Hybridarbete nu standard på svenska redaktioner

På de flesta svenska redaktioner finns det numera möjlighet för journalister att jobba hemifrån ett par dagar i veckan. Det visar Journalistens kartläggning av företagspolicyer samt en enkätundersökning bland landets arbetsplatsklubbar. Men det finns stora skillnader mellan olika redaktioner – och olika tjänster på samma redaktion.

På TV4 får journalister jobba hemifrån bara i undantagsfall, till exempel om man arbetar med ett projekt. Regeln är att alla ska vara på jobbet.

– Som tv-journalist är det rätt svårt att jobba hemifrån. Vi är ju tvungna att ha tillgång till kamera, redigering och studio, säger Victoria Banozic, ordförande i journalistklubben på TV4.

Även de dagar de ska reka och skulle kunna jobba hemifrån kan det hända något som gör att de måste åka ut direkt, säger hon.

– Då behöver man ju vara på jobbet. Att först åka in till redaktionen och hämta grejer skulle ta för lång tid, och utrustningen är fortfarande för dyr för att alla ska kunna ha allt hemma.

I andra änden av skalan hittar vi Omni, där det är tillåtet att jobba hemifrån hela tiden, enligt redaktionens ”work from anywhere-policy”. Omni slopade Stockholm som obligatorisk arbetsort efter pandemin. Anställda och ledning tog tillsammans fram en policy genom ett antal workshops och den är nu implementerad.

– Det har bland annat gjort att vi har medarbetare som utnyttjat möjligheten att flytta från Stockholm eller under en tid arbeta från utlandet, säger Anders Hovne, ordförande i Omnis journalistklubb.

Av svaren i Journalistens enkät framgår att möjligheten till distansarbete värderas högt bland medarbetarna, bland annat eftersom det minskar stressen och gör det enklare att få ihop livspusslet om man slipper resa mellan hemmet och redaktionen varje arbetsdag. Flera av klubbarna uppger att möjligheten för medarbetarna att välja själva har medfört ökad arbetsglädje. Bland nackdelarna nämner klubbarna särskilt att den redaktionella sammanhållningen minskat när folk inte är på plats.

Några fackligt förtroendevalda menar att ett av skälen till att distansarbete blivit så attraktivt är att redaktionerna är dåligt utformade för journalistiskt arbete.

– Under 1990-talskrisen fick räknenissarna makten över redaktionerna och införde öppna kontorslandskap för att minska kostnaderna. Det var en urusel ekonomisk idé eftersom produktiviteten sjönk som en sten, säger en fackligt förtroendevald.

– Egentligen handlade det nog om att de inte litade på oss, att cheferna ville ha oss under ständig uppsikt. Plus att vd-gubbarna ville att redaktionerna skulle se ut som i Alla presidentens män som de sett på bio när de var unga på 1970-talet och kom på att de ville jobba med media.

Watergateaffärens inverkan på distansarbetets popularitet kan väl diskuteras, men forskningen kring öppna kontorslandskap är entydig: de leder till sämre hälsa, ökad stress och minskad produktivitet jämfört med om medarbetarna har egna arbetsrum.

Gunnar Bergström är professor i arbetshälsovetenskap vid Högskolan i Gävle och docent i medicinsk psykologi på Karolinska institutet. Han har lett en metastudie om effektiviteten av distansarbete.

– Det mesta pekar på att vi blir mer effektiva och producerar mer när vi jobbar hemifrån, säger Gunnar Bergström.

Hur förklaras den ökade effektiviteten?

– Man kan jobba mycket mer ostört hemifrån, och får mycket större autonomi och inflytande över hur man lägger upp jobbet.

Ett hybridupplägg är troligen positivt både för arbetsgivaren och de anställda.

– De flesta anställda svarar att de vill jobba 2-3 dagar per vecka på distans. Man ser vinster för privatlivet men kan behålla kontakten med arbetskompisar och chef.

Möjligheten att kunna distansarbeta är eftertraktad, visar forskningen.

– Bara att ha den möjligheten minskade risken att man lämnar arbetsgivaren. Man vet att man kan om det behövs, om det krånglar hemma eller man har småbarn till exempel.

Det bekräftas i en Novusundersökning från TCO våren 2023 som visade att 76 procent av svenska tjänstemän vill ha en kombination av arbete på arbetsplatsen och distansarbete. Fler kvinnor än män, och fler i åldern 35–44 och de med hemmavarande barn, ville jobba på distans.

Vilka är riskerna med distansarbete?

– Social isolering är den riskfaktor som det finns mest forskning på. Kan man få balans i det är ett stort problem löst, säger Gunnar Bergström.

Gunnar Bergström betonar att det finns aspekter av distansarbete som kan vara negativa men som det behöver forskas mer på.

– Det finns till exempel frågetecken kring inlärning av ny personal om man har relativt mycket hybridarbete. Man kan inte stämma av saker var femte minut om man sitter hemma.

En annan svaghet med distansarbete handlar om grupper och kreativitet.

– När idéer ska tas fram är det väldigt bra att vara fysisk, så att man kan bolla och skriva på en tavla.

Att vara chef på distans innebär en utmaning, konstaterar Gunnar Bergström.

– Ur distansarbetarens synvinkel behöver man uppleva tillit från chefen, att chefen litar på att man gör sitt jobb.
I en mindre studie under pandemin såg forskare att distansarbetarna sov lite längre, när de slapp pendla. Studier som gjordes under pandemin visade att produktiviteten gick ner vid hemarbete, vilket var motstridigt mot tidigare forskning.

