Svar till Bo Ströberg: Vi måste stå enade

Detta är det fackliga löfte som gavs när den första fackföreningen bildades.

Det är viktigt att komma ihåg dessa ord som tydligt visar vad en fackförening är, en utbudskartell vars främsta uppgift är att hålla uppe priset på arbete.

För att klara uppgiften att värna det fackliga löftet har fackföreningarna byggt upp ett antal skyddsvallar; konfliktkassa, arbetslöshetskassa, anställningstrygghet och kollektivavtal.

Annons

Skyddsvallarna ska dels skydda dem som tar på sig fackliga uppdrag. Och dels ska de förhindra att någon på grund av svält eller fattigdom går med på att bjuda under sina kamrater för att få arbete.

Bo Ströberg ifrågasätter anställningstryggheten eftersom han uppfattar att den gör det svårare för honom att få arbete som journalist.

Han undrar vilken planet Journalistförbundets ordförande befinner sig på när hon försvarar Las. Bo Ströberg tycker att det är dags att inse att något är fel när arbetsgivare och arbetslösa har ett gemensamt intresse av att kringgå lagstiftning och kollektivavtal.

Jag undrar snarare vilken planet Bo Ströberg befinner sig på om han tror att arbetsgivare och arbetslösa har ett gemensamt intresse.

På den planet jag befinner mig på pågår ständiga attacker från arbetsgivare och deras politiska fränder för att bryta ned de fackliga skyddsvallarna. Inte gör de det för att värna de arbetslösa.

Deras mål är istället att få oss att svika det fackliga löftet:

– Konfliktreglerna vill de begränsa och har genom EG–domstolen fått gehör för att marknadens rörelsefrihet går före strejkrätten.

– A–kassorna har i Sverige fått sämre villkor men höjda avgifter. Detta har lett till att kassorna och facken har förlorat medlemmar. Regeringen säger öppet att syftet är pressa ned lönenivåerna.

– Kollektivavtalen ifrågasätts. Arbetsgivarna, inklusive Medieföretagen, har förklarat att i kommande avtalsrörelse är målet att skrota de centrala kollektivavtalen när det gäller lönepåslag och reglering av arbetstid.

– Anställningstryggheten vill arbetsgivarna också avskaffa. Enligt dem ska den anställdes kompetens och företagets behov avgöra vem som ska få jobb och vem som ska få behålla jobbet.

Ytterst är detta en maktfråga. Arbetsgivarna gör ingen hemlighet av att de ser skyddsvallen arbetsrätten som central när det gäller att hålla facket nere.

Utan anställningstrygghet kan vem som helst bli utan arbete om det passar arbetsgivaren.

Vem vill i ett sådant läge ta på sig risken att arbeta fackligt och vara obekväm. Vem vågar vara sjuk eller stanna hemma för att ta hand om sjuka barn? Vem vågar säga nej om arbetsgivaren kräver att den anställde ska gå med på sämre lön eller villkor för att få behålla jobbet?

Hur går det då med det fackliga löftet?

Det är fel på Las säger Bo Ströberg. Vad är det du vill ändra?

Las är en skyddslagstiftning. Syftet med lagen är inte att det ska vara lättare att få arbete utan att det ska vara svårare att ta ifrån dig arbete. Men tyvärr har den många kryphål som arbetsgivaren kan utnyttja.

Lagen reglerar vilka anställningsformer som är tillåtna om inte annat sägs i kollektivavtalen. Enligt Las har arbetsgivaren en i det närmaste obegränsad möjlighet att anställa tillfälligt i stället för att erbjuda fast anställning.

Lagen säger att det krävs saklig grund för uppsägning och avsked. Men arbetsgivaren kan köpa ut den anställde mot dennes vilja även om saklig grund saknas.

Detta har drabbat fackligt aktiva och andra obekväma.

Vid uppsägning på grund av arbetsbrist gäller principen sist in–först ut om inte arbetsgivare och fack lokalt kommer överens om annat.

Men arbetsgivaren kan säga upp i strid mot turordningsregler och kommer då undan med skadestånd till den uppsagde. Ingen kan tvinga arbetsgivaren att ge den felaktigt uppsagde arbetet tillbaka.

I företag med högst tio anställda får arbetsgivaren undanta två personer innan turordningslistan för uppsägning upprättas.

Från vissa politiska partier påstås det att turordningsreglerna diskriminerar ungdomar. Men de flesta ungdomar har tillfälliga anställningar och omfattas inte alls av turordningsregler. Endast omkring två procent av arbetslösa mellan 15–24 år har förlorat jobbet på grund av personal– eller driftsinskränkningar.

Om någon fast anställd har sagts upp på grund av arbetsbrist kan han/hon ha företrädesrätt till ett nytt ledigt arbete hos arbetsgivaren. Denna rätt gäller i nio månader efter uppsägningen. Men arbetsgivaren kan strunta i företrädesrätten och anställa någon annan. Det kan leda till skadestånd men arbetsgivaren tvingas inte anställa den förbigångne.

Arbetsgivare har till och med rätt att hyra in arbetskraft via bemanningsföretag istället för att återanställa via turordningslistan.

Enligt Las ska den som har arbetat som vikarie i mer än två år eller som allmänt visstidsanställd i mer än två år under en sammanhängande femårsperiod automatiskt få fast anställning.

Kvalificeringstiden som vikarie och allmänt visstidsanställd räknas var för sig. Det är lätt för arbetsgivare att komma undan kravet om fast anställning genom att varva vikariat, allmän visstidsanställning och provanställning (som inte alls kvalificerar till fast anställning).

I journalistavtalen finns inte allmän visstidsanställning som tillåten anställningsform. Men det hindrar inte att många journalister drabbas av utlasning, jag har själv blivit utlasad tre gånger och vet hur jobbigt det är.

Utlasning beror inte på facket utan på att arbetsgivaren vill kringgå regeln om företrädesrätt i Las. Den som har haft tillfällig anställning i mer än tolv månader inom en sammanhängande treårsperiod har företrädesrätt till en ny tjänst om en sådan dyker upp inom nio månader från den dag då anställningen upphörde.

Att ta bort den regeln eller andra regler i Las vore en katastrof. Då skulle vi riskera en ännu större karusell av journalister som åker in och ut på redaktionerna.

Den som tror att våra arbetsmöjligheter skulle öka utan Las kan jämföra med USA. Där spelar det ingen roll om du har fast eller tillfällig anställning, du kan vara ute på gatan som arbetslös på en minut om det passar arbetsgivaren. Och i USA finns som bekant inte så starka fackliga skyddsvallar i övrigt heller, med känt resultat.

Danmark brukar lyftas fram som modellen vi ska ta efter. Men i Danmark regleras mycket av det som står i vår Las i deras kollektivavtal.

Snart är det dags för en svår avtalsrörelse i Sverige. Ska vi klara det fackliga löftet är det viktigt att vi står enade i försvaret av våra fackliga skyddsvallar.

Till exempel genom att kräva skärpta regler som förhindrar att arbetsgivarna lasar ut för att slippa risken att behöva anställa.

Det borde vara självklart att pågående vikariat inte får delas upp i flera. Så har vi det inom public service–företagen och det borde också gälla inom alla andra massmedieföretag.

Vi måste sätta stopp för att bemanningsföretag kan anlitas för att kringgå företrädesrätten för tidigare anställda.

Hoppas att också du vill vara med i det arbetet, Bo Ströberg.