Svenska myndigheter måste börja dela data digitalt – ”en gigantisk förändring”

Snart blir årsredovisningar hos Bolagsverket, som idag kostar 75 kronor styck att ta del av, gratis. Och det är bara en del av en enorm bank av uppgifter hos offentliga aktörer som kommer att bli fritt tillgängliga för journalister och medborgare när en ny lag ändrar spelplanen.

Bakgrunden är en ny så kallad genomförandeförordning från EU som kräver att alla medlemsländer gör data som pekats ut som särskilt värdefull öppen. Förutom Bolagsverkets data kommer även stor del av datan hos Lantmäteriet att bli gratis. Fler typer av data kan komma att läggas till  från EUs sida längre fram.

Lagen trädde egentligen i kraft redan 2022, men ett undantag har gjort att införandet skjutits till den 9 februari 2025.

Annons

Myndigheten för digital förvaltning, Digg, arbetar för att öka digitaliseringen i samhället och främja att data ska bli öppnare. Ulrika Domellöf Mattsson är dataspecialist hos Digg och vägleder om den nya lagstiftningen.

– Vår rekommendation är redan i dag att data ska vara så tillgänglig som möjligt, men det finns ganska mycket kvar att göra i Sverige kring det, säger hon och fortsätter:

– Syftet med de här lagarna är att puffa på medlemsländerna i EU för att öka sin digitaliseringstakt, man tycker väl från EUs sida att det har gått lite långsamt framåt.

Den här förändringen är en del i en större satsning som EU gör för att data hos myndigheter ska bli mer tillgänglig.

– Det kommer ett pärlband av olika lagar som ska främja att data ska flöda bättre och komma fler till nytta.

Förutom att vara gratis ska också dokumenten kunna läsas av datorprogram, det är alltså slut på pdf-filer som det inte går att söka i. All data ska också vara tillgänglig via så kallade APIer, vilket gör att den kan hämtas automatiskt.

En som välkomnar den stundande förändringen är techentreprenören, och numera journalisten, Jens Nylander. Sedan december förra året bygger han upp en databas med fakturor från offentlig verksamhet i Sverige. Med hjälp av AI analyserar han materialet. Det har lett till en mängd artiklar om slöseri i kommuner, regioner och myndigheter.

Han menar att den förändring som nu stundar innebär en gigantisk förändring.

– Från den 1 februari blir det fullt flås, säger han och fortsätter:

– Vi kommer kunna ta del av offentligt material på en helt ny nivå. Det kommer vara en otrolig möjlighet för samhället och för entreprenörer att använda materialet för att bygga nya tjänster och verktyg. Samtidigt får journalister helt nya möjligheter att granska saker och ta del av information i sitt arbete.

Mycket data går redan idag att ta del av via offentlighetsprincipen helt gratis. I de fallen kommer dock kravet på att informationen kan läsas av datorer och att den kan hämtas via API:er att göra stor skillnad för hur den kan bearbetas, menar Jens Nylander.

– Med offentlighetsprincipen går det att samla in en del, men det är ganska krångligt att göra det elektroniskt idag. Det kräver en hel del handpåläggning, vilket minskar med de nya reglerna, säger han.

Det är dock inte säkert att allt blir tillgängligt direkt när den nya lagen träder i kraft. Det är upp till varje myndighet att tolka lagen och bedöma vad som ska delas.

– Jag gissar att det under det första året kommer att bli en del bråk och tjafs kring vilken data det är som ska vara offentlig och vad som är en acceptabel miniminivå för myndigheterna att lägga sig på, säger Jens Nylander.

Jens Nylander uppmanar nu alla journalister och redaktioner att fundera på hur de ska använda den här möjligheten redan nu och vara på tårna.

– Jag tror inte att redaktionerna är redo för det som är på gång. Jag tycker att de större redaktionerna med enkelhet skulle kunna ha egna dedikerade resurser för att samla in och bearbeta den här datan. Mindre aktörer kanske behöver hitta någon extern som de kan alliera sig med för att göra det här, för det kommer vara svårt att göra med små resurser, säger Jens Nylander och lägger till:

– Den som är först på bollen kommer att hitta mest.

Han uppmanar också journalister att tänka mer öppet kring vad datan kan ge för nyheter.

– Min upplevelse i den kontakt jag haft med journalister är att många säger att de vill hitta en viss information i datan, men så funkar det inte. Det handlar snarare om att man måste se vad som finns i datan och sen gå vidare med det som är intressant. Låt datorn avgöra vad du ska rota i annars kommer du att missa nyheter, säger Jens Nylander.

Det finns dock några farhågor kring förändringen.

Avgiften som bland andra Bolagsverket tar ut finansierar delar av verksamheten. I en skrivning till regeringen har Bolagsverket föreslagit att avgifterna ska ersättas av bland annat en avgift för företag.

En annan farhåga är att den enorma mängden data kommer att användas av aktörer med ont uppsåt. Speciellt med tanke på kriget i Ukraina och de ryska påverkansförsöken. Enligt Ulrika Domellöf Mattsson på Digg är det en vanlig invändning hon stöter på. Men hon menar att det inte finns någon motsättning mellan säkerhet och öppenhet.

– Öppenhet driver säkerheten. För att kunna säga att något är öppet måste man ha gjort en informationsklassning, och det gör att öppenhet driver på att man gör en ordentlig informationsklassning för att kunna veta vad som kan delas öppet.