Mediehusen skärper sitt klimatarbete – men håller hårt i papperet

I maj är det stor fest i Köpenhamn. Aller Media fyller 150 år. Flera hundra Alleranställda i Stockholm kommer att ta flyget ned. Ledningens direktiv om att tåget bara ska tillåtas i undantagsfall har väckt reaktioner internt. ”Vilket företag flyger Stockholm–Köpenhamn 2023?”, undrar en medarbetare.

På ett par av dotterbolagen fick man till slut igenom att tåg är okej.

– Medarbetare i Malmö, Kristianstad, Karlstad och Göteborg, samt några dotterbolag kommer att åka tåg, övriga kommer att flyga, bekräftar Jennie Knutsson, kommunikationschef på Aller Media.

Allers majresa är en tacksam ingång till en text som ska handla om svenska mediers arbete med att minska sina klimatutsläpp, eftersom flygresor är en synlig och symbolladdad utsläppspost som enkelt går att minska. Redan 2019 hade klimatförändringarna gjort avtryck på många redaktioners resepolicyer, visade Journalistens kartläggning. Samtidigt utgör resor bara en mindre del av mediernas samlade utsläpp av växthusgaser.

2018–2019, åren då klimatkrisen blev synligare i samhällsdebatten med Greta Thunbergs växande proteströrelse och de svenska skogsbränderna, blev startskottet för flera mediekoncerners mer strukturerade klimatarbete. Bonniers nyhetstidningar började mäta sina koldioxidutsläpp i samband med att Bonnier News 2019 blev ett operativt självständigt bolag.

– Då fick vi också ansvar för hållbarhetsfrågorna. Innan dess låg de i Bonnier AB, säger Lotta Edling (bilden), publicistisk direktör med ansvar för hållbarhetsfrågor på Bonnier News.

Var 2019 sent eller tidigt?
– Det beror på vad man jämför med. Tunga utsläppare i andra branscher hade behövt prioritera frågorna tidigare, framför allt de börsnoterade. Men bland svenska mediebolag var vi ganska tidigt ute, och det känns bra. Nu kommer EU-regleringarna, över tid kommer hållbarhets- och klimatdata att bli lika viktigt som finansiell data. Företag som inte är igång med att mäta sin klimatpåverkan är redan sena.

Fanns det ett yttre tryck som bidrog, en förväntan från läsare?
– Inte 2019. Från läsarna har det kommit de två senaste åren. Vårt tryck kom inifrån – vi granskar andra och behöver veta att vi har ordning på vår egen klimatrapportering. Vi har också ägare som är måna om att vi ska ligga i framkant vad gäller hållbarhet, säger Lotta Edling.

Journalistens genomgång visar att flera stora svenska tidningskoncerner ökat ansträngningarna i sitt klimatarbete de senaste åren. Flera gör våren 2023 en översyn av sitt arbete för att uppdatera målen så de tydligare hamnar i nivå med Parisavtalet.

– Under 2023 kommer vi intensifiera arbetet och förtydliga vårt arbete ytterligare. Generellt kan jag säga att vi har som mål att bli Sveriges mest hållbara mediekoncern, uppger NTMs marknadschef Johan Mattisson.
Robert Kandell, projektledare SVT Miljö, berättar att SVT jobbar brett för att minska sitt klimatavtryck, med allt från klimatkrav för tjänstefordon och teknikinköp till energieffektiviseringar och fossilfri el.

– SVT ska ta stort ansvar. Som företag är SVT en del av det svenska samhället och behöver vara med och bidra till de svenska klimatmålen nationellt.

Hur går det då? Både Bonnier News och Schibsted redovisar sänkta utsläpp jämfört med basåren. Men en hel del av klimatvinsten kan räknas hem av att pappersupplagorna fortsätter sjunka, eftersom produktion och distribution av tryckta tidningar står för lejonparten av tidningsbolagens utsläpp.

– Till stor del är sänkningen relaterad till minskade printupplagor.  Utsläppen följer digitaliseringen, säger Schibsted Sveriges hållbarhetsansvariga, Markus ­Ahlberg (bilden).

