Allt är inte hat
Vi hatar och älskar dem. Nyhetssajternas kommentarsfält och andra sociala medier öppnar för helt nya möjligheter till transparent, direkt respons från publiken. Och för avgrundsdjupa missförstånd och kommunikationsklyftor.
Det finns åsikter som en demokrati har svårt att bära.
Demokratins akilleshäll kommer alltid att vara att det fria ordet kan användas även av dem som vill avskaffa demokratin.
Och ju längre vi går i våra ansträngningar för att skydda det fria ordet desto längre riskerar vi att gå dem som vill inskränka det till mötes.
Till viss del handlar kriget i kommentarsfälten om en klassisk maktkamp.
Journalisterna som alltid haft sista ordet har det inte längre.
Att kvinnor utsätts för grova kränkningar i kommentarsfält och andra forum visar också att vi har att göra med traditionell maktutövning av män som hatar att kvinnor har makt, över ordet, sina liv och kroppar.
Men så finns där något annat också.
Något som gör att jag vägrar ge upp.
Något som gör att jag envist går mot strömmen som stänger kommentarsfälten och krånglar till inloggningen.
Något som gör att jag i stället vill försöka bygga ett kommentarsfält som öppnar upp mer, som ger alla möjlighet att delta. Även de som har svårt att läsa, skriva och förstå.
För allt är faktiskt inte maktkamp och hat.
Det finns ganska många människor som inte vet hur man gör när man kommunicerar. Som inte är födda med koderna för det sociala samspelet utan måste lära sig dem. Som varje gång måste tänka efter hur det var man gjorde nu igen. Som kanske inte ens har förstått varför man ska ägna sig åt dialog, om det inte handlar om att lösa något väldigt konkret. Som inte kan läsa av andra människors känslor eller förstå att de genom sitt agerande kan påverka hur andra mår eller känner.
De kanske pratar utan att lyssna, de kanske tror att de alltid måste säga precis vad de tycker eftersom det är det som är ”sanningen”. De kan ha väldigt svårt att förstå att människor kan se på saker på olika sätt.
Och det är inte säkert att de förstår att det de säger eller skriver till någon annan kan såra. ”Vaddå, jag säger ju bara som det är.”
Men jag tycker inte att det är rätt att stänga av människors möjlighet att uttrycka sin åsikt bara för att de inte vet hur man gör.
För en person med en diagnos inom autismspektrat eller en annan kognitiv funktionsnedsättning kan till och med mötet med någon som inte förstår sig på de här svårigheterna göra att de inte vågar försöka igen.
Hur man gör?
Jag har förstås inte alla svaren. Men genom att lära mig mer om andras svårigheter kan jag bli bättre på att lyssna. Bättre på att skapa trygga förutsättningar för kommunikation, så väl tekniskt, som genom ett lyhört redaktörsskap.
Tydlighet, struktur, direkt återkoppling och en förståelse för att alla har olika sätt att uttrycka sig kan förstås inte avskaffa odemokratiska åsikter.
Men det kan förhoppningsvis begränsa antalet missförstånd.
Och kanske till och med få någon att upptäcka varför det kan vara så bra att prata med varandra.
Malin Crona är chefredaktör för den lättlästa nyhetstidningen 8 Sidor som ges ut av Centrum för lättläst. Hon har tidigare bland annat varit publikredaktör på Ekot och nyhetschef på DN.se. Projektet Kommentarsfält för alla är en av vinnarna i PTS innovationstävling Begriplighet och Interaktion och byggs i samarbete med Ziggy Creative Colony. Kommentarsfältet lanseras i maj nästa år.
