Replik: ”Det finns genomarbetad journalistik om hemlöshet – i Faktum”

Sedan 22 år säljs Faktum på gatorna i Värmland, Västra Götaland, Småland, Halland och Skåne. Av personer som, i det flesta fall, står utanför arbetsmarknad och bostadsmarknad. Försäljarkåren är en brokig skara av människor, vissa är hemlösa, andra inte. Exempelvis ser de försäljningen som ett steg framåt, ett sammanhang som hjälper en att hålla sig nykter, eller ett måste för att överleva. Oftast styr det sistnämnda för gruppen EU-medborgare som fått möjlighet att sluta tigga och i stället bli försäljare.

Som skribenterna skriver: fördomarna och okunskapen om dessa personer är utbredd och verkligheten komplex. Och hemlöshet är ingen het fråga – även om den kostar i lidande och gröper ur den kommunal kassan.

En anledning är att klicken på webben styr. De uteblir om det inte skett ett mord på ett akutboende då de inblandade reduceras till ”missbrukare och hemlösa”, gärna bildsatt med en suddig screenshot från en övervakningsfilm. Sällan ifrågasätts hur det kunde hända.

Annons

Men det gör vi.

Hemlöshetens alla olika aspekter är vårt ansvar att bevaka. Våra grävande reportrar är kunniga. Här finns journalistik där de hemlösas röster hörs, utan att framställas som offer utan som erfarenhetsbärare med egna åsikter och lösningar.

Vi har försäljarmöten där vi tar vara på deras tips och de producerar själva material som publiceras. 

Faktum har granskat Göteborgs kommun och bidragit till att ett akutboende stängdes på grund av våld, droger och otrygghet. Skrivit om komplicerade sammanhang och ärenden om personer som faller mellan stolarna och inte får hjälp av psykvården eftersom de är inne i ett aktivt missbruk men där kommunen inte kan erbjuda behandling. Vi har producerat en specialutgåva om de tusentals hemlösa barn som växer upp i otrygga förhållanden (jodå, vi har även påpekat kopplingen till kriminella gängs rekryteringsbas), vi har skrivit om våldsutsatta kvinnor som sitter fast på kvinnojourer på grund av bostadsbristen och inte kommer vidare för att de inte har pengar till en bostadsrätt.  Kvinnor som hyr svart och får förslag om att de kan betala hyran med sex. Vi har granskat Laro-vården, Sis-hem, granskat vräkningar av barnfamiljer och gjort långa reportage inifrån natthärbärgen.

Det är genomarbetat journalistik som säljs på gatorna och som skapar sysselsättning.

Visst behövs en förnyelse av det sociala reportaget och absolut behövs en större kunskap hos enskilda reportrar och chefer om varför vi exempelvis tillåter att barn växer upp i hemlöshet.

Men lösningen är inte så enkel som att avkräva chefredaktörer att skicka reportrar på ett journalistseminarium. Medielogiken måste också ifrågasättas; den med en förövare, offer och en ansvarsutkrävning. Här passar inte alltid det sociala reportaget in. I verkligheten krockar olika lagar och kommunal ekonomi och politik styr – ibland på tvärs med Socialstyrelsens ambition och barnkonventionen. De som journalistiken berör är medieovana och lever inte sällan i väldigt utsatta situationer. Dessutom svarar de inte sällan upp till den förväntade vinkeln som reportern söker.

Fattigdom och hemlöshet hör ihop. Inkomstskillnaderna i Sverige har trefaldigats under de senaste decennierna och ökat snabbare än i något annat OECD-land. Sociala frågor är underbevakade vilket är skrämmande ur ett demokratiperspektiv där medierna har ansvaret att informera medborgare om vad som händer i världen och göra det möjligt för människor att komma till tals. För att nyhetsmedierna ska uppfylla sitt uppdrag behövs det specialreportrar med resurser – precis som det idag tilldelas dem som bevakar sport, ekonomi och kroglivet.

Sarah Britz
vd/chefredaktör på Faktum sedan 2015.
Arbetade innan dess 20 år på Göteborgs-Posten.

Läs debattartikeln om hemlöshet och medierna här: 
”Hemlösheten ökar men medierna visar oroväckande ointresse”