Varken Bonnier eller Schibsted har dock valt att sätta siffror på hur stor klimatbov den tryckta tidningen är jämfört med digitala tidningar. Skälet är enkelt, medger Lotta Edling: man vill ha kvar sina printprodukter så länge det går. Där finns ännu stora intäkter, men också demokratiska värden.

– Det handlar om demokratin. Det finns fortfarande en stor grupp läsare som inte konsumerar medier digitalt, de behöver också nyheter. Vårt viktigaste uppdrag i hållbarhetsdiskussionen är vår journalistik och att nå ut med den, säger hon.

– Vi tar strukturella grepp om tryckeri och distribution, utnyttjar befintlig kapacitet bättre. Vartefter vi får ner helheten av våra utsläpp så minskar avtrycket per tidning. Vi ser mer holistiskt på det.

Markus Ahlberg på Schibsted talar i samma termer. Hållbarhet är inte bara miljö, utan också ett ­socialt perspektiv.

– Sätter man en siffra på hur stor klimatvinst digitaliseringen ger tenderar man att glömma bort samhällsnyttan med den tryckta tidningen, och spridningen av oberoende och högkvalitativ journalistik. Den motsättningen tycker jag är en utmaning. Det är samma som vid varannandagsutdelning – det är jättebra från ett miljöperspektiv, men inte för att nå ut till hela Sverige med nyheter och journalistik.

Hur mycket bättre för klimatet en digital tidning är saknas bra siffror över. Marco Suter är konsult på klimat- och hållbarhetsbolaget South Pole och har hjälpt bokbranschen att jämföra tryckta och digitala böckers klimatavtryck. Man kom fram till att den tryckta boken släpper ut väsentligt mer koldioxid – en pappersbok motsvarar sju kilo potatis. Men då är utsläppen från produktionen av en läsplatta eller mobiltelefon är inte inkluderade i siffrorna för digitala ­böcker.

Marco Suter har för Journalistens räkning letat efter så kallade livscykelanalyser (LCA) som jämför papperstidningar med digitala tidningar.

– Men dessa var inte längre relevanta eller jämförde inte tidningar i en nordisk kontext. Kontexten är speciellt viktig eftersom den svenska elektricitetsmixen har en relativ hög andel av förnyelsebar elektricitet, vilket påverkar både utsläpp från pappersbruk och den digitala användningsfasen, alltså när folk läser tidningen på en surfplatta, säger Marco Suter.

Schibsteds Markus Ahlberg slår fast att digitaliseringen av nyheter med stor säkerhet är positiv utifrån ett klimatperspektiv.

Den norskägda mediekoncernen Schibsted är börsnoterad i Norge, och började därför mäta sina klimatutsläpp något tidigare än medier som inte är börsnoterade (samma krav finns i Sverige). Schibsteds Markus Ahlberg har en bakgrund som hållbarhetskonsult. Precis som Lotta Edling lyfter han att det är komplext och svårt att mäta utsläpp, även om man följer internationella initiativ som GHG eller SBTi. Greenhouse Gas Protocol (GHG) och Science Based Targets initiative (SBTi) är internationella ramverk för att beräkna utsläpp av växthusgaser. SBTi hjälper företag att sätta vetenskapligt baserade klimatmål i linje med vad som krävs för att vi ska klara målsättningarna i Parisavtalet.

– Hela finanssektorn letar efter ett sätt att jämföra mellan bolag, men det finns ingen one size fits all, alla gör på olika sätt, säger Markus Ahlberg.

En försvårande faktor är att företag själva kan bestämma relativt fritt vilka av de indirekta utsläppen man redovisar, det vill säga det som kallas scope 3. Scope 3 omfattar utsläpp av växthusgaser som inte är egen produktion eller energiinköp, men som ofta utgör majoriteten av ett företags utsläpp. I mediehusens fall till exempel distribution av tidningar till konsument, eller utvinning, produktion och återvinning av papper.

– Det bästa sättet att mäta företags utsläpp är enligt min uppfattning hur transparent man är. Hur mycket öppnar man sina böcker, och har man en förflyttning? Den egna minskningen är den bästa valutan. Och att inkludera en så stor andel som möjligt av de utsläpp vi har inflytande över, säger Markus Ahlberg.

