Slarva inte bort meddelarskyddet
På lördag träder en efterlängtad lagändring i kraft. Från den första juli omfattas privat anställda inom offentligt finansierad vård, omsorg och skola av meddelarskyddet.
Lagändringen innebär att vård- och friskolekoncerner inte längre får efterforska källor bland sina anställda, vilket bör leda till att fler undersköterskor, mellanchefer och lärare kontaktar journalister. Förhoppningsvis vågar fler i framtiden tipsa redaktioner om mygel och märkligheter på vårdcentralen, äldreboendet eller gymnasieskolan.
En utökning av meddelarskyddet är ett steg i helt rätt riktning eftersom en ökad öppenhet underlättar för oss journalister att utföra vårt demokratiska uppdrag.
Låt oss också därför hoppas att de som i framtiden slår larm om missförhållanden inom stora koncerner som Academedia eller Aleris slipper utfrysning, trakasserier och hot om uppsägning från chefer och ägare.
Men låt oss inte underskatta utsattheten eller blunda för att det finns väldigt mycket kvar att göra. En utmärkt påminnelse om behovet av ett starkt meddelarskydd är agerandet inom det kommunala bolaget Göteborgs Energi, efter att SVTs Uppdrag granskning 2010 avslöjade myglet i Sveriges näst största stad.
Många har säkert hört den dolda inspelningen, när en hög chef konfronterar projektledaren Karin Törnqvist. I ett inspelat samtal svartmålas grävande journalister. Det hela är en nyttig påminnelse om hur chefer agerar mot anställda som slår larm. Törnqvist vittnade efteråt om utfrysning och trots 20 års erfarenhet som konsult fick hon plötsligt svårt att få uppdrag. Hennes berättelse visar hur våra källor riskerar att betala ett högt personligt pris för sin vilja att göra rätt.
För redaktioner och medieföretag gäller nu att bli ännu bättre på att hantera tips och visselblåsare.
Att vittja inkorgen eller ansvara för tipstelefonen har låg status på många redaktioner. Att kommunicera med ovana och ängsliga uppgiftslämnare kräver tålamod och förmåga att vänligt men bestämt sålla bland det inkomna. De flesta tips är, förstås, irrelevanta, men varje missat guldkorn är ett nederlag. Allt för många mejlkorgar lämnas olästa.
När vår medlemstidning Scoop nyligen granskade hur redaktioner och ansvariga utgivare hanterar tips så bekräftades farhågorna. Flera av landets största redaktioner svarade inte på tipsmejl, trots påminnelser.
Granskningen i Scoop visade på en loj och märklig inställning till tipsare. Allra längt in i skamvrån hamnade SVT Aktuellt, där rutinerade redaktören Göran Larsson berättade att redaktionen inte svarade på tips på grund av ”tidsbrist och slarv”. Slarvet med tips är pinsamt för public service.
Det är glädjande att meddelandeskyddet stärks, men vi journalister bör bli bättre på att hantera alla som vill avslöja missförhållanden. Alla vinner på att medierna inte slarvar bort meddelarskyddet.
Terje Carlsson
ordförande Föreningen grävande journalister
