Replik: Mediestödsnämnden kommer tvingas till en så rigid hållning som möjligt

Det är ett mustigt angrepp på mig som Behrang Kianzad, vd för Magasinet Konkret, bjuder på: ”Fria fantasier om mediestödets utformning”. Debattartikeln är en kommentar till mitt tidigare konstaterande här i Journalisten (”Thomas Mattsson: Mediestödet är underfinansierat”) och beskriver övrig svensk media som ”en illaluktande avfallshög av klickbeten och räddhågsen populism” där stora tidningshus försöker ”girigt roffa åt sig från skattebetalarnas medel”.

Magasinet Konkret, däremot, är enligt Behrang Kianzad ”landets enda mediekritiska och källkritiska magasin”. Men lika lite som att mina uttalanden i Journalisten handlade specifikt om Aftonbladet eller Expressen – vilket man förleds att tro om man läser hans debattartikel – så recenserade jag Magasinet Konkret. Intervjun handlade istället om mediestödsansökningarna utifrån ett mer övergripande perspektiv, där slutsatsen var att också anslagna medel om 1 017 119 000 kronor i mediestöd under 2024 faktiskt blir för lite. Trots sammanlagt 6 600 000 kronor mer än under 2023 kommer pengarna inte att räcka, den totalt dryga miljarden till trots.

Ökningen i år är välkommen, men mediebranschen är väl medveten om de makroekonomiska realiteterna med två pågående krig, hög inflation och ränta, stigande arbetslöshet och en pressad ekonomi i främst kommuner och landsting. Nyhetsmedierna begär alltså inte mer, men ett så effektivt användande av skattemedlen som möjligt. Bäst hade det förstås varit om riksdagen beslutat om ett kvalificerat momsundantag, alltså nollmoms, för tidningar precis som på liknande marknader som Norge och Danmark och precis som också Sverige hade fram till 1995.

Annons

Istället blev det en mediestödsreform där det gamla driftstödet ersatts av ett allmänt redaktionsstöd med fokus på mindre, lokala och regionala medier. Stödet ska prioritera orginaljournalistik och fördelas efter antalet anställda journalister. Det är dessutom teknik- och affärsmodellsneutralt, varför både gratistidningar och lösnummerförsålda tidningar nu är stödberättigade. Bra så.

De mediepolitiska målen är kända och här har utredaren Mats Svegfors samt kulturministrarna Amanda Lindh (MP), Jeanette Gustafsdotter (S) och Parisa Liljestrand (M) alla levererat: i princip är partierna helt överens om det nya mediestödssystemet 2024-2029, även om det inte lät så i den offentliga debatten just innan propositionen antogs i kammaren. Det som blev utmanande för många, både politiker och publicister, var insikten om de svåra prioriteringar som den nya Mediestödsnämnden kommer att behöva göra när för lite pengar ska fördelas till allt för många.

Jag avundas inte förra kammarrättslagmannen Anita Linder, seniora forskaren Carl Heath, professorn Bengt Johansson, docenten i företagsekonomi Mart Ots, Europachefen Yvonne Pernodd eller journalisterna Ola Sigvardsson och Lars Truedson. Som ledamöter i Mediestödsnämnden ska de pröva 218 ansökningar från 103 mediebolag…

I lag om mediestöd (SFS 2023:664) framgår under rubriken ”Syftet med mediestöd” följande:

”Mediestödets syfte är att stärka demokratin genom att främja allmänhetens tillgång till oberoende nyhetsförmedling av hög kvalitet. Syftet ska uppnås huvudsakligen genom att mediestödet främjar tillgången till lokal och regional nyhetsförmedling i hela landet, men även genom att stödet bidrar till en mångfald av allmänna nyhetsmedier av hög kvalitet.”

I Mediemyndighetens föreskrifter om mediestöd (MEMYFS 2024:1) slås fast att för att få mediestöd ”…ska en helhetsbedömning göras av om mediet fortlöpande bedriver relevant nyhetsförmedling. Med fortlöpande nyhetsförmedling avses en regelbunden och kontinuerlig redaktionell bevakning av nyhetshändelser”.

