Assange ingen modern Robin Hood
Om ett par veckor kan vi ha Julian Assange i stan. Det blir ett muntert västgötaklimax. I Stockholm väntar ett kort förhör med åklagaren, som möjligen väljer att lägga ner åtalet. Varpå Assange kan lämna Sverige som en fri man, och dra så långt vägen räcker.
Om han däremot befinns skyldig till sexuellt ofredande med mera, så kommer han sannolikt att dömas till ett mindre straff, som han redan anses ha suttit av under de drygt 420 dagar han befunnit sig i husarrest i England. Utfallet blir detsamma. Julian Assange kan dra så långt vägen räcker.
Varför ska vi alls bry oss om Julian Assange? Visst är han en psykologisk gåta. Hur kan man vansköta sin ära, eller uttryckt på nyekonomiskt språk, sitt personliga varumärke, så till den milda grad? Grundaren av Wikileaks, som verkligen är ett fantastiskt projekt för yttrandefrihet, förvandlades efter sitt Sverigebesök till riddaren av den solkiga skepnaden, med en stråt kantad av spräckta kondomer. Sedan dess har han hyllats som global rättshaverist av idealistiska knäppstarar.
Han har febrilt kämpat för att framställa sig som martyr för den korrupta svenska rättvisan. Detta vore enbart skrattretande, om inte den svenska rättvisan faktiskt hjälpt honom på traven, helt i onödan.
Jag tänker bland annat på ett polisförhör med misstänkt jävsituation, på åklagarnas motstridiga bud och på att åklagaren var trög i starten och sjabblade bort en möjlighet att förhöra Assange medan han ännu befann sig i Sverige. Allt detta buller har placerat den verklige martyren i skuggan. Bradley Manning, som nu ska ställas inför krigsrätt i USA.
Medan Julian Assange har avverkat advokater på löpande band för sin pseudosak, har Wikileaks inte fullföljt sin utlovade hjälp till Manning, som verkligen behöver goda advokater. Manning hotas av livstids fängelse! För att han möjligen har läckt uppgifter om amerikanska krigsförbrytelser. För vad kan man annars kalla videon där USAs soldater prickar civila irakier från helikopter?
Enligt Daniel Domsheit-Berg har Wikileaks lovat Manning 100 000 dollar i rättshjälp, men hittills har man inte fått ihop mer än 15 200 dollar.
Julian Assange å sin sida fortsätter att slåss mot väderkvarnar. Kanske har han överklagat sig in i ett hörn. Alla experter tror att den engelska högsta domstolen inte kommer att försvåra den svenska åklagarens arbete – eller EUs interna rättsprocedur. Alltså finns det inget hinder för att britterna lämnar ut honom till Sverige.
Självklart ligger det i den svenska regeringens intresse att inte lämna honom vidare till USA, om nu den frågan skulle väckas. Assange har ju gjort sitt bästa för att misstänkliggöra regeringen på den punkten. Tyvärr har hans smutskastning av Sverige och svensk rättvisa varit rätt framgångsrik.
Julian Assange vill framstå som en modern Robin Hood, och spelar rollen som människorättskämpe och god granne till den tecknade familjen Simpson. Men i verkliga livet är han inte en god granne till Bradley Manning, han är skyldig sina advokater pengar, låter sig uppvaktas av en antisemitisk debattör som Israel Shamir och applåderas av Rysslands Vladimir Putin. Assanges nästa projekt är en talkshow, enligt egen uppgift såld på licens till den ryska statstelevisionen! Planerade första gäster är Noam Chomsky och Tariq Ali.
Den som vill kallas det fria ordets förkämpe och samtidigt lierar sig med Rysslands statliga television borde ha bitit sig i tummen för sista gången.
För ett par år sedan toppade Ryssland listan över mördade journalister. Det gör man inte längre. Däremot leder man ligan av misshandlade, lemlästade och tystade journalister.
Vad säger Wikileaks?