Slutreplik: Det vi kritiserar är ohederlig och programmatiskt ensidig journalistik

Replik till Carl Öhlén, Åsa Sohlgren och Patrizia Svedberg, Initiativet Nyhetsrapporteringen:

Initiativet Nyhetsrapporteringen har säkert goda avsikter, men sett till kriterierna för oberoende journalistik faller initiativet på eget grepp genom sin utgångspunkt att ”tydlig rapportering ska bland annat signalera det akuta läget för klimatet”. Har man svaret klart innan man ställt frågan, kan man lika gärna hålla en predikan i kyrkan. Förutsättningslös journalistik är det i varje fall inte fråga om.

Att döma av det Carl Öhlén, Åsa Sohlgren och Patrizia Svedberg för fram är de en del av problemet, som vi ser det. Den som inte sett klimatfrågans helhet, utan är övertygad om att den ensidiga bilden av larm är en absolut sanning, kan omöjligen bemöta oss på ett konstruktivt sätt.

Det enda som då återstår är avledningsargument utan relevans för sakfrågor, vilket initiativets företrädare mycket riktigt hemfaller åt i sin replik. Att vår bok getts ut av Näringslivets medieinstitut och att boklanseringen skedde i Timbros lokaler ges som skäl för att boken inte kan vara trovärdig.

I politiken ingår sådant – guilt by association, ad hominem, med mera – i standardrepertoaren i ett spel där tjuvnyp och misstänkliggörande av motståndaren är satta i system, ofta direkt inför tv-kamerorna. Vår utgångspunkt är att vi som journalister ska hålla oss för goda för sådana metoder. Vi ska inte som politikerna föregå med dåligt exempel.

I korthet avgörs naturvetenskapliga fakta, som de om klimatförändringarna, inte av politiska debatter eller omröstningar. Att en bok är utgiven av en viss förläggare eller att boklanseringen skedde i en viss lokal, ger det Initiativet Nyhetsrapporteringen förmåga att genom något slags röntgenblick avläsa bokens innehåll?

Drar man slutsatser på sådana grunder ägnar man sig inte åt journalistik. Vi företräder i vår bok bara oss själva. Vi uttrycker inga politiska preferenser. Det vi kritiserar med många exempel är ohederlig och programmatiskt ensidig journalistik.

Vi deltar gärna i diskussioner, bara vi slipper etiketteringar utgående från gissningar och förmodanden om vilka vi är. Läs till att börja med boken.

Replik till Anna Maris, Fojo:

Även Anna Maris visar med sin andra replik att skildringen av klimatläget som akut farligt av henne uppfattas som objektiv verklighetsbeskrivning. Vad kan vi kommentera till det annat än att be henne ta del av innehållet i vår bok.

Maris påstår också att både journalister och forskare ”är livrädda för att bli kallade alarmister och tonar i stället ned sina beskrivningar”. I våra öron låter det som en beskrivning från en annan planet. Har hon aldrig läst DN:s och Expressens kultursidor, lyssnat på SR:s och SVT:s klimatreportrar eller noterat den nattsvarta tonen i en nyligen utgiven bok av en Aftonbladetredaktör?

Läsarna av dessa replikskiften får väl helt enkelt dra sina egna slutsatser om vilka debattörer som ligger närmast verkligheten.

Anders Bolling
Svenolof Karlsson