”Medieföretag kan få näringsförbud på grund av en kontroversiell publicering”
Debatt Ett nytt lagförslag om återkallelse av sändningstillstånd behandlas just nu på kulturdepartementet. I praktiken innebär det att medieföretag kommer kunna få näringsförbud i ett helt år på grund av en kontroversiell publicering. ”Vi som värnar mediefriheten måste hjälpas åt att stoppa förslaget innan det är för sent”, skriver Journalistförbundets ordförande Ulrika Hyllert.
För två år sedan kom utredningen ”Återkallelse av sändningstillstånd med hänsyn till Sveriges säkerhet”. Förslaget fick starkt kritik från bland annat Journalistförbundet. Nu har ett omarbetat förslag presenterats som precis som den tidigare utredningen innebär att tillstånd att sända bland annat tv ska kunna återkallas om ansvarig utgivare begått yttrandefrihetsbrott. För att återkallelse ska bli aktuellt krävs det att det rör sig om ett allvarligt missbruk av yttrandefriheten. Även om förslaget i vissa delar är bättre än det förra kvarstår grundproblemet – att en domstol kan besluta att ge ett medieföretag näringsförbud på grund av en viss publicering.
Idén om att hindra framtida publiceringar på grund av att ansvarig utgivare begått brott är inte ny, den möjligheten finns redan i Tryckfrihetsförordningen – i krigstid. Bakgrunden är att det under andra världskriget infördes censur i Sverige, Tryckfrihetsförordningen ändrades för att kontrollera och hindra medias rapportering. Begränsningarna under kriget väckte kritik och efter kriget tillsattes en utredning i syfte ”att helt avskära alla möjligheter till administrativa ingrepp mot pressen, inkluderande censur, även i krigstid”.
Resultatet blev den bestämmelse om utgivningsförbud som återfinns i 7 kapitlet 29 §, TF. Utgivningsförbud innebär att en domstol, om Sverige befinner sig i krig, får meddela förbud mot att ge ut en skrift. För att ett förbud ska få meddelas krävs det dock att ansvarig utgivare dömts för ett allvarligt brott som till exempel uppror, högförräderi eller krigsanstiftan. Förbudet gäller under högst sex månader.
Det utredningen nu föreslår innebär i praktiken att det införs mer långtgående möjligheter att återkalla sändningstillstånd i fredstid än vad reglerna om utgivningsförbud för tidningar medger i krigstid. Enligt utredningens förslag ska en återkallelse av sändningstillstånd gälla i ett helt år. Det är också fler brott som ska kunna leda till återkallelse av sändningstillstånd i fredstid än vad som krävs för att meddela utgivningsförbud i krigstid. Till exempel räcker det med att ansvarig utgivare gör sig skyldig till normalgraden av brottet obehörig befattning med hemlig uppgift för att ett sändningstillstånd ska kunna återkallas enligt förslaget. För att utgivningsförbud (i krigstid) ska bli aktuellt krävs det att ansvarig utgivare gjort sig skyldig till grov obehörig fattning med hemlig uppgift.
Enligt Journalistförbundet visar det att förslaget inte är proportionellt med hänsyn till vår tradition av mediefrihet och förbud mot hindrande åtgärder. Det är inte heller tydligt i utredningen vad som ska anses utgöra ett sådant allvarligt missbruk av yttrandefriheten att återkallelse ska bli aktuellt.
Utöver detta föreslår utredningen att det ska krävas tillstånd för satellitsändningar. Som reglerna ser ut idag finns det en skyldighet för programföretag att registrera satellitsändningar hos Mediemyndigheten (tidigare Myndigheten för press, radio och tv) och att utse en ansvarig utgivare. Däremot finns ingen tillståndsplikt.
Att det krävs tillstånd för sändningar i marknätet har motiverats av det begränsade frekvensutrymmet, vilket inte gäller satellitsändningar. Redan på 90-talet konstaterade Carl Bildts regering att: ”antalet sändningsmöjligheter över satellit är stort och i praktiken kan nära nog etableringsfrihet anses råda. Situationen för satellitkanalerna liknar i detta avseende mer tidningarna än den marksända nationella televisionen.” Möjligheterna att sända via satellit har knappast minskat sedan 90-talet. Vad som däremot tycks ha minskat är politikernas vilja att värna mediefriheten i Sverige.
Utredningen innebär en farlig kombo där en tillståndsplikt som inte är motiverade införs i kombination med hindrande åtgärder som är helt oproportionerliga. Det krävs inga grundlagsändringar, utan enbart ändringar i radio- och tv-lagen. Risken är stor att förändringarna drivs igenom utan någon större debatt bland politikerna. Vi som värnar mediefriheten måste hjälpas åt att stoppa detta innan det är för sent.
Ulrika Hyllert
ordförande Journalistförbundet
