“Polisen måste bli bättre på att utreda brott mot journalister”

I dag torsdag deltar jag i ett rundabordssamtal med justitieminister Gunnar Strömmer och kulturminister Parisa Liljestrand. Temat för mötet är enligt inbjudan hot mot journalister och vad som kan göras för att komma till rätta med problemen.

De två ministrarna presenterade i samband med pressfrihetens dag den 3 maj i år flera förslag på åtgärder. Dels får Mediemyndigheten i uppgift att följa det arbete som bedrivs i frågor som rör journalisters säkerhet i Sverige, dels får Brottsofferjouren medel för att bygga upp en nationell kontaktpunkt för enskilda journalister som behöver stöd eller skydd med anledning av utsatthet som en följd av sin yrkesutövning. Förslagen som tagits fram av kulturdepartementet är välkomna och viktiga initiativ för att dämpa effekterna av de brott som journalister utsätts för. Och journalisters utsatthet är väldokumenterad.

Vi inom Journalistförbundet har länge lyft polisens och rättsväsendets ansvar för att skydda journalister. Detta är även något som EU-kommissionen lyfter i sin rekommendation från 2021 om säkerhet för journalister. I rekommendationen står det bland annat att det är ”viktigt att journalister och andra mediearbetare vars säkerhet är hotad erbjuds personskydd”.

Annons

Undersökningar bland Journalistförbundets medlemmar visar att få journalister polisanmäler de brott de utsätts för. I stället förlitar sig många anställda journalister på medieföretagens egna säkerhetsavdelningar. Kostnaden för att skydda journalister har förflyttats från polisen till mediebranschen. Journalistförbundets frilansmedlemmar står utan möjlighet till personskydd. Vem ska våga granska gängvåldet eller högerextrema när polisen inte prioriterar att skydda journalister?

Under Dan Eliassons tid som rikspolischef togs viktiga initiativ för att stärka polisens förmåga att utreda brott mot journalister. Hatbrottsgrupperna fick i uppgift att utreda så kallade ”demokratibrott” där brott mot journalister ingår och utbildningar genomfördes inom polisen för att öka kunskapen om demokratibrott. Journalistförbundet krävde redan 2017 att det skulle inrättas demokrati- och hatbrottsgrupper i hela landet, något som vi tyvärr inte fått gehör för.

Sedan Gunnar Strömmer tillträdde som justitieminister tycks arbete med demokratifrågor ha prioriterats ned inom polisen. Så här står det i regeringens regleringsbrev till polisen för 2023:

”Hatbrott och andra brott som hotar demokratin
Polismyndigheten ska fortsatt utveckla och förbättra arbetet för att bekämpa hatbrott och andra brott som hotar demokratin. Uppdraget ska delredovisas till regeringen (Justitiedepartementet) den 1 mars 2022, den 1 mars 2023 och slutredovisas den 16 december 2023.”

I regleringsbrevet för 2024 lyser ordet ”demokrati” med sin frånvaro.

I augusti förra året trädde en viktig lag i kraft när det straffrättsliga skyddet för journalister stärktes. I praktiken innebär det att det vid bedömningen av straffvärdet för ett brott ska ses som försvårande att det begåtts mot en person på grund av att han eller hon, eller någon närstående, yrkesmässigt bedrivit nyhetsförmedling eller annan journalistik. Detta var en efterlängtad reform initierad av den förra regeringen. Men för att reformen ska få avsedd effekt krävs det fortsatt en satsning på polisens förmåga att utreda brott mot journalister och skydda de journalister som hotas.

Jag förutsätter att det faktum att uppdraget kopplat till demokratibrott har ”slutredovisats” inte innebär slutet för denna typ av satsningar. Nu måste justitieminister Gunnar Strömmer visa att hans departement också har ambitioner på området.

Ulrika Hyllert, ordförande Journalistförbundet