Lisen Schultz, forskare inom hållbar utveckling vid Stockholm Resilience Centre, håller bara delvis med.

– Att bara titta på sin egen förflyttning är en princip man kan gå efter, men den kan bli missvisande vid jämförelser mellan bolag. De som var sena in kan ofta rapportera väldigt stora minskningar, för att man plockar de lågt hängande frukterna. Så det gäller att också vara tydlig med basåret, så att man kan jämföra takten i omställningen mellan olika bolag, säger hon.

Lisen Schultz är enig med Lotta Edling och Markus Ahlberg om den generella utmaningen i att hitta jämförbara sätt att redovisa klimatutsläpp. Området är fortfarande ganska nytt, det finns utrymme för vilda västern-metoder, konstaterar hon.

– Men standardiseringen är på väg. Det lönar sig mer att ha en ambitiös och genuin ansats än att försöka plocka snabba poäng. Där har medier en viktig roll i att granska hur företag väljer sina scope 3. Hur har man gjort avvägningarna? Är de rimliga, eller ägnar man sig åt grönmålning?

Vilken ambitionsnivå behöver svenska medieföretag ha?
– Enligt IPCC behöver vi halvera de fossila utsläppen varje årtionde och nå noll före 2050. Höginkomstländer och sektorer som har lättare att få ned sina utsläpp behöver vara snabbare, för i låginkomstländer kommer man behöva bygga sjukhus, skolor, vägar, allt det vi redan har.

– Allt under det är för oambitiöst. Så de flesta av oss behöver höja ambitionerna, säger Lisen Schultz.

Lisen Schultz har forskat om hållbar utveckling i över två decennier och följt klimatbevakningen i svenska medier sedan dess. Den har blivit både bättre och mer omfattande, konstaterar hon, men fler granskningar behövs, framför allt i näringslivsjournalistiken.

Och mediekoncerner måste precis som andra sopa rent framför egen dörr vad gäller utsläpp, menar Lisen Schultz – men det stora bidraget medierna kan göra för att rädda kvar en civilisation på planeten är faktiskt journalistik.

– Man måste alltid leva som man lär. Vi klimatforskare kan till exempel inte slentrianresa bara för att man jobbar för en god sak. Men jag kan ganska bestämt säga att påverkan som medier har är större i vad man uppmärksammar och belyser än de utsläpp man genererar.

Att mediehus kompetensutvecklar sina journalister brett för att kunna navigera i klimatforskningen och granskningen av aktörers klimatomställning kan därför få stor effekt, menar hon. Den granskande journalistiken har en särskilt viktig roll i att hålla nationer, städer, företag, organisationer ansvariga för sina utsläpp, säger Lisen Schultz.

– Men medierna behöver också berätta hur en omställning kan gå till när det fungerar. Om människorna bakom. Vi är sena på bollen, men det är viktigt att visa den framåtrörelse som också finns i omställningen.

12 619
Schibsted släppte 2021 ut 12 619 ton ­kol­dioxid.

33 672
Bonnier News svenska verksamheter släppte 2022 ut 33 672 ton koldioxid. (Minskning med 21 procent jämfört med bas­året 2019.)

SÅ JOBBAR SVENSKA MEDIER MED SINA UTSLÄPP

Aller Media

Inget samlat hållbarhetsarbete med siffersatta mål enligt Parisavtalet.
Arbetar aktivt med tryckprocesser och distribution för att vara så hållbara som möjligt. Har minskat användandet av plastförpackningar för magasin. Aktiva val för att använda det miljövänligaste ­alternativet för papper, färger och förpackningar.
Underleverantörer i produktion och transport ska redovisa och värderas efter sitt miljöarbete, inklusive program för minskning och eliminering av CO2-utsläpp.
All produktion sker under märkning av Svanen eller motsvarande internationell märkning. Återvinningsbarhet och recycling centralt i all produktion.
Elle och Femina är certifierade med miljömärkningen EU Ecolabel, den europeiska motsvarigheten till den nordiska Svanen. Papperet certifierat med FCS Mix Credit som garanterar ett hållbart skogsbruk.
Halverat resandet sedan 2020. Majoriteten av resorna sker med tåg.

