80 månader sedan yttrandefrihetsvännen Gui Minhai frihetsberövades

Bilden togs på skoj, men som vi alla vet hade det kunnat vara på fullaste allvar. Det är allvar och Gui Minhai visste inte då, när bilden arrangerades, hur framtiden skulle komma att se ut. Ett liv i bojor, hittills i 80 månader.

Mina försök att ta reda på var och när bilden på Gui Minhai i svarta kläder och med glasögon togs har inte gett resultat. Togs bilden i Hongkong där Gui Minhai hade sin regimkritiska verksamhet på förlaget Mighty Current och bokhandeln Causeway Bay Books eller i Pattaya i Thailand där han hade en fritidsbostad? Kan bilden ha tagits vid en turiststråk i Tyskland där han har uppehållstillstånd?

Men jag känner till tre detaljer:

Annons

• Bilden publicerades på Radio Free Asia (FRA) i samband med att Gui Minhai för drygt två år sedan ”dömdes” till tio års fängelse för att ha ”tillhandahållit information till främmande makt”. I själva verket hålls Gui Minhai illegalt bara för att han ägnat sig åt regimkritisk bokutgivning.

• ”Photo courtesy of an RFA listener” står som byline till bilden. Rädslan för Peking-regimen är så stor att människor inte ens vågar framträda i samband med bilder av oliktänkande. Självcensur blir den naturliga följden. Denna bylinetext avslöjar på ett naket sätt att yttrande- och pressfriheten i Kina är ett minne blott.

• Sist men inte min minst noterar jag att Gui Minhai har alla sina tänder på plats. Det är först när han kidnappas utanför sin bostad i Thailand som han skriver dessa rader i sin diktsamling ”Jag ritar en dörr på väggen med fingret":

Vem ser vilken misshandel som sker på båten
En tands värdighet slås ut och faller i vattnet

I dag, då Gui Minhai suttit i 80 månader i fängelse någonstans i Kina bara för att ha utövat sin yttrandefrihet, smärtar det mig att han också är övergiven av sitt svenska hemland under de intetsägande två orden ”tyst diplomati.”

Kurdo Baksi