Gå direkt till textinnehållet

”Naivt av Svenska Fotbollförbundet att lita på Saudiarabien”

DEBATT Svenska Fotbollförbundets ordförande Fredrik Reinfeldt känner sig trygg med de besked han fått från Saudiarabien som ska få arrangera VM i herrfotboll 2034. Det gör inte jag, skriver Reportrar utan gränsers svenska ordförande Erik Larsson.

Det här är en argumenterande text. Åsikterna i artikeln är skribentens egna.

Svenska Fotbollförbundet och dess ordförande ställer krav för sitt stöd till att Saudiarabien ska få arrangera VM i herrfotboll 2034. Landet uppges ha gått med på att respektera mänskliga rättigheter och låta journalister rapportera. Hur naiv får man egentligen vara, undrar Erik Larsson, ordförande för Reportrar utan gränser.

Offentliga halshuggningar, slavarbete och nu även fotbolls-VM. Svenska Fotbollförbundet säger alltså ja till att VM-festen ska hållas i ett land där det inte finns några oberoende medier och där ett förfluget ord kan leda till döden eller långa fängelsestraff.

Fredrik Reinfeldt har, enligt Aftonbladet, träffat den saudiska delegationen som nickat då han pratat om vikten av mänskliga fri- och rättigheter och möjlighet för journalister att vara på plats för att rapportera kring fotbollsturneringen.

Annons Annons

Det där sista är intressant. Ska journalisterna vallas in på arenorna och endast tillåtas skriva om fotboll? Men vad händer om journalisterna lämnar sina bås och även rapporterar om migrantarbetarna som jobbar under slavliknande villkor? Eller har mage att ta upp kvinnors villkor, de som mer eller mindre betraktas som manlig egendom i det religiöst fundamentalistiska landet?

Fredrik Reinfeldt känner sig trygg med de besked han fått. Det gör inte jag. Ett råd till journalister är att fundera två gånger, innan de åker dit. Saudiarabien är en extrem nation. Diktaturen styr de inhemska medierna med järnhand och ger sig också på journalister utanför landets gränser. 2018 skickades en saudisk mordpatrull till Turkiet för att tysta journalisten Jamal Khashoggi. Han mördades och styckades på deras konsulat i Istanbul – en hämnd för hans kritik mot kungahuset.

Det finns skäl till att sportjournalistiken i Saudiarabien är ganska välmående. Regimen utövar en omfattande censur. Terror- och blasfemilagstiftning används för att fängsla journalister. Om rapporteringen påstås skada kungafamiljen eller äventyra den nationella enigheten är risken stor att rapporteringen leder till fängelse.

Sedan några år tillbaka så har landet satsat stort på att bygga upp professionella nätkrigare, den så kallade elektroniska brigaden. De ägnar sig bland annat åt att trakassera kritiska journalister via olika sociala medieplattformar, som Facebook och X.

Det spelar ingen roll om en sådan regim nickar när man ställer krav, det behövs starkare utfästelser för att lita på deras ord.

Hur Svenska Fotbollförbundet röstar är deras ensak. Vill man säga ja till att en av världens mest hänsynslösa regimer ska arrangera ett mästerskap så är de så klart fria att göra detta. Men att tro på att diktaturen ska leva upp till mänskliga rättigheter och låta journalister rapportera fritt är endast ett naivt önsketänkande.

Erik Larsson
ordförande Reportrar utan gränser

Fotnot: Saudiarabien ligger på plats 166 av 180 länder i Reportrar utan gränsers Pressfrihetsindex.

Kommentarer

Lämna ett svar

Vi hanterar läsarkommentarer som insändare. Regler för kommentarer.

Profilen

”Socialreportaget finns knappt längre”

Christoffer Hjalmarsson har levt 36 dagar på gatan och suttit 30 dagar i fängelse.
Fler profiler
Fler avsnitt