Så slår sparhösten 2023

När kommer de svenska sparpaketen? Det är ju katastrof. Den danska kollegan kunde inte förstå varför det var så tyst på andra sidan sundet. Det var hösten 2022 och danska medier befann sig mitt i ett stålbad som förvärrades månad för månad – och fortfarande pågår. Några av de danska mediehusen är nu ett år senare inne på sin tredje sparrunda.

I Sverige, till skillnad från i Danmark, ökade morgonpressens annonsförsäljning förra året, med tre procent. Men under det sista kvartalet kom ett tapp på nio procent. Annonskrisen hade till slut nått hit och fördjupades under sommaren.

Någon ljusning syns inte. Om Institutet för reklam- och mediestatistiks prognos håller kommer var fjärde annonskrona att ha försvunnit för svenska nyhetsmedier på två år, 2023-2024. Det väntade annonsraset motsvarar kostnaden för övwe 1 500 heltidsanställda journalister. Samtidigt pressas medieföretagen av hög inflation och ökade lönekostnader.

Tisdagen den 12 september smäller det till. Strax efter lunch meddelar Sveriges Radios vd Cilla Benkö personalen att företaget måste spara 200-250 miljoner kronor på årsbasis. Det kommer att bli uppsägningar. Det kommer att drabba journalister.

Senare på eftermiddagen informerar Stampen Medias vd Johan Hansson personalen om ett sparpaket som omfattar 100 tjänster, som framför allt kommer att påverka marknadsavdelningen, men även redaktionerna.

– Det är självklart att det är en tryckt stämning. Men alla ser ju också det här marknadsläget och förstår att vi behöver spara. Vi ska ta oss igenom det här. Vi har upplevt lågkonjunkturer förr, sade Stampen Medias vd Johan Hansson till Journalisten samma dag.

Gabriella Mohoff, ordförande i journalistklubben på Göteborgs-Posten, var ställd.

– Det här är det största enskilda varslet jag har varit med om under mina år på GP. Vi hade ett medlemsmöte direkt efter vd-informationen och alla är chockade, sade Gabriella Mohoff och uppgav att hon ”inte riktigt tagit in siffran”.

Två veckor senare står det klart att det blir upp till 95 tjänster som försvinner, varav 40 redaktionella. Av dem kommer 15 tjänster att tas från Göteborg, Borås samt de gemensamma redigerings- och nyhetsnaven. 25 journalisttjänster ska försvinna från övriga regionala och lokala tidningar på Västkusten.

Tobias Lindberg, medieforskare på Nordicom vid Göteborgs universitet, hade i en intervju på Journalisten.se bara några timmar före personalmötena på SR och Stampen varnat för svångremstider: ”Vi kommer att få se fler stora sparbeting på nyhetsmedier under hösten tror jag”, sade han och blev strax besannad. Men även han förvånades över storleken på besparingarna.

– De är lite större än vad jag hade trott. Det pågår inte bara en konjunkturnedgång kombinerad med hög inflation utan också en digital förflyttning där plattformar som Google och Facebook tar en allt större del av annonsmarknaden. Den strukturella förändringen har accentuerats under de senaste åren. Sannolikt kommer det att bli färre anställda framgent, framför allt på annonssidan och administration, men även på redaktionerna, säger Tobias Lindberg.

Han tror dock inte att det blir lika illa som under krisen för tio år sedan, då tusentals journalister tvingades lämna branschen.

– Annonsraset är starkt kopplat till konjunkturen, som kommer att vända upp igen. När BNP viker ner tenderar reklammarknaden att vika ännu mer och mycket fortare och det är det vi ser nu. Dessutom är de stora medieföretagen ekonomiskt stabila idag. Det var de inte för tio år sedan. Flera av dem stod i princip på ruinens brant.

Stampen som köpt upp tidningar och tryckerier under millenniets första decennium hade enorma räntekostnader på banklånen och tvingades till rekonstruktion 2016. Mittmedia med ett trettiotal morgontidningar i Mellansverige och södra Norrland hade en tom kassakista och levde ur hand i mun. Båda koncernerna fick nya kapitalstarka ägare 2019: Bonnier News och norska Amedia köpte Mittmedia medan Stampen köptes av PNV Media som ägs av NWT, VK Media och norska Polaris Media, där Schibsted är storägare. Det var i grevens tid. Det är inte troligt att vare sig Mittmedia eller Stampen hade överlevt pandemikrisen året efter, eller den nuvarande lågkonjunkturen.

