”Vi kräver ett stopp för LAS-karusellen”

Journalistik är en grundpelare i ett demokratiskt samhälle. Journalister granskar makten, lyfter fram människors berättelser och ger allmänheten tillgång till saklig och korrekt information. Men vad händer när de som arbetar i mediebranschen själva får sämre villkor? När löner släpar efter, arbetsbelastningen ökar och anställningar är osäkra?

Inför vårens förhandlingar om nya kollektivavtal har Journalistförbundet satt ner foten. I förbundets avtalsplattform som antogs i höstas kräver vi bättre löner, tryggare anställningar, ett stopp för LAS-karusellen och möjligheter till återhämtning för våra medlemmar i mediebranschen.

Journalistförbundets enkäter visar tydligt att lön är den absolut viktigaste frågan för våra medlemmar. I många fall har lönerna släpat efter jämfört med andra yrken. Lönestrukturen i mediebranschen måste förändras. Det ska vara attraktivt att välja ett jobb i mediebranschen och möjligt att försörja sig på det – genom hela arbetslivet.

I avtalsplattformen kräver vi:

• Höjda lägstalöner och en bättre löneutveckling så att journalister och andra i mediebranschen kan leva på sitt yrke och motivera till fortsatt utveckling.
• Kollektivavtalen ska bidra till att medlemmar får en bra lön när de kommer in i yrket och en bra löneutveckling under hela yrkeslivet.
• Kollektivavtalen ska ge medlemmarna reallöneutveckling framåt.

Journalistförbundets kollektivavtal ska bidra till att medlemmar vill fortsätta arbeta i mediebranschen. Studenter ska se en framtid som journalister eller i andra yrkesroller genom villkor och löner som kan konkurrera med andra branscher. Då krävs att anställningsformerna hanteras på ett ansvarsfullt sätt. Att systematiskt tillämpa utlasning är inte ansvarsfullt.

Tillsvidareanställning ska vara norm – inte ett undantag. Tyvärr ser vi att visstidsanställningar fortsatt används på ett sätt som skapar osäkerhet. Många medlemmar går från anställning till anställning utan trygghet. Hade fler haft en trygg anställning är vi övertygade om att flera saker skulle bli bättre: journalistiken, kompetensen på redaktionen, arbetsmiljön, effektiviteten, lönsamheten och den enskildes privata situation.

I avtalsplattformen kräver Journalistförbundet:

• En tydligare reglering av visstidsanställningar, så att de används som en lösning för tillfälliga behov – inte som en långsiktig strategi för att kringgå tillsvidareanställningar. Visstidsanställningar får inte användas för ett permanent behov på redaktionerna.

Journalistförbundets medlemmar arbetar under stor press, med skarpa deadlines och hög tillgänglighet. Medlemmar jobbar kvällar, helger och nätter – ofta med förväntningar om att alltid vara nåbara. Det skapar en stressnivå som är ohållbar i längden. Vi ser konsekvenser: Journalister och andra yrkesgrupper i mediebranschen lämnar yrket på grund av arbetsbelastningen och lönenivån.

Journalistförbundet kan inte acceptera att villkoren i branschen innebär att duktiga medlemmar lämnar yrket i förtid.

Därför måste kollektivavtalen säkerställa:

• Bättre villkor för återhämtning, så att våra medlemmar inte bränns ut av ständig beredskap och pressade arbetsvillkor.

Den 14 februari ska Journalistförbundet och arbetsgivarorganisationen Medieföretagen utbyta krav på avtalsområdena dagspress och public service. Det är konkreta krav som vår avtalsdelegation tagit fram utifrån Journalistförbundets avtalsplattform. Det blir startskottet för en intensiv vår med kollektivavtalsförhandlingar på förbundets fem avtalsområden.

Journalistförbundet går in i avtalsrörelsen med en tydlig målsättning: att förbättra medlemmars villkor. Starka kollektivavtal gynnar inte bara förbundets medlemmar – det stärker hela mediebranschen och ytterst demokratin. Det är dags att Medieföretagen tar våra medlemmars villkor på allvar.

Ulrika Hyllert
ordförande Journalistförbundet

Katarina Dahlskog
förhandlingschef Journalistförbundet