Här tjänar svenska journalister allra minst

Journalistlönerna inom landsortspressen sackar efter. Det visar Journalistens löneundersökning som omfattar 4 500 journalister på över 100 svenska redaktioner. 

Dagens Nyheter är fortsatt ohotad etta i Journalistens löneliga som nu publiceras för fjärde gången sedan 2015. Den genomsnittliga heltidslönen för en medlem i journalistklubben på DN är nästan 53 000 kronor i månaden. I botten på listan ligger Karlskoga Tidning & Karlskoga-Kuriren med en snittlön på under 30 000 kronor. 

Lönelistan omfattar medlemmar i de lokala arbetsplatsklubbarna och bygger på klubbarnas egna uträkningar, och inkluderar eventuella tillägg utöver grundlön.

Journalistens kartläggning visar att löneskillnaden mellan stad och land är stor – och växer. Störst är skillnaderna mellan Stockholms län där ungefär hälften av Sveriges yrkesverksamma journalister bor – och landsortspressen i Värmland, Småland och Västergötland. Den geografiska löneklyftan inom dagspressen har också ökat de senaste tre åren. Journalisterna på storstadstidningarna tjänar nu i snitt över 10 000 kronor mer i månaden än vad journalisterna på landsortstidningarna gör. För tre år sedan var skillnaden drygt 8 000 kronor.

Den största interna lönespridningen har Sveriges Radio, där skillnaden mellan den högsta månadslönen (92 370) och den lägsta (25 500) är nästan 67 000 kronor. Journalistklubbarna på SR och SVT inkluderar visstidsanställda i statistiken, vilket inte övriga klubbar gör.

SVT har stora interna löneskillnader mellan olika delar av landet, och det hänger bland annat ihop med vilken typ av verksamhet som finns på orterna. Nyhetsjournalister ligger generellt lägre i lön än journalister som arbetar inom programverksamheten. 

Journalistens lönelista 2022. (Se fakta om statistiken längst ned i denna artikel.) Grafik: Erik Nylund/VisualizeThat

Löneskillnaden mellan män och kvinnor är ungefär lika stor nu som för tre år sedan. Det behöver inte betyda att det finns osakliga löneskillnader mellan män och kvinnor. På DN tjänar männen drygt 3 000 kronor mer i månaden än kvinnorna, men männen har också i snitt sju fler arbetsår och fler män har tidigare chefslöner.

På Göteborgs-Posten har lönekartläggningen visat att lönerna ligger lika när man inkluderar personer som inte är medlemmar i journalistklubben, uppger klubbordförande Gabriella Mohoff. 

Bonnier Business Medias (BBM) klubb har den största löneskillnaden i listan: det skiljer 5 000 kronor mellan männens och kvinnornas snittlöner.

– BBM består av flera företag som har köpts upp och slagits samman och varje företag har kommit in med en egen lönekultur. Det är tråkigt att se den här typen av skillnader, men vi har inte identifierat några osakliga löneskillnader mellan män och kvinnor i våra lönekartläggningar. Men jag vet att arbetsgivaren tittar på det här, säger Jens Krey, ordförande i journalistklubben på BBM.

Enligt Journalistförbundets statistik tjänar kvinnliga journalister 98 procent av vad manliga journalister tjänar, vilket motsvarar 859 kronor mindre i månadslön.

En udda fågel i Journalistens lönelista är Mediehuset Grön Press som äger Fria Tidningen, Tidningen Syre, Tidningen Global och Feministiskt Perspektiv. Samtliga journalister har samma lön: 30 000 kronor i månaden. 

Grön Press har en alldeles egen ordning: ett hängavtal med undantag från lönebestämmelserna. Klubben och arbetsgivaren är överens om att man inte ska ha individuell lönesättning.

De tio journalisterna på Grön Press har inte fått någon löneökning sedan 2018. I år kommer de dock att få en höjning på 6,67 procent, till 32 000 kronor i månaden. Men nästa år blir det troligen ingen lönehöjning.

– Vi fick kollektivavtal ganska nyligen och tanken är att vi ska ha en årlig lönehöjning. Men nu har vi gått med på en större ökning som ett förskott på höjningarna för 2022 och 2023. Om det centrala avtalet ger en större ökning än 6,67 procent under 2022 och 2023 så har vi rätt till en ny förhandling nästa år, förklarar Valdemar Möller, ordförande i journalistklubben på Grön Press.

Era löner ligger förhållandevis lågt och ni har inte fått en löneökning på tre år, är inte det ett problem?
– Det är klart man önskar att vi hade högre löner, men det här är ett litet medieföretag med pressad ekonomi. Ägaren plockar inte ut någon vinst, utan allt går tillbaka in i verksamheten. 

