”Något har gått fel när så många tidningar blir utan mediestöd”
DEBATT Det är förvånansvärt många medier som, enligt Mediestödsnämnden, inte bidrar till mediemångfalden i Sverige. Och varför har så många prioriterats bort trots att hela mediestödsmiljarden inte gått åt? Det finns många frågor efter nämndens beslut förra vecka, men en sak är klar – något har uppenbarligen gått fel, skriver Journalistförbundets ordförande Ulrika Hyllert.
Journalistförbundets ståndpunkt när det gäller mediestödet har varit tydlig sedan Svegfors utredning presenterades 2022 – det är bra med fokus på regionala och lokala medier, men förslaget riskerar att leda till att rikstäckande medier inte får tillräckligt med stöd. Det i sin tur kan drabba mediemångfalden negativt.
Tyvärr fick vi inte gehör för våra synpunkter hos regeringen. Det kan nu konstateras att ”rännilen” som skulle bidra till mediemångfald bland rikstäckande medier inte kommer i närheten av hur stort behovet är. Vissa medier, som till exempel Fokus och Kvartal, diskvalificerades redan på grund av att de inte anses ha till sin ”primära uppgift att fortlöpande bedriva relevant nyhetsförmedling” på det sätt som avses i mediestödslagen. Diskussionen om var gränsen ska gå för vilka medier som ska sorteras bort på denna grund lär fortsätta.
Men även många medier som uppfyllde förutsättningarna för att omfattas av definitionen av allmänt nyhetsmedium blev utan allmänt redaktionsstöd på grund av att de inte anses bidra till mediemångfalden i tillräcklig grad. Bland de rikstäckande medier som inte beviljats stöd återfinns: Aktuellt i politiken, Arbetaren, ATL, Bulletin, Fempers, Flamman, Landets Fria Tidning, Nya tider, Offensiv, Proletären, Syre och Tidningen Global. Däremot har Dagen, Dagens ETC, Omni och Världen idag beviljats stöd.
Bedömningen av om ett medieföretag anses bidra till mediemångfalden eller inte tycks grundas på enbart en faktor. Nämligen hur många prenumeranter/regelbundna användare de har. Världen idag har enligt nämndens beslut 7 800 betalande prenumeranter per utgåva och får därmed stöd, men alla som når ut till färre än så tycks per definition inte bidra till mediemångfalden.
Mediemångfald är viktigt, inte minst i ett litet land som Sverige är det viktigt att vi värnar de få medier vi har. Mediemångfald är viktigt både när det gäller antal redaktioner och en variation bland dem, samt att det finns många olika ägare. Att värna mediemångfalden kan i det här fallet också göra att vi motverkar mediekoncentration. Och är det något vi behöver på svensk mediemarknad så är det fler seriösa medieägare. Men politikerna var tydliga i sin prioritering: om nämnden måste välja mellan regionala/lokala medier och rikstäckande medier så ska de välja det tidigare – lokaljournalistik framför mediemångfald.
Nu ställdes nämndens ledamöter aldrig inför det faktum att de behövde prioritera. Det fanns nämligen pengar över. Den pengapåse på 1017 miljoner kronor som regeringen avsatte i höstbudgeten har inte använts fullt ut. Vän av ordning frågar sig – varför inte dela ut alla pengar? Nämnden kan ju knappast mena att Dagen, Dagens Etc, Omni och Världen idag är de enda medierna som bidrar till mediemångfald, även om de just i år råkar nå flest mediekonsumenter. Ville inte Mediestödsnämnden ha mer mediemångfald än så? Varför stannade nämndens räknesnurra på just 7 800 betalande prenumeranter?
Svaren på alla frågor får vi kanske aldrig veta. Men en sak är säkert. Vi behöver mer mediemångfald – inte mindre. Något har uppenbarligen gått fel, nu är det upp till politiken att göra om och göra rätt så att hela mediestödsmiljarden kan gå till journalistik. Jag förutsätter att detta är något som kommer att lyftas i den årliga uppföljning av mediestödet som ska göras. Analysen av utfallet av det nya mediestödet har bara börjat och politikerna måste vara lyhörda för de synpunkter som nu kommer fram från olika håll.
Ulrika Hyllert, ordförande Journalistförbundet
