Tidningarna som nekas ackreditering till riksdagen: ”Demokratiproblem”

I april i år röstade riksdagen om en ny könstillhörighetslag. Tidningen Ottars mångåriga frilansmedarbetare och tidigare chefredaktör Anna Dahlqvist fick i uppdrag av tidningen att bevaka omröstningen och rapportera live från riksdagen.

Men när hon sökte pressackreditering i riksdagen fick hon nej. Ottar ägs av den ideella organisationen RFSU. Enligt reglerna kan bara journalister som jobbar för ”massmedieföretag” få den tillgång till riksdagens lokaler som en pressackreditering ger.

– Det försvårade mitt arbete väsentligt. Jag direktrapporterade och behövde få ut texten snabbt. Med pressackreditering hade jag kunnat prata direkt med ledamöter i stället för att jaga dem på telefon, och sluppit sitta och skriva på golvet utanför åhörarläktaren tills vakterna kickade ut mig, säger Anna Dahlqvist.

Hon ifrågasätter rimligheten i regelverket, och har nu anmält Riksdagsförvaltningen till JO.

– Varför ska en etablerad tidning med ansvarig utgivare och som på alla sätt bedriver en självständig journalistik inte få bevaka riksdagen? Det blir märkligt.

Vad hoppas du uppnå med JO-anmälan?

– Jag tycker att man ska se över och ändra de här reglerna. Jag förstår att alla inte kan få fri tillgång till riksdagen hela tiden, men när man söker tillfällig ackreditering för att bevaka särskilda debatter och beslut, tydligt kopplade till ett uppdrag för ett självständigt medium, och är en etablerad journalist – då tycker jag att en annan bedömning bör kunna göras. Det är ett demokratiproblem, att kunna bevaka riksdagen är helt centralt, säger Anna Dahlqvist.

I sin JO-anmälan påpekar Anna Dahlqvist också att Riksdagsförvaltningen gör en snävare definition av ”massmedieföretag” än exempelvis Mediemyndigheten, som lutar sig mot skrivningen i YGL enligt vilken ”en redaktion för en periodisk skrift eller för radio- och tv-program” är ett massmedieföretag.

Anna Dahlqvist är inte ensam om att som etablerad journalist nekas pressackreditering i riksdagen. Journalisten har begärt ut samtliga avslag under 2023 och 2024, totalt 35 avslag. Flera rör medlemsägda tidningar. Förutom Anna Dahlqvist på Ottar har reportrar som velat bevaka riksdagen för SPF Seniorernas medlemstidning Senioren och tidningen Husdjur nekats ackreditering, liksom tankesmedjan Timbros tidning Smedjan och S-kvinnors tidning Morgonbris. Samtliga har fått avslag på grund av att ägaren inte är ett massmedieföretag.

Seniorens chefredaktör Kristina Adolfsson säger till Journalisten att redaktionen blev häpen över avslaget.

– Jag förstår att det måste finnas regler kring något så viktigt som tillträde till riksdagen. Men hade man tittat på vilka vi är så hade man sett att vi är en välrenommerad och seriös tidskrift, med daglig nyhetsbevakning. Det var komiskt att vi fick motiveringen att det inte var tydligt att vår reporter – som är en ytterst välrenommerad redaktionssekreterare – hade journalistiska arbetsuppgifter.

Även branschtidningen Dagens Juridik har fått avslag, då deras ägare Blendow Publishing AB enligt riksdagsförvaltningen inte huvudsakligen ägnar sig åt massmedieverksamhet.

– Det påverkar oss att vi inte får samma tillgång som andra medier till riksdagen, vad gäller att vara i kammaren, gå på presskonferenser, göra intervjuer. Det är begränsande, säger Eric Tagesson, chefredaktör för Dagens Juridik.

Han tycker att Riksdagsförvaltningens regler är stelbenta.

– Reglerna är märkligt utformade och slår mot mindre tidningar. Vi får avslag eftersom vårt bolag också sysslar med andra verksamheter. Men Dagens Juridik är en fristående redaktion som enbart sysslar med journalistik.

Anders Hagquist, chef för kommunikationsavdelningen på Riksdagsförvaltningen, berättar att reglerna för pressackreditering har varit i princip oförändrade sedan 2006.

Varför gör Riksdagsförvaltningen en snävare definition av vad ett medieföretag är än till exempel Mediemyndigheten gör?

– Pressackreditering innebär att journalister fritt får röra sig inom riksdagens lokaler. Då krävs en bedömning av vilka som ska få den möjligheten. Det är starkt kopplat till säkerhetsfrågan, vem som helst ska inte kunna säga att den är journalist, säger Anders Hagquist.

Men nu stängs seriösa medier ute enbart beroende på att deras ägare inte är ett massmedieföretag, är det inte olyckligt att dörren stängs för dem?

– Jag kan i allra högsta grad förstå frustrationen hos journalister som får nej. Men vi behöver ha kriterier och de kan rimligen inte innebära att vi ska göra en bedömning av journalistiken. Man ska arbeta åt ett företag som har som huvudsaklig verksamhet att producera journalistik. Kriterierna kan diskuteras, men det är den distinktionen som gjorts.

Reglerna är bestämda av Riksdagsstyrelsen och fastställdes senast i en översyn år 2019.

Är någon översyn av dem på gång?

– Nej, men vi följer hela tiden hur medielandskapet utvecklas och ser över om kriterierna behöver ändras, säger Anders Hagquist.

Han betonar att journalister kan bevaka riksdagsarbetet även utan en pressackreditering, genom webbsändningar och genom att boka in möten med riksdagsledamöter.

Har ni blivit JO-anmälda på det här sättet tidigare?

– Inte vad jag känner till. Några journalister per år brukar överklaga, men hittills har alla överklaganden avslagits av Överklagandenämnden.

Även flera etablerade fotografer och frilansjournalister har fått avslag på sin ansökan om pressackreditering, trots att de haft uppdrag för tidningar som Expressen och Svenska Dagbladet. Då har avslaget baserats på att de inte jobbat minst halvtid för dessa.

Ungefär 600-700 journalister får sin ansökan om pressackreditering till riksdagen godkänd varje år, enligt Anders Hagquist.

– Hittills i år har vi godkänt 500 och avslagit 10 ansökningar.

Eric Tagesson på Dagens Juridik skickade nyligen in en ny ansökan om pressackreditering efter avslaget 2023, med förhoppningen att Riksdagsförvaltningen ska göra en ny bedömning.

– De borde kunna göra undantag genom att göra en rimlighetsbedömning från fall till fall. Både Ottar och Dagens Juridik är väldigt tydligt tidningar som sysslar med nyhetsbevakning, säger han.

Kommer ni strukturera om i ert ägarbolag för att kunna få pressackreditering i riksdagen?

– Vi är fyra personer som jobbar på Dagens Juridik. I så fall blir det en pappersprodukt för att passa in i regelverket. Det kan ju inte heller vara syftet med reglerna riksdagen har, säger Eric Tagesson.

Även tidningen Senioren överklagade sitt avslag.

– Då fick vi bara ett ännu mer fyrkantigt svar. Men vi överlever, säger Kristina Adolfsson.