Lena Adelsohn Liljeroth: Ingen dold agenda rörande presstödet
Den senaste tiden har frågan om regeringens inställning till presstödet debatterats livligt. Utifrån närmast konspirationsteoretiska utgångspunkter hävdas att jag driver ett eget spel som går ut på att använda EU-kommissionen som verktyg för att strypa presstödet.Inget kunde vara mera fel.
Den senaste tiden har frågan om regeringens inställning till presstödet debatterats livligt. Utifrån närmast konspirationsteoretiska utgångspunkter hävdas att jag driver ett eget spel som går ut på att använda EU-kommissionen som verktyg för att strypa presstödet.
Inget kunde vara mera fel.
Regeringen ser presstödet som ett viktigt instrument för mångfald på mediemarknaden. Allianspartierna enades därför tidigt i budgetförhandlingarna inför 2007 om att riksdagens beslut att höja driftsstödet med 60 miljoner kronor ska genomföras.
Kritikerna använder bland annat kontakterna mellan den nytillträdda borgerliga regeringen och EU-kommissionen som grund för sina anklagelser om en dold agenda. Således kan det vara på sin plats att klargöra vad som verkligen har hänt.
Våren 2006 beslutade riksdagen om förändringar av presstödet. Dessa förändringar anmäldes till EU-kommissionen i enlighet med de regler som finns för ekonomiska stöd från staten. Den 20 september meddelade EU-kommissionen att den preliminärt bedömer att stödet inte är förenligt med EG-fördragets regler om statligt stöd och att man därför skulle inleda en ”fördjupad prövning” av presstödet.
Beskedet kom, precis som påtalats i debatten, per telefon. Detta kan vi i Sverige – som håller vår offentlighetsprincip högt – naturligtvis ha synpunkter på. Detta är dock den gängse metoden i den här typen av kommunikation med EU-kommissionen. Det är först när kommissionen fattat slutgiltigt beslut i en fråga som detta meddelas per brev.
Eftersom det inte ankom på den avgående socialdemokratiska regeringen att fatta några beslut i frågan informerades den nytillträdda kulturministern Cecilia Stegö Chilò om telefonsamtalet den 6 oktober. Därefter föreslog regeringen, i budgetpropositionen för 2007, att ändringarna i reglerna om driftsstöd inte skulle träda i kraft den 1 januari 2007 utan vid en senare tidpunkt. Något annat alternativ fanns egentligen inte. Samtidigt beslutade kulturministern att dra tillbaka anmälan av ändringarna i driftsstödet. Anledningen är enkel. Stöd som betalats ut, innan det godkänts av kommissionen, kan efter fördjupad prövning beslutas vara oförenligt med fördraget. Sådant stöd ska krävas tillbaka från mottagaren. Det hade därför varit oansvarigt av regeringen att agera på ett annat sätt än vad som gjordes. Om de förändrade reglerna skulle träda i kraft som planerat vid årsskiftet är risken stor att de presstödsberättigade tidningarna tvingas betala tillbaka delar av det stöd som betalas ut. Detta skulle naturligtvis innebära stora problem för många mindre tidningar, som befinner sig i ett kärvt ekonomiskt läge. Däremot kommer självklart det ordinarie presstödet, som är uppdelat på drifts- och distributionsstöd och totalt uppgår till cirka en halv miljard kronor, att betalas ut till de tidningar som är berättigade till detta. Under 2005 fick 74 tidningar driftsstöd och 141 tidningar distributionsstöd.
Enligt en intern promemoria av kommissionen påstås att den svenska regeringen arbetar med att ta fram ändringar i presstödsförordningen och att kommissionen väntar på ett förslag till reviderad lagstiftning. Detta stämmer inte. Den enda överenskommelse som finns mellan den svenska regeringen och kommissionen är att det ska göras en ekonomisk analys av presstödet.
Analysen kommer att genomföras av professor Karl Erik Gustafsson, som är Sveriges ledande expert på området, och beräknas vara klar i början på 2007. Med analysen som grund inleds en dialog med kommissionen. Där gäller det för Sverige att förklara att presstödet är proportionerligt i förhållande till den snedvridning, som ett statligt stöd kan innebära för konkurrensen på den inre marknaden.
kulturminister (m)
