Ulrika Hyllert: ”Vi måste försvara vår världsunika offentlighetsprincip varje dag”
Skryt gärna om den svenska tryckfrihetsförordningen, men ta den inte för given bara för att den utsetts till världsminne av Unesco. De som vill minska insynen i den svenska förvaltningen är många. Det är hög tid att stå upp för vår världsunika offentlighetsprincip, skriver Ulrika Hyllert, ordförande för Journalistförbundet.
Runt om i världen firas idag ”Access to information day”, instiftad av Unesco. Tack vare offentlighetsprincipen tillhör Sverige de länder i världen som är bäst när det kommer till just rätten att ta del av allmänna handlingar. Tryckfrihetsförordningen blev tidigare i år utsedd till ett världsminne av Unesco. Det som gör vår svenska lagstiftning världsunik är att Sverige redan år 1766, som första land i världen, antog en grundlag som reglerade pressfriheten. Offentlighetsprincipen ingick som en viktig del av tryckfrihetsfriordningen redan från start.
Redan i 1766 års tryckfrihetsförordning slås det fast att handlingar ska lämnas ut ”genast” och att beslutsfattarens hela namn ska sättas ut på beslutet. Ordet genast har följt med grundlagen och finns fortfarande i tryckfrihetsförordningen. Att det ska vara offentligt vem som fattat beslut i ett visst ärende är något som vi i Sverige tar för självklart. Men på Regeringskansliet pågår nu planer på något som riskerar att i grunden förändra offentlighetsprincipen. Regeringen har tillsatt en utredning som undersöker förutsättningarna att införa ”anonyma beslut”. I syfte att motverka hot och våld mot personalen på våra myndigheter vill politikerna utreda om rätten att få reda på vem som har fattat beslut i ett visst ärende kan tas bort. Journalistförbundet anser att det strider mot syftet med tryckfrihetsförordningen, det vill säga att medborgare snabbt ska kunna få reda på vem som fattat beslut i en viss fråga.
Offentlighetsprincipen är en fråga av stor praktisk betydelse för Journalistförbundets medlemmar. Journalister behöver i vissa fall gå igenom stora mängder handlingar. Att det tydligt framgår vem som fattat ett beslut kan vara avgörande för att upptäcka jäv eller andra oegentligheter. Mediebranschen är idag pressad från olika håll, inte minst ekonomiskt, och tidsbristen är en ständigt aktuell fråga. Att gå igenom offentliga handlingar tar tid, och för att det ska finnas möjlighet för journalister att göra gedigna granskningar av samhällsfrågor är det viktigt att inte politikerna i onödan försvårar arbetet genom att införa anonyma beslut.
Journalistförbundet vet att många anställda inom offentlig förvaltning drabbas av hot och våld. Journalistförbundet har länge arbetat med frågan om hot och våld mot journalister. Nyligen infördes en särskild straffskärpningsbestämmelse just för att motverka hot och våld mot journalister. Arbetsgivaren har ett stort ansvar för att motverka hot och våld på arbetsplatsen, och inom offentlig sektor bör arbetsgivaren ta ett större ansvar för arbetsmiljön och föregå med gott exempel när det gäller att motverka hot och hat. Enligt Journalistförbundet bör möjligheten att förbättra arbetsmiljön på de värst drabbade myndigheterna undersökas innan lagstiftaren går vidare med förslag som i praktiken undergräver våra grundlagsskyddade rättigheter.
Offentlighetsprincipen står också inför andra hot. Journalistförbundet har återkommande varnat för de många inskränkningar av insynen som görs i form av nya sekretessbestämmelser, vilket gör att allt fler uppgifter blir hemliga för medborgarna. I Journalistförbundets Öppenhetsdatabas har Journalistförbundets yttrandefrihetsgrupp indexerat alla förändringar i offentlighets- och sekretesslagen, OSL, från och med 2019 till och med april i år. Totalt handlar det om cirka 200 ändringar i OSL. Bedömningen är att 106 av dem innebär någon form av förändringar av öppenheten gentemot den offentliga makten. Av de 106 förändringarna innebar endast 17 att insynen ökade för allmänheten. Men i hela 89 fall ökade sekretessen.
Genom tryckfrihetsförordningen fick medborgarna i Sverige för över 250 år sedan en unik rätt att uttrycka sig fritt och ta del av allmänna handlingar. Sedan dess har mycket hänt i samhället i stort och inte minst i mediebranschen. Den digitala utvecklingen har gått fort men offentlighetsprincipen har inte hängt med. Den som vill kan idag besöka en myndighet och ta del av allmänna handlingar gratis på plats. Det går även att skanna eller fota handlingarna gratis och på så sätt själv digitalisera dem, men det finns ingen rätt att ta del av allmänna handlingar digitalt i Sverige. En myndighet som inte vill lämna ut en uppgift kan vägra lämna ut den digitalt och istället skicka en papperskopia mot dyra avgifter, via post. Enligt Journalistförbundet är det hög tid att låta offentlighetsprincipen kliva in i den digitala tidsåldern och införa en rätt att ta del av allmänna handlingar digitalt.
Vi på Journalistförbundet är oroade för offentlighetsprincipens framtid. Om politiker ständigt inför nya sekretessbestämmelser, öppnar upp för anonyma beslut och försvårar digitalt utlämnande av allmänna handlingar är risken stor att vi snart inte har någon offentlighetsprincip värd namnet. Så uppmärksamma och skryt gärna om vår offentlighetsprincip idag, men glöm inte att vi också måste försvara den, annars är den snart ett (världs)minne blott.
Ulrika Hyllert
ordförande, Journalistförbundet
