Den svaga EU-bevakningen kan få farliga konsekvenser

Enligt en undersökning som Ipsos gjort för Dagens Nyheter känner bara sex av tio väljare till att det är EU-val. Och bara sju procent visste vilken månad EU-valet äger rum. Otroligt men sant.

Hur kan det komma sig att så få svenskar känner till årets EU-val i dessa mörka tider?

Det finns flera orsaker. För det första beror svenskarnas okunskap om EU-valet på att de svenska mediernas låga intresse. Lågt medieintresse leder till låg kunskap om EU-valet. Det rapporteras nästan tre gånger mer om riksdagsvalet än om EU-valet i våra största medier.

I rättvisans namn vill jag påpeka att våra medier producerar fler inslag/artiklar om det svenska EU-valet än om det amerikanska valet. Men jag tycker att den svenska bevakningen av det amerikanska valet är bättre eftersom ”vi får veta mer om amerikanska valsystem och vad som pågår in i minsta detalj än hur EU fungerar”, som journalistikprofessorn Bengt Johansson sade i samband med en studie om EU-valet och USA-valet i våra medier.

För det andra har det inte sjunkit in för svenska väljare att många beslut i Sverige fattas i Bryssel. Enligt vissa uppskattningar tas minst ett av fem beslut som påverkar vår vardag i EU. I konsumentfrågor är vi helt och hållet i händerna på EU-politiker.

Jag vet att många redaktioner har drabbats av sparbeting, men EU-valet är viktigt och förtjänar bättre. Medierna kan alltid göra prioriteringar. Fler reportrar och fler artiklar behövs för att väcka svenskens intresse för EU-valet. Presentera flera kandidater, inte bara toppnamnen på listorna! Låt varenda en av de nuvarande svenska EU-parlamentarikerna berätta vad de gör i EU! Fler radio- och tv-debatter mellan olika EU-kandidater!

Låt fler experter berätta om att varje röst i EU-valet också handlar om demokrati och icke-demokrati, om censur och yttrandefrihet, om jämställdhet och icke-jämställdhet.

Det bör framgå att årets EU-val handlar om våra barns och barnbarns framtid. Om intoleranta krafter erövrar majoriteten i EU-parlamentet kommer vi att gå en farlig framtid till mötes.

Demokratin är hotad i många delar av världen. Ja, allt färre människor lever i demokratier. Enligt forskningsinstitutet V-dem på Göteborgs universitet lever nu sju av tio människor i världen i icke-demokratier. Många demokratier kämpar nu för sin överlevnad.

För varje dag som går begränsas press- och yttrandefriheten runt om i världen. Om Donald Trump vinner det amerikanska presidentvalet i november kommer han sannolikt att stödja despoter och diktatorer som försöker tysta män­niskor med andra åsikter. Stormningen av kongressbyggnaden Kapitolium i Washington DC den 6 januari 2021 är i färskt minne. Vi lever i en tid när populistiska ledare struntar i valresultat.

Lågt valdeltagande gynnar alla de mörka krafter som – med hjälp av vår demokrati – vill avskaffa demokrati, press- och yttrandefrihet och jämställdhet.

Medierna måste berätta så att färre blir soffliggare i valet.