”Kulturen monteras ner när de ekonomiska motiven styr”

Mediehusens stora nedskärningar har slagit hårt mot journalistkåren och fått konsekvenser för några av landets ledande kulturredaktioner. I ett försök att öka läsarantalet får kultursidorna ta smällen. Men vad händer med kulturen i Sverige när det bara är de ekonomiska motiven som styr och får diktera villkoren och går det att dra paralleller mellan neddragningar inom kultursektorn och ungas dåliga mående?

Vad händer med ett samhälle där unga människor saknar framtidstro? Där oro och ångest har kopplat ett järngrepp om en hel generation och där viljan att forma en bättre framtid minskar drastiskt.

Det krävs ingen raketforskning för att förstå att avsaknad av hopp och grupptillhörighet leder till sämre motivation och engagemang. Lämnar vi de unga åt sitt öde kan det resultera i en kollektiv kris som slår hårt mot oss alla på sikt.

Annons

Det är därför av största vikt att skapa förutsättningar för ungdomar att känna hoppfullhet och tro på sin förmåga att främja samhällsutvecklingen. Hur lyckas man med det?

Här menar jag att det estetiska skapandet har större betydelse än många vill tro. Jag skulle till och med hävda att det utgör en central del av vårt välbefinnande och samhället som helhet. Kulturen ifrågasätter, förenar, är tankeväckande och ger oss verktyg att komma i kontakt med våra allra innersta känslor.

Ett exempel är dans, som har visat sig vara en effektiv metod för läkande som kan hjälpa personer med psykiska sjukdomar, som ätstörningar, mot ett tillfrisknande. Ett sätt att återupprätta kontakten med kroppen. Dans och rörelse används idag som terapiform inom vården.

Musik påverkar vår sinnesstämning och enligt forskningen ökar den må-bra-hormonet oxytocin som lindrar smärta, minskar stress och stärker immunförsvaret. Melodier kan fungera som en kanal för känslor som ibland är väldigt svåra att sätta ord på. Texter, å sin sida, erbjuder en röst åt de tankar som många bär inom sig men inte alltid vågar uttrycka högt.

I filmens och teaterns värld blir det omöjliga möjligt. Där ges möjligheten att uppleva komplexa emotionella situationer, vi får hjälp att föreställa oss saker vi aldrig någonsin tidigare erfarit och få svar på existentiella frågor. Det kan uppstå ett starkt band mellan skådespelare och publik, vilket i sin tur kan leda till att öka empati och främja förståelse för olika livsöden och uttryck.

Det här är några exempel på kulturens välgörande kraft – den sträcker sig långt bortom det konstnärliga och verkar som en katalysator för själslig läkning och social förändring. Att stötta kulturlivet blir inte bara en investering i konsten utan också i människors välmående och samhällets framtid.

Kulturarbetare fyller en samhällsviktig funktion och förtjänar att få erkännande för sitt arbete, precis på samma sätt som psykologer och terapeuter.

Nanna Martorell
journalist, TV4