Vaksamheten bör gälla alla parter i en konflikt
DEBATT/ Britta Ring svarar på Ann-Marie Åshedens debattartikel "Så kan medierna motverka propaganda - och samtidigt öka sitt förtroende":
Läser i Journalisten (1/2018) att Ann-Marie Åsheden oroar sig över fenomenet propaganda: ”Under 2017 har insikterna vuxit om att journalister behöver reflektera över fenomenet propaganda och hur de kan motverka den.” Propaganda ”har en manipulerande natur” och döljer sig ofta bakom avsändare med legitimitet och förtroende, vilket ökar chansen till medieexponering. Propagandisten kan också ha en annan avsikt än den redovisade. ”Bästa exemplet är Hitler, som talade mycket om fred och vann mångas gehör på det viset.”
Propaganda har alltid funnits. Synonymer är t ex reklam, informationsdrive, kampanj, PR, upplysningsverksamhet, agitation och undermineringsarbete. Propaganda är en variant av politisk PR som alla stater, politiska partier och andra sammanslutningar med politiska syften bedriver. Och det är viktigt att känna till vilka intressen som ligger bakom, när man bedömer syfte och eventuell sanningshalt. Detsamma gäller ju reklamen som drabbar oss in på veka livet. ABC för varje journalist.
Men nu visar det sig att propaganda ”under 2017” har blivit något alldeles speciellt lurigt och skumt, som bara vissa onda makter ägnar sig åt. Ryssland pekas ut av exempelvis Mats Knutson i SVT Nyheter den 13 januari. USA-propaganda existerar däremot inte i sinnevärlden. Tvärtom – USA är ett offer bland annat för dataintrång av Ryssland som har påverkat presidentvalet. Putin framstår som en närmast omnipotent ond härskare som hotar att blanda sig i valrörelsen även här hos oss.
Det finns en fara för yttrandefriheten när beteckningarna desinformation och propaganda klistras på den ena parten i konflikten mellan USA/Nato och Ryssland. Vi måste även kunna se och tala om USAs propaganda. Vilka är USAs intressen i denna storpolitiska konflikt? USA har egna utomordentligt stora resurser när det gäller dataintrång och har också stolt framhållit det t ex när man hackade sig in i Irans kärnvapenprogram för ett antal år sen. Vaksamheten måste gälla även psykologisk krigföring och desinformation från den sidan. USA har många gånger tänjt grovt på sanningen i försvaret av sina egna världspolitiska intressen. Ett exempel är invasionen i Irak som lögnaktigt motiverades med att Irak hade massförstörelsevapen. Och vad betyder det för vaksamheten mot propaganda att Sverige är anslutet till NATO StratCom i Riga?
Britta Ring
Läs Ann-Marie Åshedens debattartikel här.