Journalisten har frågat samtliga klubbar hur nöjda de är med den förra löneförhandlingen. På en skala 0-10 där 0 betyder ”mycket missnöjd” och 10 betyder ”mycket nöjd” landar snittet på 6. Klubbarna har också svarat på en fråga om hur mottagliga de ansåg att arbetsgivaren var för deras argumentation under förhandlingen. Snittet blev 5,2. Båda siffrorna är något högre än i undersökningen för tre år sedan, men det finns enskilda klubbar som är oerhört missnöjda (0-1), och ingen som är mycket nöjd (9-10).

En klubbordförande menar att med de ökade pendlingskostnaderna för bilresor och höjda elpriser har medlemmarna fått kännbara reallönesänkningar. En annan klubbordförande uppger: ”Lönerna ökar för långsamt i jämförelse med priserna.”

En fackligt förtroendevald skriver att hen tycker att lönesättningen är ologisk och slår mot trotjänare: ”Det finns medlemmar som efter 30 år i företaget får under 35 000 kronor i månaden. Är det rimligt?”

”Flera personer som har jobbat länge finns med i botten på listan”, uppger en annan fackligt förtroendevald.

Johannes Nesser
 

Anders Persson på KT-Kuriren är ordförande i fackklubben vid NWT Media. Han satsar i år på att försöka få upp lägstalönerna. Foto: Jonas Eng

”Arbetsgivaren har utnyttjat att det finns en lägstalön”

KT-Kuriren i Karlskoga ingår i NWT-koncernen, och har enligt fackklubben en historik av låg lönesättning.

Redaktionen ligger i ett hus som byggdes på 70-talet under papperstidningens glansdagar, specifikt för Karlskoga Tidning. Från början bebodde tidningen ensam hela huset. 2011 slogs tidningen ihop med Karlskoga Kuriren och nu för tiden delar man huset med ett företag som bedriver företagshälsovård. Den redaktionella styrkan har minskat markant sedan 70-talet. Nu är det ett femtontal anställda kvar. 

När Journalisten besöker tidningen runt lunchtid är det inte så många på plats, runt fem personer i lokalerna.

Med en snittlön på 29 897 kronor har KT-Kuriren parkerat tydligt i botten av Journalistens lönekartläggning. Nu hoppas klubben på konstruktiva samtal med ledningen för att få upp de lägsta lönerna.

– Vi ligger inte allra lägst, det finns ett antal mindre lokaltidningar inom koncernen, som kallas Värmdal, som har en gemensam pott. Där ligger lönerna ännu lägre, säger Anders Persson på KT-Kuriren, som är ordförande i klubben för NWT-koncernen tillsammans med Johan Espefält på Skaraborgs Allehanda (SLA). Johan Espefält finns med via länk vid samtalet.

 Anders Persson, KT-Kuriren, och Johan Espefält, SLA, som finns med på länk, delar ordförandeskapet vid fackklubben på NWT-Media. Båda upplever en mer positiv inställning hos ledningen nu. Foto: Jonas Eng

Att lönerna ligger lågt är en gammal historia, enligt Anders Persson. 

– Tidningen har alltid legat lågt. Vi har legat bättre till än vad vi gör nu, men ett antal personer har gått i pension, de hade relativt höga löner.  Efter dem kom det in yngre personer på ingångslön, det vill säga lägstalön. Det blev ett stort hack. Och speciellt för tjejer, det var ett par kvinnor som gick i pension. Därav ligger snittlönen på KT-Kuriren väldigt lågt.

Hur motiverade arbetsgivaren den låga lönesättningen?
– De hävdade att de gjorde rätt. Det finns en lägstalön och då har man utnyttjat den, säger Anders Persson.

Hur går det att rekrytera personal när lönesättningen är så pass låg?
– Det är ett problem vi har sett inom koncernen. Vi har haft tur på KT-Kuriren, vi har fått folk, men det finns andra tidningar som säger att de har problem att få vikarier. Lönen påverkar säkert det. Det är inte som det var för 10-15 år sedan när folk stod i kö för att få in en fot. De tiderna är förbi.

Han vet att det finns personer som tittar efter andra jobb där lönerna ligger högre. 

– Det behöver inte ens vara inom kommunikationsbranschen, det kan vara helt andra inriktningar på yrken. De flesta tycker ju om yrket och stannar kvar av den anledningen. Men ligger du på en lön under 30 000 och du ser att snittlönen i Sverige ligger på 34 000, och du vet att du presterar bra så är det klart att du funderar.

Ett annat argument som arbetsgivaren historiskt har anfört för lägre löner är att det är billigare att bo på mindre orter.