– Medieföretagen är ekonomiskt mer stabila men står ändå inför utmaningar. Det är djupa fall i annonsintäkterna och kostnaderna har verkligen stuckit iväg.  Det är tufft. Jag förstår fullt och väl den oro som finns på redaktionerna. Det är klart man är orolig, säger Tobias Lindberg.

Uppsägningar väntar på Sveriges Radio för första gången på 15 år. Stampen genomför sin andra stora sparåtgärd i år. Aller Media, TV4, Sveriges Television och Expressen/GT/Kvällsposten har genomfört eller aviserat stora besparingar.

Utöver Stampen planeras just nu inga större varsel inom dagspressen denna höst. Det framgår av Journalistens rundringning i mitten av september. Det verkar som att den stora annonsnedgången under sommaren slagit hårdare mot just Västsverige än andra delar av landet där man ligger ”på budget” eller ”sitter still i båten” för att slippa säga upp journalister för att sedan behöva rekrytera nya när konjunkturen vänder upp igen. I oktober börjar det dock dyka upp lokala sparpaket på redaktioner inom Gota Media och Bonnier News Local.

Det finns ytterligare en stor skillnad mot krisåren: dagspressen har blivit mer beroende av läsarintäkter än av annonsintäkter och behöver därför sina journalister mer än någonsin, samtidigt som journalist har blivit ett bristyrke. Arbetslösheten är rekordlåg och arbetsgivarna uppger att de har svårt att rekrytera.

Ulrika Hyllert, ordförande i Journalistförbundet. Foto: Tor Johnsson

Däremot har sparivern intensifierats på flera redaktioner, med bland annat övertidsstopp, strypta frilansbudgetar, föräldralediga som inte blir vikariesatta och vakanta tjänster som inte tillsätts. Den största oron bland de fackligt förtroendevalda i den svenska dagspressen september 2023 är inte sparpaket, utan hur medarbetarna ska orka.

– Det jag hör när jag pratar med ombudsmännen på Journalistförbundet är att besparingarna ofta handlar om att man inte tar in vikarier på korta inhopp, som man gjorde för kanske ett halvår sedan, säger Journalistförbundets ordförande Ulrika Hyllert.

– Vi får också oroande signaler inifrån bemanningsföretagen, särskilt Marieberg Media, att det är fler som får korta kontrakt i stället för långa sammanhållna uppdrag. Den här typen av åtstramningar syns inte i något varsel.

Ulrika Hyllert tror inte att mediebranschen är på väg in i en lika djup kris som för tio år sedan.

– Det är enorma sparpaket som har presenterats på Sveriges Radio och Stampen. Jag tror att alla blev tagna på sängen av omfattningen. Det verkar inte heller komma några erbjudanden om avgångsvederlag, så det blir inga mjuka avslut. Tyvärr kan det förstås komma fler neddragningar men jag tror och hoppas att övriga koncerner inom dagspressen har skapat tillräcklig ekonomisk stabilitet för att man ska klara den här lågkonjunkturen. Man ska inte tappa hoppet. Det finns ett jättestort intresse för journalistik.

För delar av dagspressen finns ett större moln på horisonten: det nya me­diestödet som ska införas den 1 januari. Hur det kommer att slå är enormt osäkert, men särskilt mindre rikstidningar som Dagens ETC, Dagen och Syre riskerar att bli av med det stöd de får idag.

Först i mars eller april räknar Myndigheten för press, radio och tv (som då kommer att heta Me­diemyndigheten) med att kunna fatta beslut om hur den årliga miljarden kronor och det femåriga övergångsstödet om 450 miljoner kronor ska fördelas mellan de sökande medieföretagen. Förseningen av besked om me­diestödet har väckt hård kritik. Eftersom ingen vet vad som gäller får många medieföretag svårt att sätta en budget för nästa år.

