Var finns moralen och etiken?
Jag har arbetat som journalist i över 50 år. En stor del av denna tid har jag arbetat som arbetsledare och chefredaktör. Jag har således lång erfarenhet av arbetsledande funktioner. Vid sidan av mitt ordinarie arbete har jag arbetat som kryss-, frågesport- och tävlingskonstruktör i radio, TV och tidningar.
Bland annat kan jag nämna att jag medarbetat som tävlingskonstruktör i Dagens Nyheter i 50 år. Till detta kan läggas att jag varit medlem i Journalistförbundet i lika många år.
Inom tävlingsbranschen finns det tyvärr ibland en benägenhet att ”stjäla” eller ”låna” andras idéer. Det kan väl i och för sig vara okej att ”låna” så länge man inte använder sig av en annans idé och sedan kopierar av den direkt. Jag ska nu ge ett aktuellt exempel på hur det kan gå till när moralen och etiken brister hos ansvariga chefer.
Sommaren 2007 blev jag efter 50 år uppsagd som konstruktör på Dagens Nyheter eftersom tidningen hade tecknat avtal med Bonnier Korsordstidningar om att de skulle ansvara för kryss och pyssel i tidningen i fortsättningen.
I samband med detta kontaktade jag Magnus Palm (som är ansvarig chef på Bonnier Korsordstidningar) och informerade honom om att jag var intresserad av att fortsätta konstruera problem eftersom jag visste att mina problem var mycket populära bland DNs läsare och resulterade i många svar.
Först var han intresserad och bad mig komma med förslag till nya problem. Vilket jag också gjorde! En tid senare svarade Magnus Palm att han inte var intresserad av mitt medarbetarskap och att man dessutom inte skulle använda småproblem i fortsättningen. Någon riktig motivering eller förklaring till hans handlande och ändrade inställning har jag aldrig fått eftersom Magnus Palm efter detta vägrade att besvara brev.
Så helt plötsligt den 2 januari 2009 finner jag på DNs tävlingssidor en exakt kopia av mitt tidigare problem i DN, Parord, som nu döpts om till Ordpussel. Som konstruktör anges en för mig helt okänd person. Till saken hör att mitt problem och min konstruktion (Parord) har publicerats i DN över femhundra gånger under 25 år.
Nu undrar man – var finns moralen och etiken i det här sammanhanget? ”Stjäla” och ”kopiera” en annans persons idé och dessutom i samma tidning?
Hur kan Magnus Palm på Bonniers först påstå att han inte är intresserad och sedan låta någon annan konstruera exakt samma problem. Har man inga egna idéer på Bonniers Korsord?
Ursäkta – men hur fräck får man vara?
Avslutningsvis kan jag nämna att DN, efter krav från mig, omgående upphörde med publiceringen. Men skadan är ändå skedd. Och framförallt tycker jag att Magnus Palm som ansvarig på Bonnier Korsord ska tänka över sin situation och sitt ansvar.
Men frågan kvarstår: Var finns moralen och etiken hos Bonniers Korsordstidningar?
Jan-E. Israelsson
kryss- och tävlingskonstruktör
