Egyptiska journalister vill satsa på etik
"Vi lever i en demokratisk marginal. När som helst kan de sparka oss åt sidan.” Abeer Saadi är vice ordförande för EJS, det journalistförbund som organiserar Egyptens tidningsjournalister.
Vi träffas i förbundets synnerligen pampiga lokaler i centrala Kairo. En bred trappa leder upp till en rad av gigantiska pelare som markerar ingången till detta palats. Foajen är ungefär lika hög i taket som ljusgården på NK i Stockholm. Marmor, marmor, marmor.
Pengarna till byggnaden kom inte från journalisternas medlemsavgifter. Huset var en gåva till förbundet från president Mubarak. Det är bara drygt tio år gammalt.
I en konferenslokal har 60 egyptiska journalister samlats med gäster från Pakistan, Indonesien, Tyskland, England och Sverige. Värdar för mötet är EJS och Unescos egyptiska kontor.
Ämnet för dagen är att diskutera möjligheterna att bygga upp ett pressetiskt system i Egypten, ungefär som vårt PO/PON.
Det kan tyckas som en förvånande prioritering, ett år efter revolutionen och Mubaraks avgång. Borde inte till exempel det kommande valet till president eller tryckfrihetsfrågorna stå högre på dagordningen?
”Vi har faktiskt en sorts tryckfrihet just nu” säger Abeer Saadi. ”Vi kan i princip skriva vad vi vill. Men allt är så bräckligt och kan ryckas från oss när som helst. Flera generaler har offentligt sagt att tidningar som inte är lojala kommer att straffas. Förr eller senare.”
Inte minst bland aktivisterna på Tahrirtorget var glädjen överväldigande när Mubarak tvingades avgå. Allt tycktes möjligt. I dag har entusiasmen övergått i frustration.
Muslimska brödraskapets framgångar i parlamentsvalet – och det faktum att mycket lite av demokratisk utveckling hänt under det senaste året – gör att den politiska spelplanen ser annorlunda ut. Till det kommer att armén inte visar några tecken på att backa från sin position som en av de dominerande krafterna i det egyptiska samhället.
Det är i det perspektivet Abeer Saadi menar att vi ska se arbetet med att skapa etiska regler och ett av medierna själva skapat övervakningssystem. Hon jämför landets utveckling med de oändliga bilköer som varje dag korkar igen Kairos gator:
”Ingenting händer. Och om vi bara sitter passiva, så kommer vi att förlora den frihet vi vunnit. Man måste komma ihåg att konstitutionen inte är förändrad sedan Mubaraks tid. Censurlagarna finns kvar. Allt som krävs för att rasera framstegen är en ledning för landet som börjar använda lagarna igen.”
”Med det här arbetet vill vi visa att medierna är ansvarsfulla. Att vi är beredda att ta vårt ansvar för framtiden.”
