kan tillämpas på digitala kränkningar av den typen många journalister drabbas av.
Även Institutet för Juridik och Internet (IJI) har varit engagerade i frågan om journalisthatet under året som gått. I mars 2017 hjälpte IJI journalisten Irena Pozar, nu chefredaktör på Veckorevyn.com, att lämna in en ansökan om skadestånd till Justitiekanslern för att staten Sverige inte har tillhandahållit ett fullgott skydd för hennes yttrandefrihet eller personliga integritet. I det aktuella fallet ställdes Irena Pozars rätt till privatliv och yttrandefrihet emot yttrandefriheten hos en annan individ som använde denna yttrandefrihet till att rikta en mycket grov sexuell kränkning mot henne.
För många journalister är kränkningar via nätet vardagsmat. Men inte bara journalisterna förlorar på det hårda klimatet i mejl, sociala medier och kommentarsfält, i slutändan är det medborgarna som förlorar när det fria meningsutbytet hindras. Flera undersökningar bland journalister har visat på en oroväckande utveckling av journalister som avstår från att skriva om vissa ämnen av rädsla för kränkningar och hot från näthatarna – som inte längre bara är anonyma troll utan även gärna hatar under eget namn.
Därför uppmuntrar IJI och Journalistförbundet regeringen att tillsätta en utredning för att ordentligt se över vad som kan göras för att säkra journalisters trygghet. Något som särskilt bör ses över närmare är brottsbalksparagrafen brott motmedborgerlig frihet – en kvalificerad form av bland annat olaga hot med syfte att skydda vissa medborgerliga fri- och rättigheter, däribland yttrandefriheten. Regeln har funnits sedan 1960-talet men har sällan använts.
Den, som vi känner till, enda gången brott mot medborgerlig frihet har prövats i samband med hot mot journalister är när GT/Expressen utsattes för hot från en person som var missnöjd med tidningens publicering av namn och bild på vissa personer i en artikelserie om näthat. Personen dömdes för olaga hot i hovrätten, men inte för brott mot medborgerlig frihet. Anledningen är att det måste kunna visas att yttrandefriheten hos en vidare krets av medborgare sätts i fara.
Med tanke på den mycket oroande utvecklingen där journalister i allt större utsträckning undviker att nyttja sin yttrandefrihet i sitt arbete anser vi att både den specifika bestämmelsen och det straffrättsliga skyddet för journalister i stort borde ses över.
Amanda Redin
verksamhetschef, Institutet för Juridik och Internet
Jonas Nordling
ordförande, Journalistförbundet
