Texterna som vägrar dö

Inger Wallin (bilden), ansvarig utgivare på Kyrkans Tidning, menar att det inte är konstigt att intervjun med musikjournalisten Fredrik Strages ligger i topp.

– Den är väldigt sökvänlig. Man kan söka på ”De tio bästa religiösa låtarna”, Fredrik Strage själv drar ju en och annan och så är artikeln full med Youtubeklipp. Sen är det naturligtvis en väldigt bra och välskriven artikel. Det är många samverkande faktorer.

Artikeln är fem-sex år gammal och har legat på en jämn nivå hela tiden, topp tre, enligt Inger Wallin.

– Kanske att den tappat lite senaste året, men det beror nog mer på att vi blivit bättre på SEO-optimera våra övriga artiklar, och då är det fler som har chans att klättra. Vi har relativt nyligen börjat göra det, tidigare har det varit punktinsatser.

Bland övriga artiklar som går bra på Svenska Kyrkans sajt nämner hon en artikel som handlar om kyrkoavgiften, och en artikel om Birgitta Ed, präst och gift med statsminister Ulf Kristersson, som deltog i ett Natotoppmöte där hon bar prästkrage. Koranbränning är också ett sökord som drar mycket trafik.

Vad föranledde artikeln med Fredrik Strage?
– Fredrik hade olika evenemang och föredrag i kyrkor, han var även DJ i en kyrka i något sammanhang. Han skrev en krönika om det och gjorde också en Spotifylista, och då hakade vi på och tyckte att det var roligt att skriva om.

 

Jack Werner, journalist, författare och medgrundare av Viralgranskaren på nu nedlagda tidningen Metro, menar att det är lättast att förstå varför vissa artiklar drar läsare om man ser på hur de rankas på Googles förstasida.

– Ett tydligt exempel är artikeln med Fredrik Strage. Den som googlar ”religiösa låtar” möts av Kyrkans Tidning allra längst upp. Det skadar nog inte att det är Fredrik Strage som listar dem. Själva googlingen ”religiösa låtar” är ganska oinsatt, jag hade kunnat googla det, det är en teologiskt okunnig persons sökning. Om den möts av Fredrik Strages rekommendationer är det en ganska bra ”match”.

Hem & Hyras artikel om hur man blir av med löss på sina växter är i en klass för sig på deras sajt, enligt redaktionschefen Johan Sjöholm (bilden).

– Det är ju inte så konstigt. Krukväxter är för många människor som bor i lägenhet viktigt. Vår kärnläsare är en ensamstående kvinna 65+, trots den allmänna bilden av oss som någon form av Uppdrag granskning i pappersform. Då är det inte så konstigt att de här långlivade materialen går bra. Den artikeln är från 2012. Den genererar fortfarande 10 000-tals sidvisningar varje år, enbart via sök. Det gamla skämtet om Hem Ohyra som vi ofta hört – det står sig ganska bra, säger Johan Sjöholm.

Jack Werner är inne på samma linje:

– Den är ganska enkel att hitta via Google. Men överst hittar man företag som Växthuset och Plantagen som vill sälja saker. Hem & Hyra kommer en bit ner, men det säger förmodligen något om tidningens trovärdighet att man trots allt väljer det resultatet. Jag har alltid slagits av vilken härlig tidning Hem & Hyra är. Ibland är det som sanktionerat skvaller, publiceringar om knasigheter som sker i hyreshus, men det kommer i form av god journalistik.

The Local, som är en sajt med svenska nyheter på engelska, har en artikel som handlar om dejting i Sverige som en av sina mest lästa.

– Artikeln är från 2009. Vi delar den fortfarande vid speciella tillfällen, exempelvis på Alla hjärtans dag. Då åker den upp. Ibland blir sådana här artiklar helt plötsligt upplockade av någon som hittar den och delar den på sociala medier och så – pang, säger Emma Löfgren, redaktör.

 

Artikeln har en skämtsam ton och är skriven av en bloggare under rubriken ”Dating in Sweden – sex, booze and mobile phones”.

