Stöd oss i kampen för mediefrihet i Georgien

Den 26 oktober står Georgien inför ett avgörande ögonblick för sin framtid i och med det kommande parlamentsvalet. Medier och informerade medborgare kommer att spela en avgörande roll i denna process. Oberoende medier är dock under belägring och hotas av ”agentlagen”. Det senaste utslaget från Georgiens författningsdomstol, som ansåg att de konstitutionella kraven kunde tas upp till prövning, men vägrade att tillfälligt upphäva de praktiska bestämmelserna i ”agentlagen”, markerar ett skrämmande ögonblick i vår nations demokratiska resa. Denna lag gör hoten mot medier, civilsamhället och den georgiska demokratins själva struktur alltmer akuta.

I likhet med Rysslands ökända lagstiftning om ”utländska agenter” föreskriver lagen att organisationer som får mer än 20 procent av sin finansiering från utländska källor måste registrera sig som agenter för ”utländskt inflytande”. Konsekvenserna av en sådan registrering är allvarliga, bland annat höga böter, stigmatisering och risk för stängning. För oberoende medier och icke-statliga organisationer är dessa åtgärder liktydiga med en dödsdom. Majoriteten av Georgiens organisationer och medieföretag har vägrat att registrera sig hos myndigheten som ”utländska inflytelseagenter”, eftersom de anser att lagen strider mot konstitutionen.

Sedan Georgien blev självständigt för över tre decennier sedan har landet stått inför många utmaningar, men den nuvarande situationen markerar en av de mest dramatiska försämringarna av mediefriheten och den demokratiska integriteten. Enligt Reportrar utan gränser (RSF) har Georgien tappat 26 placeringar i World Press Freedom Index och ligger nu på 103:e plats av 180 länder. En sådan dramatisk erosion av mediefriheten har sällan skådats i vår postsovjetiska historia.

Annons

Lagen om ”utländska agenter” hotar inte bara överlevnaden för oberoende medier och organisationer i det civila samhället, utan signalerar också att Georgien kan komma att fjärma sig från de euroatlantiska värderingar som har varit en hörnsten i vår nationella identitet sedan självständigheten. Denna lag, i kombination med regeringens bredare tillslag mot oliktänkande och den minskande yttrandefriheten, riskerar att undergräva de demokratiska vinster som georgierna har kämpat så hårt för att uppnå.

Utan ett tillfälligt upphävande av lagens praktiska bestämmelser är det nu fritt fram för regeringen att intensifiera sitt förtryck av oberoende röster. För medieföretagen är konsekvenserna existentiella. Rädslan för att bli stämplade som ”utländska agenter” hotar inte bara vår förmåga att bedriva verksamhet utan också vårt åtagande att tillhandahålla opartisk, faktabaserad rapportering till den georgiska allmänheten. Under en kritisk valperiod – som vi precis upplevt – blir de fria mediernas roll ännu viktigare för att säkerställa en transparent och rättvis demokratisk process.

Insatserna kunde inte vara högre. Georgien står vid ett vägskäl, och de beslut som fattas under de kommande månaderna kommer att forma vårt lands framtid för kommande generationer. Vi lovar att fortsätta vårt arbete trots dessa enorma utmaningar, men vi kan inte göra det ensamma. EU:s och det internationella samfundets roll är mer avgörande än någonsin. EU har varit en orubblig anhängare av Georgiens demokratiska övergång, och dess fortsatta engagemang är avgörande för att säkerställa att vårt land fortsätter på vägen mot integration med den euroatlantiska gemenskapen.

Vi anser att individuella sanktioner, tillsammans med en ”namngivnings-, skuldbeläggnings- och utskämningsstrategi”, är effektiva verktyg, och EU bör överväga att använda dem mot individer som är ansvariga för Georgiens demokratiska tillbakagång. När allt kommer omkring kan en demokratis tillstånd mätas genom hur dess regering behandlar kritiska journalister. I detta avseende har regeringspartiet passerat röda linjer och mediefolk fortsätter att utsättas för hot. Rättsväsendet, särskilt domare som Nino Scherbakov, Irakli Chikashua och Koba Chagunava, som har observerats fatta straffrättsliga beslut mot mediepersoner och aktivister, spelar en avgörande roll i detta förtryck. Individuella sanktioner bör utvidgas till att omfatta även dessa aktörer, så att de hålls ansvariga för sin del i undergrävandet av mediefriheten och demokratin i Georgien.

I detta kritiska ögonblick uppmanar vi än en gång EU, Sverige och våra internationella allierade att stå vid det georgiska folkets sida till försvar för demokrati, mediefrihet och mänskliga rättigheter.

Vårt budskap är: Vi är georgier, och därför väljer vi Europa.

Mariam Gersamia, grundare av organisationen Media Voice
Zurab Vardiashvili, chefredaktör för onlineplattformen ”Publika”
Teona Tskhomelidze, journalist och bloggare)
Nino Bakradze, chefredaktör för iFact
Nino Zuriashvili, chefredaktör för Studio Monitor

Översättning och bearbetning: David Isaksson