– Det går inte att sätta sig och räkna på det eftersom det inte har kommit något besked. Vi är många som har tryckt på och påpekat att det krävs god framförhållning, och ändå finns det ingen. Det är katastrof. Det märks en viss desperation därute och särskilt bland mindre medieägare. Det är panik, säger Ulrika Hyllert.

Även journalisten och medieanalytikern Anders Malmsten beskriver den nuvarande och tidigare regeringars hantering av mediestödet som ”otroligt illa skött”:

– Man visste att det var tvunget att finnas ett nytt stöd på plats 2024 och så håller man ändå på att lagstifta i sista minuten. Det är ju, kan man tycka, helt obegripligt, säger Anders Malmsten.

De övergångsregler som ska finnas i fem år är också otydliga, menar han.

– Det gamla stödet var rättighetsbaserat men nu är det en påse pengar som stödet ska tas ur. Om det visar sig att det behövs två miljarder kronor för att betala ut stödet till alla som uppfyller kraven och det bara finns en miljard kronor, vad gör de då?

Kommer det att försvinna tidningar under året?
– A-pressens gamla titlar försvinner säkert och jag skulle inte bli förvånad om ett par av dem försvinner redan 2024. Eller så slås de ihop med andra tidningar i samma koncern. Folkbladet i Umeå kanske blir kvar som en egen ledarsida men hämtar allt övrigt innehåll från Västerbottens-Kuriren, till exempel.

Det stora annonsraset i år förebådar dock inte en upprepning av krisåren i mitten av 2010-talet, tror Anders Malmsten. Åtminstone inte på dagspressområdet.

– Det är ett klassiskt konjunkturfenomen och inget som någon är förvånad över. Dagstidningarna är dessutom mycket mindre annonsfinansierade idag än de var för tio år sedan, så det finns inte så mycket att förlora på en konjunkturnedgång.

– Möjligen, och det tror jag är lite för tidigt att säga, så är tv nu på väg in i den omställningen som dagstidningarna redan har gått igenom. Tv har ju än så länge inte fått det här tappet som dagspressen har haft och som har med den strukturella förändringen på reklammarknaden att göra, säger Anders Malmsten.

Roger Boström, ordförande i Sveriges Fådagarstidningar, befarar även han att vi kommer att få se nedläggningar av lokala tidningar nästa år. Han tror dock inte att det förändrade mediestödet blir själva dödsstöten eftersom det nya stödet är tydligt riktat till lokal journalistik. I stället är det distributionen som är det stora problemet:

– De stora tidningsföretagen kommer att hantera det här. De har konsoliderats och har starka ägare. De som kommer att få det svårt är de få solitärerna som finns kvar. Många av dem är beroende av mediestödet men också av de stora koncernernas distributionsföretag för att få ut tidningarna till prenumeranter. När de slutar distribuera i glesbygdsområden, som de gör nu, kommer även solitärerna att tappa prenumeranter, säger Roger Boström.

Det har varit svårt för de mindre och självständiga fådagarstidningarna att klara de ekonomiska kostnaderna som krävs för den digitala resan – och många av deras prenumeranter är äldre personer som gillar papperstidningen.

– Vi är på väg att slänga ut våra föräldrar för att landa tryggt i den digitala världen. Mediestödet får vi för vårt demokratiska uppdrag, att bedriva lokaljournalistik som når de breda grupperna. Hur klarar vi det när vi inte distribuerar tidningar på landsbygden?

Sparåtgärder i mediebranschen 2023 – hittills

Januari

• Sveriges Television ska spara 100 miljoner kronor fram till 2025. Ett första steg blir att ersätta undertextare med AI-verktyg.
• Stampen Media sparar in 25 tjänster och erbjuder medarbetare som fyllt 60 år avgångsvederlag.
• Sida minskar sitt stöd till information om bistånd från 155 miljoner till 20 miljoner kronor vilket drabbar bland andra tidningarna Omvärlden, Sveriges Natur, Arbetet Global och organisationen Reportrar utan gränser.
• Västerbottens-Kuriren och Folkbladet flyttar redigeringen till Nya Wermlands-Tidningens redigeringsnav i syfte att spara pengar.
• Schibsted ska spara 500 miljoner kronor på sina nyhetsmedier de kommande åren.