Sammanfattningsvis finns alltså tre huvudsakliga kriterier:

1.      ”oberoende nyhetsförmedling”

2.     ”lokal och regional nyhetsförmedling”

3.     ”mångfald av allmänna nyhetsmedier av hög kvalitet”

Behrang Kianzad argumenterar för Magasinet Konkret, men vet lika lite som jag hur nämnden kommer att göra sina bedömningar. Den har inte ens sammanträtt än, men titlar som överhuvudtaget ska komma ifråga om mediestöd måste producera och publicera oberoende nyhetsförmedling och allra helst ska den vara lokal eller regional. Det är lätt att titta på beviljade driftsstöd 2023 och anta att Mariefreds Tidning och Mölndals-Posten eller Kalmar Läns Tidning och Kungsbacka-Posten kommer att få mediestöd också 2024. Men Magasinet Konkret?

Den andra möjligheten, den så kallade ventilen, är att det kan ges mediestöd till nationella medier som bidrar till mångfald av allmänna nyhetsmedier av hög kvalitet. I debatten har Svenska Dagbladet nämnts som exempel, som största stödmottagare i det gamla presstödssystemet men samtidigt en riksspridd morgontidning med hela fyra prisnomineringar till ”Årets dagstidning 2024”. Rimligen – men vad det jag? – bidrar Svenskan i sin konkurrens med Dagens Nyheter och alla sina utmärkelser för journalistik – exempelvis ”Årets dagstidning alla kategorier 2021” – till både mångfald och hög kvalitet.

Det är här också kvällstidningarna blir relevanta. Med 3,48 miljoner respektive 2,45 miljoner läsare per dag jämfört med Svenska Dagbladets 753 000, så uppfyller förstås Aftonbladet och Expressen mångfaldskravet bäst av alla. Och med tre respektive fem nomineringar till ”Årets dagstidning”-priserna kan man nog slå fast att det är hög kvalitet som erbjuds publiken. Så gissningsvis: om Svenska Dagbladet får mediestöd, då får också Aftonbladet och Expressen det. Särskilt som 11 § i Förordning om mediestöd (SFS 2023:740) lyder:

”Vid bedömningen av om ett allmänt nyhetsmedium är av särskild vikt för mediemångfalden ska hänsyn tas till betydelsen av det allmänna nyhetsmediets nyhetsbevakning och redaktionella innehåll för den publicistiska mångfalden eller nyhetsutbudet på den nationella mediemarknaden.”

Nåväl. Behrang Kianzad ifrågasätter i sin debattartikel också att Mediestödsnämnden kanske ”måste prioritera bland riksmedier”. Detta framgår dock tydligt av 14 § men framförallt av 27 § i förordningen:

”Redaktionsstödet och övergångsstödet får fördelas mellan de sökande som uppfyller förutsättningarna för dessa stöd.”

Det gamla redaktionsstödet inom det dåvarande mediestödssystemet delades inte ens ut 2023 på grund av att det då saknades medel, och det nya allmänna redaktionsstödet är underfinansierat från start. Detta löser staten delvis genom att nya mottagare – alltså titlar som inte får övergångsstöd med anledning av att de tidigare fick driftsstöd – får ett reducerat allmänt redaktionsstöd 2024, 2025 och 2026. Men räcker det?

Min analys, eller fria fantasi som väl Behrang Kianzad skulle säga, är att Mediestödsnämnden kommer att tvingas tolka kravet i föreskrifternas 3 § om fortlöpande ”allsidig nyhetsförmedling med ett brett utbud av ämnen och perspektiv samt granskning av för demokratin grundläggande skeenden” med en så rigid hållning som möjligt.

Här kommer titlar som inte anses vara direkta nyhetsmedier, eller som inte är tillräckligt stora och etablerade för att på allvar säkerställa en mångfald på den nationella mediemarknaden, kanske att väljas bort på grund av den begränsade ekonomin.

Det är tråkigt, men jag tror att den samlade politikens budskap om att i första hand prioritera mindre lokala och regionala nyhetsmedier har nått fram till Mediestödsnämnden.

Thomas Mattsson
senior Advisor på Bonnier News