Mediehus tar in praoelever från Järva – ”Det kommer att gagna hela branschen”

– Märker du att det är svårt att inte skaka?

14-åriga Nasrudin Muhamed svarar knappt på Viktoria Banks fråga, han är så fokuserad på att föra kameran långsamt över de flera decennier gamla fotografierna som ligger på bordet. Vi befinner oss i Dagens Nyheters fotostudio. Viktoria Bank, terminspraktikant från Nordens fotoskola, ska fixa klippbilder till ett projekt hon jobbar med och instruerar Nasrudin Muhamed hur han mycket långsamt ska panorera kameran över det lilla bordet och undvika att skugga ljuset.

Samma förmiddag har han varit ute på jobb tillsammans med DN-fotografen Paul Hansen och hjälpt honom ljussätta plåtningen av en HR-chef. Däremellan har han lärt sig om redigering av rörlig bild och att digitalt spåra var en bild är tagen. Veckan före har Nasrudin Muhamed varit på två olika avdelningar på SVT: Edit och Kommunikation, där han fått hjälpa till att marknadsföra serien Flykten till Östermalm. Han är entusiastisk.

– Jag visste inte att man kunde praoa på DN och SVT, som är två skyddsobjekt. Det var min studievägledare som en dag sa att det fanns ett hemligt praoställe åt mig, säger han.

Nasrudin Muhamed går i åttonde klass i Rinkebyskolan och har siktet inställt på att bli ingenjör – eller skådespelare. Han tror att han valdes ut till praoprojektet för att han är duktig i skolan.

– Jag blev jätteglad. Men helt ärligt är det nog för att jag är kille och ändå hänger med på lektionerna.

Totalt är de tolv elever från högstadieskolor i Rinkeby och Kista som under vecka 48 och 49 praoar på stora svenska mediehus. Eleverna är ihopparade två och två och stannar bara någon eller några dagar på varje redaktion, bland dem SVT Sport, Kulturnyheterna, Lilla Aktuellt och Sportbladet.

DNs redaktionschef Anna Åberg säger att det var självklart för DN att hoppa på projektet.

– Vi har ganska länge efterfrågat just centrala initiativ för att öka intresset för journalistik i fler grupper i samhället, och generellt bland yngre. Eftersom vi tror att det annars finns en risk att vi om några år inte har tillräckligt många som är intresserade av att jobba i branschen, säger hon.

Anna Åberg konstaterar att DN liksom de flesta andra redaktioner har jobbat med mångfald på senare år – inte alltid helt framgångsrikt.

– Vi har haft en dialog med lärosätena inför praktik, men på journalistutbildningarna upplever de samma problem. Då tycker vi att det här initiativet är jättebra, att man redan på högstadiet och gymnasiet kan börja prata om journalistik och förhoppningsvis väcka lite intresse för att jobba i branschen.

Nasrudin Muhameds parhäst heter Asma Al-Shehabi och går i åttan på Kista grundskola. När Journalisten hälsar på i Bonnierhuset är Asma Al-Shehabi prao på Kamratposten – vars redaktion är inhyst i ett hörn av Dagens Nyheters. Asma Al-Shehabi har fått sitta med på redaktionsmöte och lärt sig om tidningsplanering, bildsättning och underrubriker, och hon har recenserat det senaste numret av KP åt redaktionen.

– Det var första gången jag läste KP! Nu har jag tipsat mina yngre syskon om att de måste börja prenumerera.

Förra veckan på SVT vidgade hennes syn på både journalistik och företaget. Hon har insett att journalister inte bara står i krigszoner med en mick i handen, utan också kan intervjua till exempel kändisar.

– Det var mycket coolare än det jag redan visste. Jag kände ”wow” när vi fick gå bakom kulisserna och se Vinterstudions och Babels studio, säger Asma Al-Shehabi.

KPs chefredaktör Lukas Björkman är till skillnad från de flesta andra inblandade i projektet van vid att ha praoelever. KP tar emot tre per termin, och det är först till kvarn som gäller för att knipa en plats. Han tycker att det är givande att få praoelevernas synpunkter på tidningen, särskilt kritiken är viktig input, även om en 14-åring är i övre spannet av KPs målgrupp.

Vilka brukar era praoelever vara?

– Många bor i villaförort. Vi är urstarka på ställen som Enskede och Täby, så automatiskt kommer många därifrån, säger han.

Syftet med praoprojektet (Läs mer i faktarutan) är att få kontakt med och skapa intresse för journalistik hos en målgrupp som medieföretagen idag har svårt att nå – och på sikt säkra mångfalden på redaktionerna.

– Det är ett sätt för oss att säkra vår långsiktiga kompetensförsörjning. Att spegla hela Sverige är både vårt uppdrag och vår ambition, säger Henrik Bengts, projektledare på SVT.

Er förra vd, Hanna Stjärne, hade ökad mångfald som en prioriterad punkt när hon tillträdde 2015 – vet ni hur mångfalden ser ut bland de anställda på SVT idag?

– Under de senaste fyra till fem åren har vi genomfört både interna projekt och samarbeten med universitet, skolor och andra mediebolag för att främja fler perspektiv och språk. Vi har gjort framsteg, men det finns mer att göra.

Hur ser mångfalden ut på Dagens Nyheter? Redaktionschefen Anna Åberg säger att tidningen fått ett visst resultat vad gäller språkkompetens efter att ha börjat efterlysa specifika språk vid rekrytering.

– Men vi är inte nöjda. Vi behöver också öka mångfalden vad gäller vilken uppväxt man haft, vilka nätverk, vilka grupperingar man har erfarenhet av – alla delar av samhället och livet egentligen. Det är inte tillräckligt många som kommer in med andra typer av kompetenser idag.

Då är det här ett litet steg i rätt riktning?

– Ja. Vi är gärna med och tar emot praoelever eller studiebesök, men mäktar inte med den administrativa delen ensamma – därför är centrala initiativ så bra. Och det kommer att gagna hela branschen, säger Anna Åberg.

I fotostudion på DNs redaktion har klockan blivit 15 och Nasrudin Muhamed måste iväg till kvällens basketträning; han tränar fem dagar i veckan. Fotografen Paul Hansen som tittat förbi konstaterar att för honom själv var en dag på GPs redaktion i samma ålder ”life changing”.

Nasrudin Muhamed har åtminstone fått med sig bättre koll på medieutbudet.

– Jag visste inte att DN har en app, jag ska ladda ned den. Och SVT har flera serier och dokumentärer som är väldigt intressanta, som jag inte kände till.

Har du något exempel?

– Som den där, vad heter den, Gravid utan att veta.