– Men vi har flera som reser en bit, tre från Örebro, en från Karlstad, en från Kristinehamn. Man har hävdat att det är billigare att bo i småorterna, men vi har folk från Örebro, som är större än Karlstad, som jobbar här. De borde ju rimligtvis ligga på samma lönenivå som man gör i de större städerna.

2021 nyanställdes 30 personer av NWT, merparten var journalister, 23 stycken. 

– Då satsades det 100 miljoner på det, på framför allt den digitala biten. Vi har försökt peppa dem vi har pratat med att gå in lite högre, säger Johan Espefält. 

Lönespannet i koncernen ligger mellan cirka 25 000 upp till drygt 40 000. Det stora problemet är att många nyanställda kommit in på en låg lön.

– Många har kommit in på en låg lön och sedan har det varit svårt att få upp dem i nivå. Jag skulle vilja säga att koncernen alltid har haft låga löner. Förut jobbade jag på Kuriren, innan tidningarna slogs ihop, och då fick man höra när man träffade kollegor från Karlskoga Tidning att de tjänade dåligt. Det är något som funnits med länge, säger Anders Persson.

Klubben har försökt att förhandla sig till satsningar utanför potten. 

– Potten är ju begränsad och det är svårt att få till stora förändringar. Men nu är tanken att vi ska göra en låglönesatsning och få till ett konstruktivt samtal med företaget. Så snart som möjligt. Det är en mer positiv inställning nu hos ledningen och man är medveten om att lönerna kanske behöver höjas, säger Johan Espefält.

– Det är ett steg framåt, de har aldrig tidigare varit intresserade av att sätta sig ner och prata om det här. Vi har fått många nya chefer i koncernen de senaste två åren, en ny vd och andra nya chefer, flera har kommit utifrån. Jag upplever att det är ett lite annat tänk, säger Anders Persson.

Enligt Anders Persson har man förr ”sparat sig fram”, den nya vd:n pratar mer om att man ska satsa för att komma framåt. 

– De orden tror jag inte sagts så ofta inom den här koncernen förut.

Den grupp som ligger sämst till lönemässigt är de som jobbar på de mindre titlarna och är lokalreportrar.

– Det tar ju många herrans år att få upp lönerna via potten, när de ligger så pass lågt som de gör. Och då drabbar ju det dem som har en bättre lön som får mindre, som halkar efter i sin tur. Det blir en ond cirkel. Jag är glad för varje person som kommer in med en högre lön. Både för deras skull och för att det höjer potten lite, säger Anders Persson.

Koncernen har en bra ekonomi, menar de båda ordförandena. 

– Jag kan inte siffrorna, men i senaste bokslutet såg det jättebra ut. Det är inte ekonomin de har hänvisat till när det gäller löner.

Finns det möjlighet att kompetensutveckla sig genom utbildning och på det sättet få till en lönehöjning?
– På den här tidningen ser jag inte den möjligheten. Du kan utbilda dig till att bli sidplanerare eller liknande, men du får ingen högre lön för det. Högre lön får du om du får en ny befattning.

När det gäller utbildnings- och kompetensnivå inom koncernen ser det väldigt olika ut. Vissa saknar journalistutbildning.

– På sporten har det funnits folk som kommit in som tabellskrivare och sedan gått vidare. Förr hade vi också en ”Ung-redaktion”, där man kom från skolan och skrev, och de som var bra där plockades ju in, på låga löner, säger Anders Persson.

– Men nu för tiden har de flesta en utbildning i botten, säger Johan Espefält.

Både Anders Persson och Johan Espefält är ändå försiktigt positiva inför de kommande samtalen. 

– Det känns ändå som att det är ett annat gehör, att man insett att man måste betala för kompetensen för att vara konkurrenskraftig.

Sture Bergman, som sedan 2020 är vd för NWT Gruppen konstaterar att det är en koncern med många småtitlar och många småorter, och att det har betydelse för löneläget.

– Vi har hållit oss inom avtalen under alla år. Man kan gissa att en del av skillnaden handlar om utebliven löneglidning. Det är mindre orter med svagare konkurrens, det är ett lägre löneläge på mindre orter, det är å andra sidan också lägre levnadsomkostnader. På de mindre titlarna jobbar få personer och därför finns det också mindre rörlighet, det är svårt att göra karriär. 

NWTs personal fick en extra månadslön i bonus före jul. Varför inte löneförhöjning istället?
– Nu var det ägarna som bestämde det, det var en gratifikation. Jag är van vid att får man en gratifikation så säger man tack, jag har inte funderat så jättemycket över det. Vi håller som alla andra på nu med en löneöversyn, vi förhandlar lönerna, vi håller oss inom avtalen, vi försöker göra dem så kloka och övervägda som möjligt. Om sedan ägarna väljer att ge oss en gratifikation så tänker jag att det är bra.

