En dröm kan slå in

Jag har försökt att förtränga detta.

Expressen och Aftonbladet satsar på ”11 tatuerade svenskar som behöver en styrkekram” och ”11 saker du skriver i sms – när du egentligen menar något helt annat”. (mest lästa inlägg på ABs Lajkat och Expressens Omtalat vid samma tid i lördags).

Jag försöker att inte tänka på det.

Annons

Aftonbladet skapar en redaktion som ska producera det som tidigare brukade kallas textreklam och kunde anmälas till textreklamskommittén (nedlagd 2005).

Jag vill inte veta.

Så plötsligt. Martin Schibbye släpper nyheten att han tillsammans med flera lika välrenommerade journalister startar en sajt för kvalificerad utrikesjournalistik. Med i gänget finns också digitala strategen Brit Stakston, som de senaste åren utmärkt sig som aktivist för journalistikens demokratiska uppdrag.

Vi är många journalister som vill skaka av oss de dyra överrockarna och styra pengarna direkt till kvalitetsjournalistiken. Men även om vi vet att det går att skapa högkvalitativ journalistik med en rännil pengar från kolosserna så är finansieringen svår att dra in.

Blank spot ska finansieras med donationer.

Det låter som en omöjlig dröm.

Men kanske inte. På den amerikanska marknaden har ett stort antal journalistprojekt fått in pengar via kickstartssajter – såväl enskilda reportageidéer, rapportering av särskilda händelser, som hela webbmagasin. Ett gott exempel är Matter, som satsar på långa texter. De fick ihop motsvarande 500 000 kronor på två dygn.

Betalningsviljan finns i USA, men där finns också en större vana vid insamlingar. PBS – Public broadcasting system – har i alla år haft insamlingsgalor som har finansierat sändningarna.

Men det är inte bara i USA som finansieringsformerna ändras. Det inofficiella världsrekordet i medborgarfinansiering innehas av Nederländska De Correspondent.  De Correspondent satsar liksom Blank spot på gräv och reportage om det som inte täcks av nyhetsorganisationerna. På två veckor fick man in motsvarande 15 miljoner kronor. Ett år senare har De Correspondent sju heltidsanställda och 19 frilansskribenter, en webbsajt som kan läsas på alla plattformar och nära 24 000 årsprenumeranter.

I Sverige är nätnärvaron mycket hög samtidigt som engagemanget för det som händer i samhället tycks stort. Samtidigt sprids uppfattningen att allt färre intresserar sig för journalistik. Medierna i P1 berättade i lördags om ungdomar som inte följer de traditionella nyhetskanalerna, de som professor Ingela Wadbring på Mittuniversitetet kallar nyhetsundvikare. Nyhetsundvikarna delar enligt tesen klipp på gulliga katter i stället för seriösa nyheter i sociala medier och av detta sluter man sig till att de inte är intresserade.  

Frågan är förstås om det är rätt sätt att mäta. Den reporter/medielärare som för Medierna berättade om gymnasieelever som sa sig inte följa nyheter ändå märkte att de ändå var insatta i vad som sker.  Jag har samma erfarenhet. Även högskolestudenter säger sig inte följa traditionella medier. Men de är inte mindre pålästa än andra.

Under mina många år på DN hade vi alltid ”uddisar” – en kort notis, ganska ofta med en bild på ett gulligt djur. Bilderna fanns där mitt i den tunga utrikesbevakningen och de följde senare med ut på nätet och hamnade högst på klicklistan. Men vi inbillade oss aldrig att ”uddisarna” skulle vara huvudsak. Vi älskar våra söta katter. Det minskar inte vårt intresse för kvalitetsjournalistik.

Blank spots bästa säljfördel är de professionella journalister som finns med, det är de personligen som ger projektet integritet. Det är säljfördelar som de traditionella medierna håller på att förlora.

Brit Stakston tror också mycket på den medborgarmedverkan som sajten ska jobba med. Tanken är att de som är med och finansierar sajten ska bli medlemmar som får vara med och diskutera upplägg och reportageidéer.

Förhoppningsvis finns även de som vill betala bara för att få kvalitetsjournalistik utan att själva vara med och påverka. Annars riskerar pengapåsen inte bli tillräckligt stor. För även om tekniken är billig är det dyrt med långa gräv och reportage. Inte minst ska journalisterna få betalt.

Om allt går som planerat är det förstås en dröm som slår in för många av oss som mycket gärna ser att det vi helst vill läsa finns bara en klick bort. Vi kommer att fortsätta att gilla våra söta katter, men de kommer aldrig vara huvudsaken, det är inte uddisarna vi vill betala för.

Vid lunchtid på måndagen hade Blank Spot Project fått ihop 185 000 kronor.