Februari

• Expressen ska spara 20 miljoner och kapar sju av tio tjänster vardera på GT i Göteborg och Kvällsposten i Malmö.
• Mediestödsnämndens redaktionsstöd 2023 dras in eftersom pengarna är slut efter den rekordstora utdelningen av driftstöd.

April

• NWT lägger ned Karlstads-Tidningen efter att tidningens upplaga fallit under gränsen för presstöd.
• Bonnier News Locals affärsområdeschef Mikael Nestius menar att det nya mediestödet nästa år särskilt kommer att påverka koncernens tidningar i Östersund, Gävle, Falun och Malmö.
• Efter flera år med röda siffror läggs C More ned och innehållet flyttas över till TV4 Play.

Maj

• NWT beslutar att Karlskoga Tidning-Kuriren från och med den 1 oktober ska gå från sexdagarsutgivning till att komma ut tre dagar i veckan för att minska kostnader för tryck och distribution.
• Handelsbankens tv-kanal EFN läggs ned.
• Journalistförbundet och Mediearbetsgivarna tecknar nytt löneavtal som innebär lönehöjningar enligt märket: 4,1 procent 2023 och 3,1 procent 2024. De ökade lönekostnaderna medför att bland andra Sveriges Radio börjar planera för sparpaket.

Juni

• Expressen lägger ned nöjesmagasinet Extra på grund av vikande försäljning.
• Nedskärningar väntar på Viaplay Group efter vinstvarning.

Augusti

• Upsala Nya Tidning slutar att leverera papperstidningen till prenumeranter i Heby och delar av Tierp.
• Tolv journalisttjänster försvinner från TV4 i en första sparomgång när livedesken läggs ned. Ytterligare sparåtgärder väntar under hösten. Totalt ska TV4 bantas med 100 tjänster i år.

September

• Aller Media ska skära bort 30 tjänster, hur många journalister som drabbas är oklart.
• Bonnier News Local upphör med söndagsutgivning av Gefle Dagblad, Arbetarbladet och Sundsvalls Tidning i papper från och med den 1 oktober för att minska distributions- och tryckkostnader. Arbetarbladet planerar att lämna Gävle och flytta till Sandviken.
• Expressen och Aftonbladet planerar att skrota söndagsutgivningen 2024.
• Stampen Media drar in utdelning av papperstidningarna för tusentals prenumeranter bosatta i glesbygd. En tredjedel av Alingsås Tidnings prenumeranter drabbas. Även Borås Tidning drabbas av Stampens neddragna distribution.
• Sveriges Radio ska spara 200-250 miljoner på årsbasis och uppsägningar kommer att drabba redaktionerna.
• Stampen Media med 18 tidningstitlar i Västsverige ska genomföra ett sparpaket som omfattar upp till 95 tjänster varav 40 redaktionella.
• Grön Press minskar bemanningen inför väntat minskat mediestöd 2024.
• Södermanlands Nyheter stänger två lokalredaktioner och lägger ned sporten som egen avdelning.
• Vimmerby Tidning bantar redaktionen och går från 13 till tio tjänster.
• NTM-koncernen samlar journalisterna i ett bolag för att minska administrativa kostnader.

Oktober

• Bonnier News Local vill lägga ner dalatidningarnas gemensamma nyhetsdesk i Falun. Sju tjänster berörs. Bonnier News vd Anders Eriksson uppger i en intervju med Journalisten att man behöver minska kostnaderna men att det inte är aktuellt med något centralt sparpaket i koncernen.
• Sveriges Television måste spara 200 miljoner kronor fram till 2025, en fördubbling av det tidigare aviserade sparpaketet. 70-80 tjänster ska bort, varav cirka 20 undertextare.
• Inom Gota Media genomförs sparåtgärder lokalt. På Borås Tidning erbjuds de sex äldsta journalisterna avgångsvederlag. På Barometern/OT kommer i ett första skede två redaktionella tjänster att försvinna: en på kulturen och en på sporten.