Dubbelt så många män känner sig kränkta
Är män mer lättkränkta än kvinnor? Jag snuddar vid tanken efter en djupdykning i POs arkiv. När varje ärende är avgjort ska det kodas.
Vi har ett helt litet häfte med kodalternativ som alltid ska fyllas i. För framtida forskning. Det handlar om allt från handläggningstider till orsaken till anmälan och basfakta om anmälaren.
Har något förändrats över tid? Jag jämförde de hundra första ärendena från 2002 med de hundra första avgjorda ärendena från 2012. Parametrarna var kön, bostadsort, typ av publikation och klagomålens karaktär.
Det första som slog mig var att det mesta var mycket stabilt. Det är flest landsortstidningar som anmäls, 43 år 2002 mot 49 i år. Men de är ju också flest. Morgontidningarna i de tre storstäderna hade båda åren 16 anmälningar, medan kvällstidningarna sjunkit från 19 till 17.
Intressant att se att morgon- och kvällspress i storstäderna har lika många klagande läsare. När det kommer till fällningar i PON är förhållandet emellertid annorlunda. Kvällstidningarna har fler fällningar. I fjol hade de tillsammans sju fällningar medan storstadsregionernas morgontidningar tillsammans hade tre.
När det gäller fack- och veckopress ligger anmälningarna på en avsevärt lägre nivå: sex 2002 och fyra under 2012.
En självklar förändring var att anmälningarna mot hemsidor ökat från fyra till 20.
När det gäller bostadsort kommer bara hälften av de klagande från de tre storstäderna; under det här året 32 mot övriga landets 64. Här finns det emellertid en glidning. För tio år sedan var det betydligt jämnare, 41 mot 55
Och så var det det där med kön.
Även här var det mycket stabilt mellan 2002 och 2012. 34 anmälningar från kvinnor för tio år sedan och 37 i år. När det gäller männen var det helt lika: 60 både nu och då (jag har inte tagit med anmälningar från juridiska personer, vilket förklarar att summan av män och kvinnor inte blir 100).
Det är inför de här siffrorna jag stannar upp.
Dubbelt så många män som kvinnor känner sig kränkta. Och det håller i sig år efter år. Hur ser en rimlig förklaring ut? Är vi mer lättkränkta än kvinnor?
Kanske det. I alla händelser säger mina egna erfarenheter genom livet att många män – inte minst de med makt – är mer prestigefyllda. Då kanske kritik i en tidning svider extra mycket.
Men det finns nog bättre förklaringar. När jag var chefredaktör för Östgöta Correspondenten förde vi under perioder statistik över män och kvinnor i tidningen, i första hand på förstasidan. För det mesta var det flest män. När vi tänkte på saken och medvetet prioriterade kvinnor kunde de över tid komma upp i ungefär samma nivå som männen.
Men när vi slappnade av sjönk vi tillbaka i manlig dominans.
Kanske är förklaringen så enkel att i ett samhälle där mannen är norm blir männen mer exponerade. Och med exponeringen följer också fler exempel på kritik i spalterna och därmed fler anmälningar till PO.
Men nog tror jag, innerst inne, att vi är lite mer lättkränkta också.
PS: I en kommande krönika tar jag upp hur anmälarnas klagomål förändrats de senaste tio åren.
