Beslut som gynnar SD
Vi kommer inte få se Sverigedemokraternas annonser i Aftonbladet. Med chefredaktören Jan Helin i spetsen tar nu ett av landets största och viktigaste publikation avstånd från partiets politiska partiprogram och agenda till den grad att man inte vill veta av deras annonspengar.
Jag antar att det är meningen att beslutet ska uppfattas som en tydlig och hedersam gest mot främlingsfientlighet. Troligtvis missar inte Aftonbladet några ansenliga summor på beslutet. SD är ett litet och inte direkt ett förmöget parti. Beslutet får med andra ord inga nämnvärda ekonomiska konsekvenser för Aftonbaldet.
Det är frestande att ställa frågan om Helin kommer att ha åsikter om de andra partiernas eventuella annonsering om de övertar delar av SDs politik.
Vilken analys som ligger bakom beslutet vet nog bara Helin och berörda chefer på Aftonbladet. Men som utomstående med Boström-gate färskt i minnet kan man inte låta bli att häpnas över Helins agerande och självbild. Han har vid flera tillfället på fullt allvar hävdat att Donald Boström artikeln inte kan vara antisemitisk då antisemitism är olagligt och då hade JK ryckt ut. Vi vet nu att en av landets mest framträdande publicister inte vet att det mesta som skulle gå under rubriken främlingsfientligt och antisemitiskt är fullt lagligt.
Som i fallet med Boströms artikel är det endast en domstol som kan döma SD för hets mot folkgrupp. Det är högt i tak för yttrandefriheten i Sverige, vilket jag förstås är tacksam för. Därmed inte sagt att allt som är lagligt är lämpligt att trycka eller publicera på annat sätt. Allt kan inte regleras genom lagstiftning. Genom pressetiska regler och en självreglering genom ett fritt och öppet samtal bör offentligheten. I Sverige har varje individ rätt att utrycka sig genom att stå på ett torg, trycka upp flygblad, starta en publikation eller på annat sätt göra sig hörd. Så även SD-anhängare och partiledning. Men det är som sagt inte mediernas uppgift att publicera allt som är lagligt.
Jan Helin proklamerade att Aftonbladet kommer att ge debattutrymmet till SD men inte låta partiet annonsera i tidningen. Han vill skapa debatter men inte vara en marknadsföringsplats för främlingsfientliga organisationer och partier. SD är liksom Donald Boström inte dömt för hets mot folkgrupp, men Aftonbladets chefredaktör vill bara straffa en typ av främlingsfientlighet.
Att påpeka de främlingsfientliga inslagen i SD:s politik är lika kontroversiellt som att vara emot våld, svält och krig. Men varför är inte samma Helin lika angelägen om att ta avstånd från antisemitism?
I och med Aftonbladets beslut har SD fått medieutrymme värda miljoner. Pengar de inte har att köpa annonsplats eller annan marknadsföring med. Inte så lyckad taktik av Jan Helin, om han hade hoppats på att minimera SDs medieutrymme. Det Aftonbladet inte ville ge partiet fick de tillbaka flerfalt i och med debatten som uppstod efter Helins beslut. Beslutet framstår allt mer som förvirrat och inkonsekvent.
Eller ska SD-utspelet ses som ett sätt att gottgöra för övertrampen med publiceringen av Donald Boström artikeln mån tro?
