”Vi får inte blunda för det som sker i Belarus!”

I en debattartikel i Sydsvenskan den tionde november skriver journalisten och författaren Liza Aleksandrova – Zorina att västliga medier och politiker inte får leva i missuppfattningen att deras reaktioner på det förtryck som sker i Belarus är betydelselösa. Vi kan bara hålla med!

Hon tar som exempel på regimens repressalier upp hur den belarusiske journalisten och exilförfattaren Sasja Filipenkos föräldrar utsattes för trakasserier av beväpnade poliser som stormade deras hem och fängslade fadern för att straffa den regimkritiske sonen.

Och vi känner till fler situationer där anhöriga till journalistkollegor som tvingats lämna landet på grund av förföljelser utsatts för liknande trakasserier. Och av de få oberoende journalister som finns kvar i landet är ett 30-tal fängslade enbart för att ha gjort sitt jobb i ett land där all ickestatlig journalistik klassas som brottslig, några av dem har dömts till långa straff efter summariska rättegångar.

Annons

Det minsta vi kan göra är att berätta att detta sker och uppmana medier att bevaka situationen i Belarus och politiker att fördöma regimens hänsynslösa agerande.

För vår tystnad blir dubbelt problematisk, den ger inte bara president Lukasjenko spelrum att fortsätta med sina förföljelser av exempelvis oberoende journalister, den ger också signaler till hans lierade i Ryssland att opinionen i väst inte reagerar och att det därför är fritt fram att låta förtrycket pågå.

Vår uppmaning är därför: blunda inte för situationen i Belarus och sluta inte rapportera om regimens förtryck mot bland annat våra journalistkollegor och deras anhöriga!

Åsa Ohlsson och Gunilla Kracht
talespersoner för Intresseföreningen för utbyte mellan Journalistförbundet och BAJ (Belarusian Association of Journalists)