Flera har vittnat om att de som nyanställts har fått lägsta avtalsmässiga lön, och att det gör att det är svårare att få en löneutveckling.

– Det kan delvis vara sant, men så sköts det inte idag. Det kan vara en förklaring till att statistiken ser ut som den gör, men det är inte den modell vi jobbar efter idag.

Har det varit svårt att rekrytera folk på grund av löneläget?
– Nej, det har jag faktiskt inte upplevt. Ibland är det svårare och ibland är det lättare. Vi har ju rekryterat väldigt många personer sedan i april. Jag tycker att vi har haft bra urval och bra med sökande. Det innebär ju inte att vi ibland inte har haft problem att rekrytera, så är det ju på alla arbetsplatser, men det är inget generellt problem.

Så här säger några av journalisterna om lönerna på KT-Kuriren:

Fredrik Narvelid, sportreporter:
”Lönen är låg. Jag jämför mig med kompisar, som visserligen har universitetsutbildning, men jag har också pluggat ett år, och har jobbat här nu sedan 2014. De kan ha löner på 30     000-35 000. Jag började jobba med en ingångslön på 20 000. Att vara sportjournalist här är jäkligt roligt. Men jag vill inte jobba för en låg lön. Jag är 30 år och är nog yngst här, det skulle vara kul att se tecken på att tidningen vill behålla en. I början var jag bara glad att jag hade ett jobb. Då tänkte man inte på vad som stod på lönespecifikationen. Det är nu man fattar att det är väldigt lågt.”

Helena Lundberg, allmänreporter:
”Jag är bland de lägst betalda här. Man satsar nu på att höja ingångslönerna, men glömmer bort dem som redan finns. Jag har jobbat sedan 2017 men blev fast anställd 2019. Jag har ingen utbildning utan fick komma in och provskriva. Jag håller med om att det är bra med utbildning, men tycker att jag har bevisat vad jag kan. När man nu rekryterar nya så kommer de in på en ganska mycket högre lön än vad jag har. Det känns lite surt. Jag missunnar inte dem, men jag tycker man skulle kunnat kompensera oss som ligger lågt i lön.”

Per Lindgren, allmänreporter:
”För mig personligen är det ganska okej. När jag började på Örebro-Kuriren för länge sedan hade jag med god marginal lägst lön, och så hade jag det länge. Men jag har vid fördelningen av potter kommit upp och ligger nu i en rätt okej nivå tycker jag. Löneläget påverkar alla och det blir också svårt att rekrytera. Det har hänt att vi inte fått in vikarier vid sjukdom. Förr hade vi massor med folk att välja mellan. Löneläget gör att färre söker sig till branschen. Förr räckte det att man kunde skriva bra. Nu är det högre krav, men det syns inte på lönesättningen.”

Annika Heldt
 

Fakta

NWT Gruppen
NWT Gruppen är verksam i Värmland, Dalsland och Skaraborg och ger genom dotterbolaget NWT Media AB ut morgontidningar, gratistidningar samt digitala medier. NWT Gruppen är delägare i de norska mediebolagen Polaris Media ASA och Schibsted ASA, samt äger 20 procent i bolaget PNV Media som i sin tur äger 51 procent i Stampen Media AB. NWT Gruppen omsätter ca 600 miljoner kronor och har cirka 750 anställda.
 

Fakta

Om lönestatistiken och lägsta löner

Journalistens lönelista utgår från snittlönen, som ofta ligger något högre än medianlönen, och ibland mycket högre – eftersom snittet tenderar att dras upp av ett fåtal medlemmar med mycket höga löner (exempelvis tidigare chefer). Snittlönen bland medlemmar i Expressens journalistklubb är drygt 44 350 kronor i månaden (utan tillägg) medan medianlönen är knappt 42 000 kronor. Räknar man in tillägg och fast ob ligger medellönen på drygt 47 000 kronor i månaden.

Journalistförbundets egen lönestatistik är inte uppdelad per arbetsplats och inkluderar inte tillägg och visar att medellönen för en medlem är 39 700 kronor i månaden och medianlönen 38 000 kronor. Medlemmar i Stockholm tjänar i snitt 43 250 kronor i månaden i snitt (median 41 000), medlemmar i Malmö och Göteborg tjänar 39 000 kronor (median 38 300) medan månadslönen utanför storstäderna i snitt är 35 450 kronor (median 34 350), enligt förbundet. Enligt SCBs och Medlingsinstitutets lönedatabas hade svenska journalister en genomsnittlig månadslön på 40 200 kronor år 2020.  

Enligt Journalistförbundets kollektivavtal för Dagspress är lägsta lönen för en akademiskt utbildad medarbetare 27 419 kronor. För övriga medarbetare  är lägsta lön 24 931 kronor.