Missa inte historiens viktigaste matmöte
Få saker är lika centrala för mänsklighetens och planetens överlevnad som maten vi äter. Ändå riskerar det kanske viktigaste mötet i världshistorien om mat och politik att helt gå allmänheten förbi.
Vi vet att maten engagerar. Vi behöver inte gå längre än till kvällstidningarnas löpsedlar om dieten som minskar risken för diverse sjukdomar, chokladen som gör oss mer lyckliga eller vinet som gör hjärtat starkare. Eller det växande intresset för självförsörjning, reko-ringar, och den ständiga frågan: vad ska vi äta ikväll?
Men när världens ledare möts i New York den 23 september på ”Food Systems Summit” för att avhandla framtidens matpolitik, då är intresset mer eller mindre noll från media och allmänheten. I svenska medier har ungefär 60 nyhetsartiklar skrivits om toppmötet det senaste året. De flesta av biståndsorganisationer och regeringen själva. Under samma period har 2100 artiklar publicerats om olika dieter i svenska medier.
När FN:s generalsekreterare kallade till mötet för ett år sedan sa han att Food Systems Summit ska förändra livsmedelssystemen och ytterst bidra till att utrota hungern till 2030. Alla de 17 hållbarhetsmål som samlas inom Agenda 2030 påverkas ytterst av maten vi producerar och äter. Ja, det är komplexa frågor som ska avhandlas på mötet. Just därför är de så viktiga att bevaka.
Vi vet att var tionde person på jorden är undernärd och att den globala hungern hade börjat öka igen redan innan coronapandemin, klimatkrisen och andra konflikter. Vi vet att maten spelar en nyckelroll för klimatet och den biologiska mångfalden.
Vi vet också att en person i Tanzania lägger 60 procent av inkomsten på mat; motsvarande siffra för Sverige är 13 procent. Om en genomsnittlig svensk skulle lägga samma andel av sin inkomst på mat som en tanzanier skulle det bli ungefär 12 400 kronor i månaden.
Samtidigt vet vi att var fjärde person är överviktig. Och att fåtal bolag har makten över den globala matproduktionen. Kort sagt, vi vet att maten sätter strålkastarljuset på de stora ödesfrågor som mänskligheten måste komma överens om och lösa över gränserna.
Hur beslutsfattare, företag och konsumenter agerar är avgörande. Även om kopplingen mellan åkermark på våra svenska slätter och ett svältande barn i Afrika känns avlägsen, så hör det ihop.
Vi uppmanar därför alla, och inte minst svenska medier och opinionsbildare, att bevaka toppmötet i New York. Gör frågorna begripliga för svenska läsare och ställ beslutsfattarna mot väggen. Vad ska de göra för att garantera allas rätt att äta sig mätta varje dag? Hur sätter vi stopp för hoten och morden på bönder? Hur ska planeten överleva när konsumenter främst jagar billigaste prislappen i butiken?
En förhoppning med ”Food Systems Summit” är en dramatiskt stärkt offentlig debatt om vikten av att förändra världens livsmedelssystem. Det är inte för sent. Att bevaka mat-toppmötet i New York är ett steg på vägen mot att fler förstår och vill engagera sig i maten som förändringskraft. Att vi måste bry oss mer om hur maten produceras. Att vad vi ställer på matbordet ikväll ytterst kan bidra till ett bättre klimat, minskad hunger och tryggare och mer rättvis värld för alla. Eller precis tvärtom.
Elisabeth Hidén
ordförande LRF Ungdom
Anna Tibblin
generalsekreterare We Effect och Vi-skogen