– Många människor var oförberedda på att jobba hemma och arbetsuppgifterna var kanske inte lämpliga för distans. Alla ville inte heller jobba på distans, säger Gunnar Bergström.

I Journalistens klubbenkät framträder en kanske oväntad effekt av distansarbetet: sjukskrivningar har minskat på redaktionerna. Flera klubbar uppger att det har blivit vanligt att ”sjobba” – att jobba hemifrån när man är så sjuk eller krasslig att man inte ska ta sig till redaktionen för att man riskerar att smitta andra, men samtidigt inte så sjuk att man inte kan utföra arbete.

Några klubbar uppger att de har medlemmar som hade varit långtidssjukskrivna om möjligheten till distansarbete inte hade funnits. Några berättar att de har medlemmar som gick från sjukskrivning till arbete när möjligheten till distansarbete infördes.

Många medieföretag har som princip att arbetet ska utföras från arbetsplatsen men tillåter distansarbete två dagar i veckan (Bonnier News, Aftonbladet, Mitt i, bland andra), eller upp till 49 procent av arbetstiden (SVT, SR) – men inte för alla medarbetare. På flera tidningsredaktioner tillåts inte webbredaktörer, deskreportrar eller chefer/arbetsledare att arbeta hemifrån, medan det är precis tvärtom på några SR-redaktioner: webbredaktörerna, deskreportrarna och cheferna är de som tillåts jobba hemifrån i störst utsträckning. Inom Gota jobbar redigerare ofta hemifrån, medan det är sällsynt i andra tidningskoncerner. Många klubbar uppger att medlemmar som inte har möjlighet att distansarbeta upplever det som orättvist.

Ansvaret för arbetsmiljön ligger hos arbetsgivaren även vid distansarbete, men eftersom det bygger på frivillighet måste i praktiken den enskilde medarbetaren se till att ha en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö hemma, annars ska hen arbeta från redaktionen. Aftonbladet erbjuder medarbetare arbetsutrustning och möbler för hemmakontoret, men standard på övriga redaktioner är att medarbetaren måste ordna det själv.

Det finns också stora skillnader mellan redaktioner inom samma företag. Bonnier News policy är att man får distansjobba två dagar per vecka om det fungerar med arbetsuppgifterna och produktionen, men på Bonnier News Local är det upp till varje titel att bestämma hur distansarbetet ska fungera. På Länstidningen i Östersund behöver journalisterna bara vara inne på redaktionen en dag i veckan, på tisdagar, medan Jönköpings-Posten i samma koncern har principen att alla ska vara på arbetsplatsen och vill man jobba hemifrån en dag måste man komma överens med sin chef.

Flera medarbetare på LT i Östersund tycker att den sociala biten blir för lidande med bara en kontorsdag i veckan och i höst kommer man att se över reglerna.

– Det har fungerat bra att bara ha en dag i veckan på redaktionen och de flesta av oss är ändå inne fler dagar, men medarbetarna har efterfrågat att man ska vara mer inne på redaktionen så vi ska se om vi ska ändra något i höst, säger Ida Stiller, tillförordnad chefredaktör på LT i Östersund.

Jönköpings-Postens chefredaktör Patricia Svensson tycker inte att reglerna är restriktiva.

– Det händer att en reporter vill sitta hemma en dag för att skriva ut ett reportage eller researcha någonting och det brukar vi väldigt sällan säga nej till. Vi har ingen strukturell ordning kring att man får arbeta hemifrån ett visst antal dagar i månaden, utan vi tar det från fall till fall. Grundinställningen är att det alltid blir bättre och roligare om man är på redaktionen, säger Patricia Svensson.

Men det händer att ni säger nej till distansarbete även om det skulle kunna utföras hemifrån?

– Ja, det har hänt några gånger, men då har det handlat om arbetsmiljön. Om det är två personer som ska jobba kväll eller helg och en av dem vill jobba hemifrån då blir den andra sittande ensam på redaktionen och det tycker jag inte är så lyckat.

Bonnier News policy är ju att medarbetare ska ha möjlighet att arbeta på distans två dagar per arbetsvecka, men så ser det inte ut hos er?

– På större arbetsplatser som Gjörwellsgatan kanske det finns större möjligheter att sitta hemma två dagar i veckan än vad det gör på vår lokalredaktion i Habo. Jag måste säkra att arbetet kan utföras och att arbetsmiljön är bra.

På Stampen finns ingen policy om distansarbete ett visst antal dagar i veckan, utan varje medarbetare gör upp med sin närmaste chef om enskilda dagar eller kontinuerligt distansarbete vissa dagar i veckan. Den övergripande principen är att man ska tillåta distansarbete om det fungerar för produktionen men att man också ska ha kontorsdagar.

– Det är ganska tomt här vissa dagar, medger Göteborgs-Postens Gabriella Mohoff, ordförande i journalistklubben.

– Det är på gott och ont. Det blir en tystare arbetsmiljö på redaktionen, samtidigt får man inte samma sociala kontakt med kollegorna och idéarbetet kan bli lidande när man inte träffas fysiskt.

Uppskattas distansarbetet av medlemmarna?

– Ja, det uppfattas nästan som en förmån att få jobba hemma. Det är det ju inte, arbetsgivaren tjänar också på det.

Er vd, Johan Hansson, bor ju i USA och har barn där. Har det med saken att göra?

– Han ser i alla fall definitivt ett värde i distansarbete.

Johannes Nesser & Hanna Lundquist