Oansvarsfull rapportering kan bidra till självmord
DEBATT/ Krigsförbrytaren Slobodan Praljaks svalde gift när han stod inför rätten i Haag. Han avled kort därpå. Detta har en mängd medier rapporterat om. Självklart finns det ett nyhetsvärde i detta. En rad ledande svenska medier har däremot skildrat självmordet på ett sensationslystet vis genom att publicera videoupptagningar av förloppet.
Det är svårt att se att detta tillför något av värde i nyhetsrapporteringen och vi noterar att det går stick i stäv mot Världshälsoorganisationens riktlinjer om hur man bör rapportera om suicid. Kanske spelar det faktum att Praljak dömts för avskyvärda krigsförbrytelser in, men det är inget godtagbart skäl att agera oansvarsfullt gentemot läsare och tittare.
Den åttonde pressetiska regeln säger att man ska iaktta stor försiktighet kring publicering av självmord. Men vad betyder det? Hur vet man om rapporteringen än ansvarsfull?
Vi vet att 1 500 personer i Sverige tar sitt liv varje år. Ungefär tio gånger fler försöker ta sitt liv och uppskattningsvis 150 000 personer har allvarliga självmordstankar. Dessa enormt höga siffror utgör ett av våra största samhällsproblem och borde föranleda en betydligt mer gedigen rapportering än i dag.
Vi vet också att många av de som kommer att ta sitt liv tar del av berättelser om andra som gjort detsamma. När identifikation uppstår ökar sannolikheten att självmordsnära personer kan inspireras av andras självmord: ”kan hen kan jag”. Eftersom journalister gärna vill förmedla identifikation är det just här vi måste vara särskilt försiktiga.
Rädslan för att bidra till självmord har under årtionden påverkat mängder av redaktioner till att aldrig lyfta problematiken kring självmord. Vem vill bli anklagad för att bidra till att någon tar sitt liv? Men i takt med att tabut kring att rapportera om självmord minskar har fler och fler medier på olika sätt tagit upp problematiken.
Denna tendens är inte negativ i sig. Suicide Zero har sedan 2014 delat ut pris för bästa rapportering om självmord. Detta för att lyfta de goda exemplen och visa att självmord är ett oerhört stort samhällsproblem som medier måste rapportera om, men på ett ansvarsfullt sätt. Vi menar också att den nuvarande åttonde pressetiska regeln bör bytas ut mot ”Undvik att skapa identifikation mellan någon som tagit sitt liv och den som tar del av rapporteringen”; en betydligt tydligare och mer vägledande formulering än den nuvarande. Dags därför att uppdatera den åttonde regeln så att fler förstår vikten av att rapportera ansvarsfullt.
Världshälsoorganisationen har också riktlinjer för att få till en mer ansvarsfull rapportering. En viktig del handlar om att inte skildra suicid på ett glorifierande vis. Utan närmare kännedom om Praljaks mentala hälsa är det omöjligt att spekulera i hans motiv, men oavsett om han har varit djupt deprimerad, om han har utfört det hela som en slags desperat symbolhandling, eller kanske bådadera så har svenska mediers rapportering av allt att döma gett upphov till en glorifierande inramning. På sociala medier ser vi beskrivningar av Praljaks suicid som ”badass”, ”en värdig väg ut”, eller att han ”återupprättar sin heder”. Det finns här ett släktskap med liknande nyhetsskildringar där en persons suicid blir till en slags medial manifestation: publika suicid, skolskjutningar, självmordsattentat och liknande händelser där själva suicidhandlingen blir ett sätt att vinna upprättelse mot en uppfattad orättvisa. Det är extra angeläget att inte ge sådana handlingar en inramning som bidrar till att andra ser detta som lösningen på en outhärdlig skam eller skymf.
Vi vill därför påminna om Världshälsoorganisatonens rekommendationer om hur medier bör rapportera om suicid, som nyligen har uppdaterats:
GÖR:
- Tillhandahåll information om var man kan söka hjälp
- Informera allmänheten om fakta om suicid och suicidprevention utan att sprida myter
- Skildra berättelser om att hantera livsstress eller suicidtankar på ett konstruktiv vis och att det går att få hjälp
- Var särskilt försiktiga I rapportering kring kändisars suicid
- Visa varsam respekt för de efterlevande och andra berörda
- Var uppmärksam på att även mediefolk själva kan vara direkt eller indirekt berörda och därmed mer eller mindre sårbara och påverkade av berättelser om självmord
GÖR INTE:
- Undvik sensationsinriktat språk eller språk som normaliserar självmord eller presenterar det som en lösning på problem
- Undvik framträdande placering och undvik upprepning av berättelser om självmord
- Undvik att beskriva metoden som användes för ett fullbordat självmord eller för självmordsförsök
- Undvik att använda detaljerad information om platsen där självmordet eller självmordsförsöket genomfördes
- Försiktighet bör iakttas vid rubriksättning
- Använd inte foton, videobilder eller länkar till sociala medier
Peder Björling
specialistläkare i psykiatri, suppleant Suicide Zero
Alfred Skogberg
generalsekreterare Suicide Zero
Mattias Strand
specialistläkare i psykiatri
