Film om Politkovskaja kan få en Oscar
Den 7 oktober hade Moskvatidningen Novaja Gazeta ett stort porträtt av Anna Politkovskaja på förstatasidan. Det var den ensam om i Ryssland.
– Femårsdagen av mordet på henne har gått tämligen spårlöst förbi, säger Andrej Lipsky, biträdande chefredaktör för Novaja Gazeta. Men för oss som jobbade med henne och var hennes vänner får mordet helt enkelt inte falla i glömska.
Vi har just sjunkit ned i fåtöljerna i ryska journalistförbundets egen biograf i centrala Moskva för att se en ny film om Anna, En bitter smak av frihet. Lipsky inledningstalar med återhållna känslor, men måste då och då stanna upp, orden stockar sig.
Vi är på en förhandsvisning med anledning av att representanter för alla pressombudsmän och pressnämnder i Europa samlats till konferens i Moskva. Själv har jag tidigare på dagen föreläst på tema "Vem är en offentlig person?", ett ämne jag för övrigt tänker återkomma till i den här spalten.
Filmen är märklig. I långa, långsamma scener talar Politkovskaja mycket närgånget om sitt liv. Om skilsmässan, barnen och rädslan när hon åker in i Tjetjenien under brinnande krig. Intimt, privat och samtidigt med yrket i fokus. Eftertexterna bjuder på en överraskning. Exekutiv producent är radio- och TV-journalisten Malcolm Dixelius och filmen har fått stöd av Svenska filminstitutet.
– Institutet ringde mig dagen efter mordet och frågade om jag ville göra en film om henne, säger Dixelius när jag får tag på honom i London, där han är för ytterligare en förhandsvisning.
När han började arbetet upptäckte han att den ryska dokumentärfilmaren Marina Goldovskaja, i dag professor vid UCLA i Kalifornien, varit väninna med Politkovskaja och under många år rutinmässigt filmat deras privata möten. Ett unikt material, men när Dixelius tog kontakt och föreslog ett samarbete sade hon nej. Det låg för nära.
De behöll emellertid kontakten och för två år sedan ändrade hon sig. Filmen har de gjort tillsammans. Nyligen släpptes den på DVD och om någon i Sverige vill arrangera en biovisning kan man ta kontakt med Folkets bio.
Tillsammans med 16 andra filmer är En bitter smak av frihet med i urvalet inför nästa års Oscar i dokumentärklassen.
Morgonen därpå, en solig men kylig höstdag, åker vi buss till hennes gravplats på en kyrkogård i en förort till Moskva. De gula löven singlar ned på hennes porträtt och tysta lägger vi röda och vita nejlikor på hennes grav.
Gravstenen ser ut att vara gjord i betong. Det är fem skotthål i den.?