Bonnier News
Mäter utsläpp enligt GHG-protokollet sedan 2019, scope 1, 2 och 3.
Anslutna till det internationella och forskningsbaserade initiativet Science Based Targets (SBTi), som syftar till att linjera företags strategiska mål med Parisavtalet. Har målet att reducera klimatavtrycket med 55 procent från basåret 2019 till 2030.
Har sedan 2019 minskat utsläppen med 21 procent.
Urval av åtgärder:
Optimerar material och användning i tryckerier för att reducera klimatpåverkan
Köper helst papper från papperstillverkare med låga klimatavtryck.
Jobbar för att elektrifiera poolbilar.
Går från fossilbränslen till fossilfria och emissionsfria bränslen i transporter av tidningar – både i egna bolag och externa distributionsbolag.
Fyller upp befintliga tidningstransporter genom att distribuera paket i den infrastruktur som ändå kör tidningarna. Lagt om distributionen av Expressen så den distribueras med morgontidningarna.
Arbetat aktivt ihop med fastighetsägarna, har nu 99 procent förnybar energi för kontor.
Arbetat aktivt med servrar, ligger kring 99 procent på grön el.
Samordnat resebokningar så att alla bokar i samma system, vilket ger statistik och resmönster för klimatavtrycksberäkningar. Uppdaterat resepolicy och uppmuntrar till så hållbara val som möjligt.

NTM
Ett 20-tal lokaltidningar, bland annat Norrköpings Tidningar, Upsala Nya Tidning, Corren, Norrbottens-Kuriren.
Utreder vilket internationellt protokoll för redovisning av utsläpp som ska användas. Mål: halverade utsläpp till 2030 och nollutsläpp senast 2045.
Urval av åtgärder:
Klimatsmart elhandel (vind, vatten och sol), fossilfri fordonsflotta senast 2030, tydliga klimatkrav på leverantörer och samarbetspartners, 97 procent av tätortsleveranserna (Svensk hemleverans) är fossilfria genom 150 elbilar. Elbilarna som är i drift i Linköpingsområdet ”tankas” delvis med solenergi från taket på distributionsterminalen.
Förespråkar tågresor i största möjliga mån. Flygresor klimatkompenseras enligt tillgängligt alternativ hos flygbolaget.

Schibsted
Redovisar klimatutsläpp med basåret 2018. I april 2023 lanseras en ny, ambitiösare ”climate roadmap” som ­linjerar med de internationella protokollen TCFD, GHG, TPTs rekommendationer och innehålla målsättningar i linje med SBTi. Det vill säga innehålla: ­ambitioner, historiskt utfall, metoder, tagna och planerade initiativ för att minska klimatpåverkan och energikonsumtion. Följer Parisavtalets målsättningar. ­Mäter scope 1, 2 och 3.
Viktigaste åtgärden:
Effektivisering av printvärdekedjan, energieffektivitet.
Fossilfri el, låg energianvändning på kontor.
Resepolicy och uppförandekod anger att ”digital first” är normen för möten. Transportmedlets miljöpåverkan ska avvägas, kollektivtrafik väljas framför taxi, gröna alternativ för biltransport.

SVT
Siffersatta mål: minskning av växthusgasutsläppen med 30 procent mellan 2015 och 2025. Senast 2025 helt fossilfri el. SVT har de senaste tre åren haft målet att bibehålla minskningen av utsläpp från flygresor med 30 procent relativt 2019. SVTs mål uppdateras under 2023 för att tyd­ligare harmonisera med Parisavtalet.
Urval av åtgärder:
Tydliga klimatkrav när det gäller tjänstefordon, transporter, teknikinköp och de flesta förbrukningsvaror.
Ställer krav på tjänsteleverantörer som taxi, konsultfirmor och entreprenörer.
SVT minskar resandet med flyg och reser mer med tåg eller arbetar på distans. Energi­effektiviseringar sker också systematiskt och nästan all elanvändning är idag fossilfri.