– Vi jobbar med att ha artiklar med evigt liv – kanske inte just den vi pratar om nu – de behöver inte bli virala eller något sådant, men artiklar som läsare kan komma tillbaka till som fortfarande är relevanta. Vi går också ofta tillbaka till gamla artiklar för att uppdatera dem. Jag tycker att redaktionen har en uppgift att inte bara rapportera om allting nytt, utan också sköta om vårt arkiv för att hjälpa läsarna att sortera informations­överflödet. Att göra det enklare för läsarna utan att radera historien.

Är det några speciella ämnen som går extra bra hos er?
– Allt som handlar om hur man ska navigera i det svenska samhället. Det kan vara allt från migrationsregler till hur man får jobb i Sverige, det sociala snacket på svenska arbetsplatser, hur svenskar beter sig, traditioner. Både allvarliga och skämtsamma artiklar, säger Emma Löfgren.

Även Tidningen Vi har en artikel med dejtingtema som en av sina toppartiklar på sajten.

”Magplask i dejtingvärlden – har Tinder slutat tindra?” är rubriken på Vis artikel som lockat läsare i många år.

– Den har genom Googletrafik fortsatt att ticka på och blev egentligen inte så läst när den kom, men har blivit väldigt läst i efterhand, säger Hugo Alm, webbredaktör på Vi.

Jobbar ni medvetet med att SEO-optimera rubriker?
– Vi försöker att jobba med det, liksom alla andra, men det är ju alltid en balans och det måste vara en rubrik som funkar och har täckning. Vi tänker mer på det idag än vad vi kanske gjorde för ett par år sedan.

De två artiklarna om dejting och Tinder är svårare att förstå varför de drar trafik enligt Jack Werner.

– The Locals artikel om ”dejting in Sweden” är ändå ganska lätt att hitta vid en sökning, trots att ”dejting” är ett eftertraktat sökord för appar och sajter som vill dra till sig målgruppen, och därför möts man överst av mer eller mindre tveksamma dejtingsajter. Men The Local dyker upp som första redaktionella resultat.

Hem & Hyras Johan Sjöholm berättar att även de jobbar medvetet med att sökoptimera sina artiklar.

– Man kan säga att vi jobbar med två spår. Det ena spåret är den rena nyhetsfördjupande, granskande journalistiken. Där är long tail-effekten* en bonus. De genererar mycket trafik under en treveckorsperiod. Då kan det handla om hundratusentals sidvisningar på en artikel.

– Det andra spåret är en artikel som Hem & Hyra kallar Googleartikel, en som ska sökas. Där finns det mycket konsumentupplysning och rådgivning, enligt Johan Sjöholm.

– Vi jobbar också med att uppdatera artiklar som vi gjort, det är en aspekt jag tycker är intressant.

Han menar att det finns risker med att ha äldre artiklar som drar mycket trafik, där uppgifterna i artikeln blir gamla och inaktuella.

– Det betyder att du har en artikel som du ska stå för publicistiskt, som möter många läsare men som är felaktig. Det här är en fråga jag tycker kunde diskuteras lite mer.

– Ett råd vi fick från experter när vi började jobba med att sökoptimera var att uppdatera URL-ar som redan går bra, i stället för att göra en ny. Men då hamnar du i ett problem med upphovsrätt och ansvar mot den som skrev ursprungsartikeln. Men jag menar att det publicistiska måste väga tyngre där. Upphovsrättsfrågor går oftast rätt lätt att lösa genom dialog med ursprungskribenten, säger Johan Sjöholm.

Jack Werner menar att det för publicisten kan vara bra att artiklar lever länge på sajten, att det är ett mått på trovärdigheten hos tidningen.

– Numera är Googles förstasidor fullklottrat av annonser och ibland av ren spam. Om man finns där med ett resultat som träffar rätt så är det tacksamt för användaren. Det kan också vara en långsiktig uppbyggnad av en trovärdighet att vara den som kan leverera klarhet i ett hav av skräp.